Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen.

Uppsatsens är en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB används i praktiken i förhållande till de motsättningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsättningar kan leda till. För detta ändamål har frågan om hur tillämpningen förhåller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse.

Alopeci innebär håravfall av olika anledningar. Det finns tre autoimmuna typer av alopeci; areata, totalis och universalis, och en androgen som är mer känd som manligt håravfall. Den autoimmuna alopecin drabbar ca 1,7% av befolkningen, jämnt fördelat över könen, medan cirka 96% av alla män får androgent håravfall i någon utsträckning. Det finns ingen behandling för autoimmun alopeci, däremot finns det ett fåtal olika behandlingsalternativ för manligt håravfall, men endast med måttlig kliniskt bevisad effekt. Tidigare forskning visade att personer som tappade håret mådde psykiskt dåligt då det påverkade deras sociala liv negativt, de fick ångest och blev deprimerade, och på bloggar skrivna av svenska patienter med alopeci finns bekräftelse på dessa forskningsresultat.

Medveten närvaro (mindfulness på engelska) och dess hälsofrämjande effekter ärett väl studerat ämne i relation till en rad psykologiska problem och tillstånd.Dess relation till utmattning är däremot bristfälligt dokumenterad, inte minstvid idrottsrelaterad utmattning. Syftet med denna studie var därför attundersöka frekvensen av utmattningssymptom hos elitidrottare och om dessasymptom hade ett samband med mindfulnessförmågan. Förekomst av positiv ochnegativ affekt kontrollerades även mot både utmattningssymptom ochmindfulnessförmåga. Unga elitidrottare (N = 126, M ålder = 17,4 år) besvarademätinstrument som mätte symptom på kontextfri utmattning(känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet samt mental trötthet),idrottsrelaterad utmattning (fysisk och emotionell utmattning, försämradprestation samt nedvärdering av idrottens betydelse), uppmättmindfulnessförmåga samt förekomst av positiv och negativ affekt. 17 % avdeltagarna uppvisade poäng som indikerar en ökad risk att drabbas avstressrelaterad ohälsa.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke styrs bland annat av patientsäkerhetslagen, i vilken patientens skydd mot vårdskada står i fokus. Det förekommer trots det många vårdrelaterade skador som patienter blir lidande av. Psykisk belastning är en riskfaktor inom hälso- och sjukvården. Den psykosociala miljön innefattar sociala eller psykologiska faktorer. Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö upplevs ha blivit alltmer påfrestande och påverkas av flera faktorer.

Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering .

Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukvården. Smärta är ett symptom vid många sjukdomar och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smärta är högst subjektiv och det finns en mängd olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. Smärta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppväxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppväxten som kan påverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som är viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig på fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berättelser om sin uppväxt. Studiens avsikt har varit att utifrån inlärningsteoretiska utgångspunkter förstå uppväxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan påverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att omhänderta pediatriska traumapatienter med fokus på prioriteringar, beslutsfattande, behandlingsriktlinjer (beslutsstöd) samt uppföljning av patientfall.Metod: Kvalitativ intervjustudie med beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av åtta ambulanssjuksköterskor, sju män och en kvinna, med tre till 16 års erfarenhet inom yrket. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I mötet med barn inom ambulanssjukvården har ambulanssjuksköterskans eget föräldraskap och barnets föräldrar en betydelse. Praktiska och mentala förberedelser samt ett gott bemötande är viktigt. Att prioritera och bedöma barn är svårt då det föreligger anatomiska/fysiologiska och psykologiska skillnader.

Många av de mest populära webbtjänsterna på internet idag bygger på ett användargenereratinnehåll, stora aktörer såsom FaceBook, Instagram, YouTube, reseapplikationer, diversebloggportaler och wiki-sidor vore inget utan sina användare. Tidigare forskning visar dockatt det bara är en liten del av användarna som faktiskt är aktiva bidragare, majoriteten avbesökarna är mer intresserade av att läsa vad andra skriver istället för att själva bidra. Dettaanser författarna vara ett problem då onlinerecensioner blir felrepresenterade genom att detbara är en liten procent av besökarna som faktiskt bidrar med sin åsikt. Studien undersökeranvändarnas beteende och behov både kvalitativt och kvantitativt genom enenkätundersökning och sex intervjuer. Fallstudien avser att ta reda på sambandet mellananvändbarhet och motivation med fokus på bidragandet bland användarna.

Lyckobegreppet har intagit en alltmer central roll i den internationella välfärdspolitiska diskussionen under den senaste tioårsperioden. Lycka har i regel setts som ett begrepp bestående av två delar: (1) livstillfredsställelse (dvs. hur nöjd en individ är med sitt liv) och (2) affektivt välbefinnande (dvs. hur individen känner sig) vilket utgör det s.k. hybridteoretiska lyckobegreppet.

Även om många beteendeproblem är resultat av psykologiska orsaker, är det alltid viktigt att förstå att det kan finnas en fysisk sjukdom som ligger bakom och orsakar störningen. Det finns klara samband mellan sjukdom tidigt i hundens liv och beteendeproblem i vuxen ålder. Det är flera störda beteenden som uppvisas, främst felriktad rädsla och aggression. Hunden kan även visa på onormalt sexuellt beteende och överdrivet skällande. Beteende påverkar i stark grad relationen till sin ägare.

Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning.

Den här studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande på den grundläggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstämmer med CER-modellen av Skovholt och Rønnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgångsrik, en så kallad master therapist. Undersökningsmaterialet består av åtta intervjuer som ingår i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar på frågan: Vad händer med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier.