Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte får, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka är bra för ett barns utveckling, det är med hjälp av leken som ett barn i stor utsträckning formas. Undersökningen är gjord i två mindre städer i Skåne. På skolorna har leksvaga barn 7-8 år gamla blivit observerade i den fria leken på fritidshemmet.

Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna.

Det har blivit alltmer populärt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal människor tagit det av fenomenet. Publicering av information på Internet kan innebära att vem som helst kan få tillgång och detta var en utgångspunkt för studiens syfte, som var att få förståelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nå förståelse användes kvalitativa intervjuer.

Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog.

Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna.

Utveckling av olika typer av påbyggnadskod till programvaror blir allt vanligare. Dessa som går under samlingsnamnet plugins skiljer sig från vanliga applikationer då de har en annan struktur samt speciella beroenden till applikationsspecifika moduler. Problem uppstår när denna typ av utveckling inte stöds av de vanliga utvecklingsmiljöer som finns ute på företagen och delar som borde vara automatiserade måste utföras manuellt. Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingsmiljön för Java på Sandvik IT Services kan anpassas för att stödja plugin-utveckling för IBM Lotus Notes. I denna studie undersöks skillnaden mellan plugin-utveckling och den vanliga Java-utvecklingen på företaget samt hur detta påverkar verktygen i utvecklingsmiljön.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun och vilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på en utvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på att undervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationella och internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock att elever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning om hållbar utveckling och miljön som helhet..

Denna studie grundar sig på hur lärare tolkar hållbar utveckling i ämnet biologi. Syftet är att undersöka på vilka grunder lärarna väljer arbetssätt och ämnesinnehåll. Lärarna som intervjuas är verksamma i årskurs 4-6. Intervjuerna är semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrån en given intervjuguide, frågorna ställs därför inte med någon förutbestämd ordning. De lärare som ingår i studien är behöriga i ämnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvämlighetsurval.

Syftet med denna undersökning är att se om eleverna själva upplever att de får större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivåanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 på Klågerupskolan genom en enkätundersökning bland skolans årskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonåren själva tror att en nivåanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har också tydligt visat att en överväldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle våga mer på lektionerna om det var nivåanpassat. Min slutsats är att elever i tonåren själva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivåanpassning men att det är viktigt att de får arbeta nivåanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom ämnet idrott och hälsa..

Syftet med föreliggande uppsats var att uppmärksamma och beskriva den relation som finns mellan aktiva hundägare och deras hundar. Fokus för undersökningen var den aktiva hundägarens relation till sin hund utifrån hundägarens behovstillfredsställelse. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnliga hundägare som är aktiva med sina hundar inom Svenska Brukshundklubben. Resultaten visar att det hos de undersökta hundägarna finns ett antal olika psykologiska behov som blir tillfredsställda genom deras hundägande. En del behov tillfredsställs genom den relation de har till sin hund.

Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftänkande hos ungdomar utifrån ett transdiagnostiskt perspektiv. Katastroftänkandets roll för förändring av social ångest och depressiva symtom undersöktes utifrån en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att ungdomar med hög initial nivå av katastroftänkande har större reduktion av depressiva symtom än ungdomar med låg nivå av katastroftänkande. Detta talar för att hänsyn bör tas till grad av katastroftänkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, särskilt vid samsjuklighet med depression. Kopplingen mellan katastroftänkande och samsjuklighet undersöktes utifrån en tvärsnittsstudie av gymnasieungdomar (N=713).  Resultatet visar på en koppling mellan katastroftänkande och social rädsla, sömnproblematik och nedstämdhet..

Knäledsartros som drabbar pensionärer sänker och påverkar deras livskvalitet då de måste anpassa sitt liv utefter sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa olika studier av både kvalitativ och kvantitativ forskning för att svara på frågan hur patienters livskvalitet påverkas av knäledsartros. Den tillämpade metoden är en litteraturstudie som inspirerats av Goodmans sju steg, översatt av Willman m fl. Studierna granskades med hjälp av modifierade protokoll gjord av Willman m fl och SBU & SSF. Tio artiklar valdes som underlag för resultatet, vilket visade på en påverkan på (I) den emotionella dimensionen: deltagarna visade på en ökad tendens till depression, större katastroftänkande och en mer negativ humör, (II) den andliga dimensionen: deltagarna kunde inte praktisera sin religion, (III) den sociala dimensionen: deltagarna isolerade sig från aktiviteter såsom t ex tennis, (IV) den fysiska dimensionen: deltagarna undvek att röra på sig.

SammanfattningSyftet med det här arbetet är att undersöka hur pedagoger tänker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsätt och delaktighet. Jag har använt mig av ämneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika åldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlärande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lärande går hand i hand. Det skall varalustfyllt att lära. Att leka stärker barnen både som grupp och som individ.

Denna undersökning faller under två olika teoretiska fält, Sommerseth (2007), som använder sig av fenomenologins teorier för att förklara realism inom dataspel, och Freeman m.fl. (2000) som har en psykologisk utgångspunkt. Tillsammans används dessa teorier för att undersöka hur spelare uppfattar animationer i förhållande till Oculus Rift. Denna undersökning genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer, där deltagarna fick testa två olika versioner av ett spel, med olika animationer. Deltagarna filmades för att kunna observeras i efterhand.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli så bra som möjligt måste barnet lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte är att utveckla förståelse för vad förskollärare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill även ta reda på hur förskollärare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.