Tal är det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett språkligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion är en grundläggande förutsättning för talkommunikation (Sjögreen & Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstår kan en tal- eller oralmotorisk diagnos ställs utifrån en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) är ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen & Åsten, 2007).

Examensarbetets huvudsakliga syfte var att ta fram en metodik och en manual för hur tester kan genomföras på ett program som arbetar mot en databas. Manualen innehåller exempel på hur verktyg används, hur data skall tolkas, olika problem som kan uppstå med mera. Med metodikens hjälp skall användaren kunna hitta de delar av programmet som kan förbättras med hänseende på prestanda. Manualen skall vara så pass lättanvänd att den skall kunna användas av någon som inte har alltför djupa kunskaper inom databaser eller mjukvaruutveckling. Resultatet av arbetet är denna rapport och en manual som personal på Ericsson kan använda vid testning av program som använder sig av databaser och då främst Oracle-databaser..

Vi har utvecklat två fristående webbapplikationer till det webbaseradehälsovårdsstödsystemet Asynja. Den ena är en designapplikationför enkätundersökningar och den andra är en svarsapplikation där respondenternakan besvara enkäterna.Utvecklingsprocessen har bestått av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgångsfaktor i examensarbetet.Projektet har präglats av att applikationerna ska vara användarvänligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhållas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och använda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har även visat sig attdenna plattform är väl lämpad för denna typ av uppgifter..

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan användas som hjälpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjälpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgänglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjänsten Google Kalender utifrån de svårigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlätta planering, tidsuppfattning, ihågkommande och framförhållning.

Problem/Bakgrund: Det neurotiska tillståndet och upplevelsen av det är ett psykologiskt fenomen, men upphovet och konstruktionen är en sociologisk orsak. Även om upplevelsen är psykologisk så får vi inte förbise att det är miljön i interaktion med människan som ger upphov till problemet. Genom kulturutvecklingen blir detta problem framstående, därför är det viktigt för sociologin att bearbeta det genom att förstå dess orsak.Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori, sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiska tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktionen med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att framhållas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i kulturella sammanhang.

Musikalisk prestationsångest (MPA) är ett vanligt förekommande problem bland musiker och kan i vissa fall omöjliggöra en karriär som musiker. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en 5 sessioners behandling med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) för MPA. Resultatet är lovande, 7 av 8 deltagare fullföljde behandlingen och flera deltagare fick förbättringar på såväl ACT-relaterade mått som på mått för MPA. Resultatet motiverar vidare forskning om ACT för MPA..

I detta examensarbete har vi undersökt hur företag som tillämpar miljösimulering för test av kritiska system och som beslutsunderlag går tillväga för att uppnå den ideala simuleringsmodellen. Bakgrunden är att ett flertal litteraturförfattare i ämnet efterlyser tydligare allmänna riktlinjer för simuleringsmodellsutveckling än vad som finns i dag. Härmed skulle olyckshändelser när systemet kommit ut i sin naturliga miljö sannolikt bli färre. Vi har intervjuat tre olika systemutvecklingsföretag och jämfört deras svar, dels sinsemellan och dels mot litteraturen. Resultatet visar att förekomsten av tydliga riktlinjer på området och tillämpningen av sådana är långt mer begränsad än litteraturförfattarna skulle önska.

 Konkurrens med lågprisländer, ökade krav på kvalitet och behov av att snabbt nå ut på marknaden med nya produkter är anledningar till att företag måste se över och effektivisera sina testmetoder. För att säkerställa nöjda kunder över tid krävs tillförlitliga produkter som uppfyller sin tänkta funktion så länge företaget önskar det. Kostnader för bristande kvalitet i form av reparationer, återkallning eller försenad produktrelease är ofta stora och ett sätt att minska de är genom att effektivisera sin testning.Syftet med detta examensarbete är att ta fram samt utvärdera en effektiv testmetod vilken möjliggör identifiering av svaga länkar i en konstruktion med så få testobjekt och så snabbt som möjligt. Arbetet är utfört på företaget Whirlpool Corporation i Norrköping, på produkten mikrovågsugnar.I detta examensarbete redogörs för en testmetod, som är framtagen huvudsakligen baserad på teorin bakom Highly Accelerated Life Test (HALT). HALT innebär testning under höga stressnivåer med intentionen att produkten ska gå sönder för att således exponera svaga länkar.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

I media kan man ständigt höra om ökande hot från virus och annan skadlig kod, samtidigt som botnäten bara blir större och större. Med fler och större hot på Internet så blir det allt viktigare att veta hur man kan försvara sig mot dessa. Denna rapport utvärderar en mängd verktyg som kan hjälpa till att hitta svagheter i nätverk, sedan rekommenderas en verktygslåda med de främsta av dessa. Slutligen så finns det en liten guide hur några av dessa verktyg kan användas tillsammans. De områden som främst behandlas är Nätverksmappning och Portscanning.

Uppsatsen handlar om interaktiv video och om det är ett bättre inlärningssätt än traditionell utbildning. Max Hamburgerrestauranger användes i arbetet som ett praktiskt exempel och dom anställda har fått agera som respondentgrupp för testning av sekvenser av interaktiv videoutbildning. Syftet var att undersöka om interaktiv videoutbildning är ett bättre inlärningssätt. Om så är fallet varför? Uppsatsen bygger på kvalitativ metod.

Testeffekten innebär att minnesprestationen ökar efter att ett test har genomförts. Upprepad testning ger enligt tidigare studier en bättre minnesprestation över längre tid än upprepad instudering. Syftet med denna studie är att försöka replikera testeffekten med liknande men ändå andra stimuli än Karpicke och Roedinger (2008), samt att studera om testeffekten uppstår för både lätta som svåra stimulusmaterial. Judgements of learning (JOLs) är inlärningsbedömningar som genomförs efter instudering. Ytterligare ett syfte är att studera om JOLs leder till en lika stark testeffekt som testeffekten i sig gör, då det i litteraturen antas att studenter, innan de bedömer sin inlärning, gör ett återgivningsförsök.

Tidigare forskning indikerar att psykologisk påverkan är effektivt i avsikt att öka bältesanvändningsfrekvensen inom kollektivtrafik (Young, m.fl., 2008). Studiens hypotes är att busschaufförer kan påverka passagerare psykologiskt till att använda säkerhetsbälten vid färd med kollektiv busstrafik med hjälp av uppmaningar. Frågeställningarna involverar huruvida busschaufförer kan påverka med en neutral, påtryckande och/eller humoristisk uppmaning samt hur bältesanvändningen ser ut inom olika åldersgrupper, om det är skillnad mellan kvinnors respektive mäns bältesanvändning och om människors vana påverkar bältesanvändningen. Fyra undersökningsgrupper användes för att testa de olika uppmaningsformerna, varav en av dessa var kontrollgrupp. Deltagarna var resenärer mellan städerna Lidköping och Skövde.

I denna studie behandlas vidareutvecklingen en sport-bh för kvinnor med stor byst. Forskning inom relaterade områden, såsom begreppen ?encapsulation? och ?compression?, studier av bröstens rörelsemönster under fysisk aktivitet, storlekssystem och bröstens anatomiska förutsättningar, har studerats för att ytterligare hjälpa utvecklingen av denna produkt. En mindre enkät utfördes bland vanliga, på olika sätt, fysiskt aktiva, kvinnor för att avgöra vilka preferenser dessa hade gällande sport-bh. Denna information har sedan tillämpats, i möjlig mån, på produktutvecklingen.

Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater..