Sök:

Sökresultat:

510 Uppsatser om Psykologisk testning - Sida 34 av 34

Rumsskapande faktorer : utformningsförslag till liten trädgård för en rumslig känsla

Trädgårdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min åsikt är att en trädgård ska erbjuda ägaren en egen privat sfär även om den ligger tätt inklämd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trädgårdssammanhang. Rumslighet är ett positivt laddat begrepp och någonting man ofta strävar efter att få fram i en anläggning. Men vad är det och hur åstadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framställa ett utformningsförslag till en koloniträdgård belägen på Almåsa fritidsby.

Grisproduktionen på Gotland : möjligheter och hinder för expanderad produktion

Studiens syfte är att identifiera åtgärder, som de gotländska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar på ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, är av varjehanda slag ? kostnads- och intäktsposter, företagsledning i bred bemärkelse (vilken är överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktär (vilka är överordnade företagsledningsförmågan). Studien bygger på tre teorier, nämligen nätverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgångar.

Regalskeppet Kronan : Utveckling av en interaktiv dykmodell

Projektet startade på uppdrag av länsmuseet i Kalmar län. Målet var att utveckla en första prototyp av en interaktiv dykmodell i 3d av vrakplatsen för Regalskeppet Kronan. Syftet med denna modell var tvådelad; att skapa en nyanserad del av Kronan-utställningen och underlätta vid utgrävningarna av vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Modellen skulle fungera som en nyanserad och modern del av länsmuseets webbsida och utställning där museibesökare kan vrida och vända på modellen i realtid och skapa sig en bild över hur det ser ut vid vrakplatsen. Projektets validitet i förhållande till länsmuseets verksamhet bekräftades genom en studie av länsmuseets verksamhetsberättelse.

Den diagnostiska problematiken och den problematiska diagnosen : En jämförelse av posttraumatiskt stressyndrom och svår depression vid tillämpning av diagnosinstrument

Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser.

Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt gränsarbete i specialpedagogisk programlitteratur

Syfte: Uppsatsen söker frilägga det specialpedagogiska forskningsområdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende gränsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktäristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt främjande, ger begreppet gränsarbete (Gieryn, 1983) signifikans åt områdets konstruktion. Gränsarbeten kan innebära retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktäristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthållande funktioner för stat och styrande grupper.

Basel II ? bankreglering i skuggan av finanskrisen

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv inställning till hur risk mäts i Basel II. Det är framför allt möjligheten att minska kapitaltäckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förväntats medföra ett större ifrågasättande av Basel II och dess riskbedömningar, men så är inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utsträckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolånekrisen som blommade ut under år 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frågan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmätningsmetoder varnade de europeiska bankerna när de köpte på sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolånekrisen som blommade ut under år 2007, märks en förändrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

Utformning av packningsområde på GE Healthcare: med fokus
på ergonomi

Detta examensarbete är det avslutande momentet på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion. Arbetet har utförts på GE Healthcare i Umeå, där uppgiften var att se över arbetsmiljön på företagets packningsområde för att kunna kartlägga eventuella problem och ta fram ett optimalt förslag på hur området ska se ut. Målet med projektet var att skapa en bra arbetsmiljö vid packning, där fokus ligger på god ergonomi och säkerhet. Någon hänsyn till ekonomiska kostnader togs inte under projektets gång. GE Healthcare är en världsledande bioteknikleverantör med kunder inom sjukvården, biotekniksektorn, läkemedelsindustrin och forskarvärlden.

Power Lines - Wasteland or Biodiversity Hotspots?

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Skräckens många ansikten : Människans rädslor & skräckfilmen som filmgenre

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck.

Skräckens många ansikten - Människans rädslor & skräckfilmen som filmgenre

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.

Restspänningsmätningar i induktionshärdade kamringar

I Hägglunds hydraulmotorer finns en kamring som ythärdas genom induktionshärdning. En robotbaserad induktionshärdningsutrustning som består av två induktorer installerades ca 1995. Problem med bland annat sprickbildning i kamringarna vid testning i motorprovlabbet medförde att det tog något år innan induktionshärdningsutrustningen fungerade tillfredställande. En brant hårdhetsgradient mellan härdzon och grundmaterial anses vara till fördel eftersom den bör ge högre utmattningshållfasthet. Det maximala hertzka tryck som uppstår i kamringen av kamrullarna ger maximala skjuvspänningar ca 0,5mm under ytan.

Rättspsykiatrisk vård som påföljd

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Sveriges införande av den internationella konventionen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Upp och ner, ner och upp: en studie av den förändrade förvaltningen runt allmänningsresursen kräftfisket i Råneälv

Kräftskivan har en alldeles särskild plats i den svenska folksjälen, trots att den egentligen är en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av så kallad fredningstid, för att begränsa fisket. I och med fredningstiden, då kräftan endast fick fångas under vissa tillåtna perioder, kom förtärandet av kräftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar än idag. Det skulle firas när kräftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsätter vi att fira kräftpremiären i augusti. Våra inhemska bestånd av flod- och signalkräftor utgör så kallade allmänningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhällen världen över.

En poetiskt smyckad sinnlighet : Vilhelm Fredrik Palmblads Almqvistkritik i Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.

<- Föregående sida