Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- ochnormaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom dendagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessamål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda ossav KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever attintegrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp somempowerment, normalisering och integration.

The purpose of this study is to investigate how much influence children perceive and feel that they have in terms of after-school activities and offerings. I have also tried to find out how much influence the children in the selected after-schools feel they have. This is to highlight how children themselves perceive their influence and if the children are aware of their rights in terms of participation and influence. The study also wants to highlight the forums and the ways in which children feel that they are heard. The study used questionnaires and group interviews were made of 15 children aged 8-9 years from two after-schools, located in two different schools in the same municipality.

The aim of this study was to illuminate how social workers in social services work with the social phenomenon, homelessness in two municipalities. The study is based on qualitative semi-structured interviews with interviewees from a department of social services. Our theories that we used was resistant inequality, structural discrimination, exclusion, empowerment and representation. After compilation of our empirical our conclusions are that homelessness is a complex phenomenon. Social workers handles homelessness based on client?s needs and the work is individualized.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation . CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

Companies and organizations recognize the importance of collaboration to develop responsibility and ability of change in the workplace. The concept of collaboration was a relatively new idea in business in the late 1980s. In a Nordic context, collaboration is a traditional approach that companies use successfully for competition, survival and development. Collaborative organizational efforts cover management of committed people who can help companies achieve flexibility, customer loyalty, innovation and economic success on a challenging and competitive market. Many theorists believe that collaboration is the key to integrating technology, financial competence and innovation.

Mitt syfte har varit att ta del av föräldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville också få en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar.Metoden jag använt har varit kvalitativa intervjuer med föräldrar till fyra barn.En utgångspunkt i mina frågeställningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan också präglat behandlingen.Sammanfattningsvis framkommer att föräldrarna fått behandling som dom är nöjda med men alla familjerna frågar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementära behandlingsalternativ.Djupintervjuerna belyser en stark efterfrågan på psykologisk behandling på både individual/familj och föräldranivå.Tre av fyra föräldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstå sitt barn, vad är symtom och vad är normalt.Samspelet mellan barn och föräldrar är ett område som berör känslomässigt. Ett område som föräldrarna beskriver har inneburit osäkerhet i föräldraskapet och vanmakt inför att kunna få en fungerande relation till barnet.    .

Abstract Abstract The aim of this essay was to investigate the level of the organizational state of readiness for receiving students with learning disabilities in classes specialized in working with students recently arrived in Sweden, called förberedelseklasser, which could be translated as preparational classes. I tried to do so by answering two questions: *What routines do principals believe that the particular School has for dealing with cases in which a student in a preparational class is suspected to have some form of learning disability? *What perception do teachers have in regards to whether or not the system at their School is well prepared for discovering and aiding students in preparational classes suspected to have learning disabilities? The first question was directed to principals currently working in schools where a large part of the students are bilingual, and many of those recently arrived in Sweden. The second question was aimed at teachers that work in preparational classes. By interviewing two principals and three teachers I came to the conclusion that the teachers believe that their students are often misplaced in preparational classes when in deed they should be placed in a special educations group. My essay also shows that both principals and teachers are dissatisfied with the amount of time the process of discovering, investigating and diagnosing a student with learning disabilities takes.

SAMMANFATTNING För att få fram en prognos när ett djur uppsöker vård finns det idag olika metoder. Inga är dock perfekta och därför forskas det på biomarkörer som ska kunna berätta mer om en individs allmäntillstånd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk åtgärd. Chromogranin A (CgA) är en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstånd. Få djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstånd; såsom hjärtsjukdomar, brännskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsättningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan påverka delaktigheten i samhället och därmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktär i form av internaliserad skam, vilket har uppmäts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohälsa. Ett ökat talflyt skulle därmed kunna minska skam och undvikande beteende och på så sätt möjliggöra ökad delaktighet. Därför bör personer med stamning erbjudas både talterapi och tekniska hjälpmedel i syfte att öka tillgängligheten för personer som stammar.

Det är viktigt att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en varm och trygg start i förskolan. Vårt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger på förskolan väcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pågår kring inskolning samt frånvaron av diskussioner kring anknytning.Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmåga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer.Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förståelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen är den trygga basen som barnet utgår ifrån samt den hamn som de kan återvända till och tanka trygghet. Pedagogen bör också känna till hur den viktiga anknytningen påverkar barnet i framtida relationer.Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi använde oss av enkäter samt en intervju.

Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara.

Abstract : Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen.