Förståelsen för andra människor som krävs för lyckade interaktioner, förklaras i attributionsteorierna "Theory of Mind" och "Simulation Theory. Ett vanligt men ouppklarat fenomen är det fundamentala attributionsfelet, där beteende felaktigt attribueras till inre generella egenskaper. Fenomenet reflekterar en abstrakt mental konstruktion i enlighet med Construal Level Theorys antagande om hur psykologisk distans inverkar på perception. I en modifierad Attitude Attribution Paradigm modell undersöks om spatial distans påverkar det fundamentala attributionsfelet och om skillnader föreligger mellan kvinnor och män. Kort/lång spatial distans primades genom en kontroversiell text, via information om dess kompositionsplats, som fungerade som underlag för bedömning av skribentens åsikt.

Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning på buken som tillåter kroppsvätskor att tömmas ut. De vanligaste orsakerna till stomioperationer är tumörsjukdomar, inflammatoriska sjukdomar och medfödda missbildningar. Att bli stomiopererad innebär en stor händelse i en patients liv. Psykiska påfrestningar, förlust av kroppsfunktion, förändringar i personlig hygien och avsmak för stomin är affekter som kan uppstå till följd av stomioperationen.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med stomi.

Bakgrund och problem:Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krävs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera på en internationell nivå. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte när de går ut på nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hållet eller räcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har länge pågått och det finns argumentationer för att tillämpa både standardiserad eller anpassad strategi. Forskningsfråga:Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring på de utländska marknader de är etablerade på? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse i vilken utsträckning de utvalda fallföretagen använder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring på internationella marknader.

Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat.

Detta arbete har utförts under 10 veckor och har resulterat i en gemensam digital karta över Falun, Borlänge och Säters kommun. För att lyckas komma fram till resultatet har jag utfört en rad analyser av ingående data, och likriktat data så att framställandet av en gemensam karta blivit möjligt. Arbetet har varit indelat i två delar, insamling och likriktning av data samt kartografisk anpassning av data. Den första delen av examensarbetet har tagit upp den största delen av tiden, medan betydligt mindre tid lagts på den kartografiska anpassningen. Data som använts har samlats in från kommunernas primärkartor, Lantmäteriets fastighetskarta samt Vägverkets Nationella vägdatabas (NVDB).

Unified Protocol är en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad på empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. Frågeställningen var om det fanns skillnader vid jämförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter såg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, två män och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Området vi valde att studera är inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett område inom förskolan som är ständigt återkommande, och forskning visar att det är väldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans värld. Syftet med studien var att granska hur några olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvärldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och våra frågeställningar är baserade på teorierna.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande..

Bakgrunden till studien är att vikten på den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bär för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges på rätt plats i rätt tid på grund av minskad rörlighet. Terrängen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen är att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat när den bedriver strid till fots, gentemot vikten på och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som använts är en jämförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som fastställts i författarens analysverktyg som utgår från de amerikanska doktrinerna.

För att kunna bli pilot i kommersiell luftfart är första steget att utbilda sig. En pilotutbildning måste föregås av en medicinsk undersökning för att garantera en tillräckligt god fysisk hälsa hos den blivande piloten. Många utbildare kräver också att en person som vill utbilda sig till pilot genomgår en psykologisk lämplighetsprövning, i syfte att få en indikation på dennes personliga förutsättningar i övrigt för en lyckad utbildning och karriär inom pilotyrket. När utbildningen är genomförd är piloten redo för att se sig om efter arbete men den senaste tidens allmänna nedgång i flygbranschen har gjort det allt svårare för piloter att få anställning. Detta arbete har syftat till att ge en inblick i bakgrunden till den typ av lämplighetsprövning som genomförs inför utbildning, hur sådana prövningar värderas av arbetsgivare i branschen samt vad som i övrigt enligt arbetsgivare avgör om en pilot är aktuell för anställning..

Uppsatsen behandlar funktionshindrades tillgång till arkeologiska utställningar på museer. Syftet är att utreda hur man på bästa sätt kan anpassa arkeologiska utställningar för att fler besökare ska kunna tillgodogöra sig dem. Investeringar i form av nya kommunikationsstrategier och ett större samarbete museer emellan samt med handikapporganisationer krävs för att tillgängliggöra arkeologiska utställningar..

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt.