Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget.

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar människans dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att människor inte orkade eller kunde fortsätta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga när de fick för lite information om sina symtom.

Nutrition är en viktig och central del av människans liv. När man inte får i sig tillräcklig mängd näring kan det få allvarliga följder så som malnutrition, ett tillstånd som ofta sätts i samband med trycksår. Trycksår orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de som drabbas och har därigenom påverkan på deras livskvalitet. Syftet med studien var därför att söka evidens för betydelsen av näringstillskott för läkningen av trycksår. Evidensstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter på patienters välmående. Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade på ett sjukhus. För att få en uppfattning om det vetenskapliga läget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats där nio artiklar granskades och analyserades. Genom färgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och Begränsningar i vårdmiljön.

Bakgrund: Att åldras innebär stora förändringar både psykiskt, fysiskt och socialt. Under 2000-talet har vårdplatser samt vårdtiden på sjukhusen minskat vilket gör att allt fler äldre personer får vård och omsorg i sitt eget hem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utefter en intervjuguide användes och intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på sju intervjuer med personer över 65 år med olika nivåer på hjälpbehov från hemtjänsten. Efter transkribering av intervjuerna kom kategorierna trygghet, otrygghet, väntan, personalbrist och omställning fram. Slutsats: Att vara beroende av hemtjänst innebar för många av de äldre en stor omställning. Vidare framkom det ur undersökningen att en stor del av dagen går åt till att vänta på hemtjänstpersonalen. Personalbrist gjorde att en del upplevde omvårdnadssituationen som stressig för båda parter.

Denna kvalitativ intervjustudie, söker en förståelse kring fenomenet sex som självskadebeteende. Självskadebeteende har studerats och definierats, men sex som ett självskadebeteende är inte inkluderat som ett begrepp i dessa vetenskapliga studier (Zetterqvist, 2014; Nock, 2014; Klonsky 2009). Däremot har psykologer, organisationer och andra professionella tolkat och definierat fenomenet som att det existerar (Sjöström, 2012; Landgren 2015; Jonsson och Mattson, 2013; Tjejouren 2015; MUCF, 2013). Genom intervjuer med tre olika personer som kommer i kontakt med sex som självskadebeteende, kombinerat med tidigare forskning, visar denna studie att sex kan användas som självskadebeteende och att det görs i syfte att hantera (coping) ångest och andra negativa känslor. Tidigare trauman och/eller en dysfunktionell familjedynamik kan leda till att en individ utvecklar icke fungerande strategier för att hantera potentiella dåliga känslor. Individerna vänder sig till sexuella destruktiva beteenden som en affektregleringstrategi.

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Bakgrund: Forskning kring hur föräldrar upplevde sitt barns omvårdnad i samband med operation har visat att föräldrar förväntade sig mer stöd från sjukvårdspersonalen än vad de fick, men att personalen var omedveten om detta. Föräldrarna kände sig osäkra på sin roll i omvårdnadsarbetet och de kände att deras auktoritet var hotad. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns omvårdnad på sjukhus i samband med operation och speciellt vid postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier: ?Upplevelser av sjukhusmiljön?, ?Upplevelser av rollen som förälder?, ?Upplevelser av personalens bemötande? och ?Upplevelser av barnets postoperativa omvårdnad?.

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm är vanliga åkommor hos människor i det västerländska samhället. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna påverkar hela människan inte bara den fysiska kroppen. Få studier har fokuserat på människors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur människor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

Introduktion: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt dencancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,som påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte varatt kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middlerangetheory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudiesom följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes ilitteratursökningen.

Denna kandidatuppsats är skriven på initiativ av Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå. Syftet med studien är att undersöka arbetsmiljön på enheten ?barn, unga och familj?, som är en del av socialtjänstens individ- och familjeomsorg, där man arbetar med barnaskyddsärenden. Ambitionen är att åskådliggöra problematiken som råder på enheten samt beskriva och analysera vilka faktorer som kan tänkas påverka socialsekreterarnas vilja att stanna kvar eller avsluta sina anställningar. Studier har nämligen visat att hög arbetsbelastning är vanligt på enheten och det i kombination med bristande stöd medför att många socialsekreterare väljer att säga upp sig från arbetsplatsen.Studien har en kvantitativ induktiv ansats genom en enkätundersökning där även kvalitativa frågor för besvarande fanns med.