Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrÀmt mÀnniskor i allatider, de som lidit av psykisk ohÀlsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhÀllet. Det har varit svÄrt att definiera psykisk ohÀlsa dÄ begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka mÀnniskor pÄverkade omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: MÀnniskor lÀrde sig tidigt att kategorisera mÀnniskor in i stereotyper, avvilka man förvÀntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan ocksÄ genom sociala faktoreroch vÀrderingar skapade av samhÀllet. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvÀrld.Forskningen visade att för att pÄverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten Àn med teoretiska studier.Alla studier visade samstÀmmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan pÄomvÄrdnad och möjligheter till patientens tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna pÄverka dem.

Being an architect I create spaces with roof, walls and fl oor. The availability of the essential materials to create such spaces is practically unlimited. The materials also play a significant part to the character of the created space. I hope to contribute to the general understanding of materials as elements in the design of urban spaces by having intensely explored one specific material in depth, pointing out its bad and good qualities. I am of the opinion that the reason for choosing a material shouldn?t be because of a shortage of knowledge, facts or references, but what character you want for the room. When travelling across Europe, it sometimes feels like clay paving is everywhere, but back in Sweden it is almost unseen of in modern landscape architecture.

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptÀcka och identifiera signaler hos barn som vÀxer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som anvÀndes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som anvÀndes vid sökningen av valda kÀllor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda kÀllor. Huvudresultatet visade att barn till förÀldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mÄdde psykiskt dÄligt, det tog sig uttryck som depression och utÄtagerande beteende.

Det kan föreligga en risk idag att sjuksköterskor inte hinner tillgodose patienternas behov som tidigare eftersom att vÄrdtiderna Àr kortare och att arbetsbelastningen inte har blivit mindre. Patientens preoperativa skede början nÀr han/hon kÀnner att nÄgot inte stÄr rÀtt till med hans/hennes kropp. Det Àr ett stressfyllt moment att genomgÄ en operation bÄde fysiskt och psykiskt. MÄnga patienter kan uppleva Ängest, otrygghet och maktlöshet eftersom man inte har nÄgon kontroll över sin kropp under operationen. VÄrd Àr ett samspel mellan patient och vÄrdare.

Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad Àr man vÀldigt?man Àr lite skör och sÄ? och Àr skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrÀtta pÄ sin första arbetsplats. FrÄgestÀllningarna behandlade Àven skillnaden mellan att ha praktiserat pÄ samma stÀlle eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen anvÀndes en kvalitativ intervjumetod.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Asylsökande som kommer till Sverige för att söka uppehÄllstillstÄnd hamnar oundvikligen i ett beroendeförhÄllande gentemot ansvariga myndigheter. De Àr helt utlÀmnade att förlita sig pÄ att Àrendet utreds pÄ ett rÀttssÀkert och effektivt sÀtt i enlighet med gÀllande rÀtt. I sin utsatta position skall den asylsökande psykiskt hantera sin flykt, samtidigt som denne har att bevaka sina rÀttigheter för att fÄ stanna kvar i landet. Det stÀlls stora krav pÄ utlÀnningslagstiftningen och pÄ de myndigheter som har att tillÀmpa den i sin verksamhet. De höga kraven Àr viktiga i hanteringen av utlÀnningsÀrenden, vilket bÄde handlar om att iaktta grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter och att samtidigt kunna arbeta effektivt.

Bakgrund: Missfall rÀknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvÄrdnadsbehov efter missfall bestÄr av bÄde fysiska och psykiska aspekter. KÀnslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod kÀnslorna under en lÀngre tid. Kvinnorna som fÄtt missfall upplevde ofta att deras omvÄrdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensomrÄde innefattar tillgodoseende av bÄde fysiska och psykiska omvÄrdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvÄrdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgÄ ett missfall pÄverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka bÄde hÀlsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/ hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende. Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89 nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare. Resultat: UtifrÄn resultatet om sjÀlvrapporterad hÀlsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen nÀrstÄendevÄrdare, och lika mÄnga i gruppen icke nÀrstÄendevÄrdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa.

HIV Àr en virusinfektion som pÄverkar hela patientens hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att frÀmja hÀlsa och lindra lidande utgör den vÄrdande relationen grunden i dessa vÄrdmöten. Det finns fördomar och rÀdslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hÀlso- och sjukvÄrden. Detta kan i ett vÄrdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstÀrka kÀnslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande.

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.

En hel del tidigare forskning tyder pÄ att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr viktigt för att uppleva ett psykiskt vÀlmÄende samt för att kunna prestera bra pÄ arbetsplatsen. DÄ verkstadschefer pÄ ett industriföretag genomgÄr ett stort förÀndringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet pÄverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrÄn pÄverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna fÄ. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, dÀr samtliga respondenter var pÄverkade av förÀndringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men Àven de som upplevde en balans.

Bakgrund: Anorexia Nervosa pÄverkar individen bÄde fysiskt och psykiskt och Àr en allvarlig och livshotande sjukdom dÀr mÄnga av kroppens olika organsystem pÄverkas. Det Àr av stor vikt att sjukdomen upptÀcks i tid sÄ att behandling snabbt kan sÀttas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohÀlsa och hade dÀrmed svÄrigheter att vÄrda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrÄn Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal och Erfarenheter av att vÄrda.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjÀnsteutövning utsatt för press bÄde psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som pÄverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstÄ och identifiera risker i dessa processer mÄste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken pÄverkar grupper och individer Àr konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare frÄn mÄnga andra yrkesgrupper Àr den uniforma klÀdseln vilken mÄnga anser hör ihop med yrket. Studien avser dÀrför att undersöka hur den likformiga klÀdseln pÄverkar individens förmÄga att tÀnka sjÀlv och dessutom handla utifrÄn den tanken. UtifrÄn detta syfte har en kÀrnfrÄga och tre delfrÄgor utkristalliserats. DelfrÄgornas syfte Àr att svara pÄ kÀrnfrÄgan.