Arbetslösheten Àr idag ett av resultaten av den pÄgÄende lÄgkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kÀnnas psykiskt pÄfrestande och i lÀngden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sÀgas handla om förmÄgan att möta och kommunicera med andra mÀnniskor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- sjÀlvkÀnsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifrÄga om hjÀlp och stöd frÄn arbetsförmedlingen. En enkÀtundersökning genomfördes dÀr 128 arbetslösa deltog.

Flera studier har visat att mĂ„nga Ă€ldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma Ă€r en speciellt utsatt grupp. Malnutrition pĂ„verkar Ă€ldres hĂ€lsa bĂ„de fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar nĂ€r det gĂ€ller patienters nutrition. Syftet med studien Ă€r att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptĂ€cka och förebygga malnutrition hos Ă€ldre.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Artros Àr en vanlig folksjukdom dÀr 3-5 procent av Sveriges befolkning Àr drabbad. Oftast drabbas höft- och knÀlederna vilka Àr de viktbÀrande lederna men Àven andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien Àr baserad pÄ 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar dÀr Goodmans sju steg anvÀnds som metod. Resultatet presenteras under temat smÀrta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsÀttning, psykisk pÄverkan och sociala begrÀnsningar.

Bakgrund: I hela vÀrlden Àr cirka 50 miljoner mÀnniskor drabbade av urininkontinens. I Sverige besvÀras minst 500 000 mÀnniskor och cirka 213 utav dem Àr kvinnor. Symtom pÄ inkontinens pÄverkar den drabbade bÄde fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baserats pÄ Ätta kvantitativa artiklar.

Att bli frihetsberövad Àr nÄgot mÄnga har Äsikter om men som fÄ har erfarenhet av. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intagna pÄverkas av att vara frihetsberövade under en lÀngre tid samt vilka konsekvenser det kan medföra. Fokus riktas mot hur tiden i anstalten har pÄverkat dem sjÀlva, deras relationer med anhöriga, hur de tÀnker kring sin kommande frigivning och framtidsplaner samt hur de upplever att samhÀllet och media framstÀller mÀnniskor som blivit dömda till fÀngelse. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts med en narrativ utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intagnas berÀttelser analyseras med hjÀlp av utvalda teorier och tidigare forskning.

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Personer med lÄngvarig icke malign smÀrta upplever att smÀrtan kontrollerar och begrÀnsar dem i vardagen.

Denna studie bygger pÄ elevernas syn och uppfattningar kring hÀlsa och hur hÀlsa berörs i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga studier handlar om lÀrarens syn pÄ hÀlsobegreppet i Àmnet och inte pÄ elevens syn. Syftet med vÄr studie Àr att se hÀlsa ur ett elevperspektiv, för att uppnÄ vÄrt resultat har vi intervjuat trettiotvÄ gymnasieelever för att fÄ reda pÄ deras uppfattningar om hur Àmnet ges i uttryck i undervisningen. Resultatet pekar pÄ att eleverna ser hÀlsa ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv, men att undervisningen i Àmnet mest berör den fysiska aktiviteten och aspekten. Eleverna tycker att hÀlsobegreppet i Àmnet Àr viktigt och borde beröras mer Àn vad det gör i undervisningen.

Fler mÀnniskor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt vÀlbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstÄ vad andlighet egentligen Àr och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvÀrlden. En fenomenologisk ansats anvÀnds för detta ÀndamÄl. För att förstÄ fenomenet djupare anvÀnds teori hÀmtad frÄn fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrÄn den fenomenologiska EPP-metoden.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan och Àr en central del i omvÄrdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande. I omvÄrdnaden skapar beröringen ett humant sÀtt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens vÀlbefinnande pÄverkas av fysisk beröring i omvÄrdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Flera rapporter visar att unga mÀnniskor i Sverige mÄr allt sÀmre psykiskt. De utvecklingspsykologiska processer som kÀnnetecknar tonÄren och de tidiga vuxenÄren kan vara förenade med stora pÄfrestningar och dÀrmed utgöra en risk för utvecklingen av psykisk ohÀlsa. Psykodynamisk psykoterapi med ungdomar och unga vuxna Àr en vÀletablerad behandlingsmetod för unga mÀnniskor med psykiska problem, men trots detta Àr forskningsbasen begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utfallet av psykodynamisk psykoterapi med 213 ungdomar och unga vuxna som bedrivits pÄ Ericastiftelsen mellan Ären 2004-2009. Deltagarnas funktionsnivÄ pÄ CGAS- och GAF-skalorna samt sjÀlvskattningar av symtom pÄ SCL-90 jÀmfördes före och efter psykoterapi.

"En mÀnniska som ingenting vet om döden eller endast kÀnner fruktan inför den förstÄr inte heller att leva, eller lever i stÀndig omedveten Àngslan inför framtiden. ? NÀr hon tar itu med Àmnet och inför sig sjÀlv vÄgar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv vÀxer hon bÄde psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden sÄ snart en frÄga dyker upp, t.ex. om nÄgon anhörig, vÀn eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan ocksÄ jobba med döden under temaarbete om livsfrÄgor eller om den kristna pÄskhögtidens mysterium.

Uppsatsens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrÄgor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrÄgorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter frÄn olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som nÄgot negativt vilket de relaterade till medias pÄverkan.

Denna undersökning visar hur nÄgra utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser ocksÄ vilka former mobbning kan ta sig i uttryck pÄ samt hur begreppet definieras. FrÄgestÀllningar Àr enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom vÄra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jÀmfört med varandra för att upptÀcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en lÀngre tid och att det kan ta sig i uttryck pÄ ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sÀtt.Det visar ocksÄ att man pÄ vÄra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och förÀldrar för att fÄ fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Att drabbas av smittsam sjukdom Àr fysiskt, psykiskt krÀvande och har en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en smittsam sjukdom. 15 kvalitativa artiklar lÄg till grund för litteraturstudien och analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rÀdd, inte ha kontroll och kÀnna sig uppgiven: Att bli invaderad och hindrad av trötthet: Att oroa sig för att smitta andra och dÀrmed ha behov av information och stöd: Att kÀnna sig utstött, straffad och att inte rÀcka till: Att acceptera sin sjukdom och gÄ vidare. Hela individen och dennes vardag pÄverkades och det fanns ett behov av stöd och information för att kunna hantera situationen pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt.