Det råder delade uppfattningar hos sjukvårdspersonal angående närståendes närvaro vid det akuta omvårdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara och de speciella behov de har i samband med akut omhändertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att närstående hade en stark önskan att få närvara vid akut omhändertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men också stressande och otäckt då upplevelserna växlade mellan hopp och förtvivlan. Närstående hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgänglighet till den sjuke och personal.

Sedan 1980- talet har det psykiska välbefinnandet bland befolkningen försämrats. Socialstyrelsen började göra mätningar av folkhälsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har ängslan, oro och ångest ökat bland ungdomar i åldrarna 16-24 år. Även bland äldre har rapporter visat att psykisk ohälsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka får bära en tung börda och har en viktig roll i förbättringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas känslor och upplevelser.

ABSTRAKTPersoner med psykiskt funktionshinder ärden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer är Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige är ännu bristfällig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som påverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom två IPS-program i norraSverige.  Metoden som användes var attanalysera åtta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt två år med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ?Motivation och förmåga att se värdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering?, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ?Klientcentrerat arbetssätt för att skapa ochupprätthålla klientens motivation, ?Klientens hälsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning?, ?Betingelser för lämplig arbetsplats? och ?Spelregler i samarbetet?. Upprätthållandetav motivation visade sig vara mycket komplext då det påverkas av så mångaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvårt.

Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig psykos?.

This essay concerns medical- and dental tourism. The main purpose with the essay was to study which factors that affects Swedish choices to seek medical- and dental care abroad and therefore reach an understanding for Swedish medical- and dental tourism to other countries. The aim has also been to try to reach an insight in how Swedish medical- and dental tourism might develop the future. The study is based on qualitative interviews with five officials who were well-grounded in the field. The theoretical framework concerned the need of travel, push- and pull factors, Maslow?s hierarchy of needs and the thinking about needs within business activities.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte.

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

För att kunna straffas för en kriminaliserad gärning krävs det att vederbörande kan hållas an-svarig för den begångna handlingen. Psykiskt stördas förmåga att uppfatta vad som är rätt och fel är dock begränsade. Deras bristande uppfattningsförmåga gör att de har svårt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp särbehandlats i lagstiftningen avseende bestämmandet av ansvar och påföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stämmelser samt studera eventuella lagförändringars inverkan.

This study aims to investigate the political reformation of the psychiatric care in Sweden, that took place 1995. The main purpose is to illuminate the transformation of subjectivity for mentally ill people after the reform 1995. The group of people which are present in the study are those who former were subjects of care in psychiatric hospitals, but with regarding to the reform have moved out from the institutions and instead become clients for community care. This new group of mentally ill people became, in connection with the reform, subjects for a new concept psykiskt funktionshinder. This new label and concept, that were attached to the present group, is the main concept for the investigation in the present study. The method, that was used in the study, develops a textual based analysis of the official documents, that were produced in connection with the political decision to reform the care of mentally ill people. With a theoretical conceptuality taken from Michel Foucault, with concepts such as discourse, power, and subjectivity, are the documents analysed in order to illuminate how the new subjectivity, under the concept of psykiskt funktionshinder arise.

ABSTRAKTBakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.