Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Vårdskador orsakar stort lidande för patienter och ökade kostnader för sjukvården. Många förbättringsarbeten med fokus på att höja patientsäkerheten har genomförts, samtidigt som sjuksköterskors missnöje över sin arbetsmiljö ökar. Syftet med studien är därför att beskriva faktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i fem databaser samt genom manuell sökning. Faktorerna sorterades genom att likheter och skillnader söktes.

Bakgrund: För att hjälpa psykiskt funktionshindrade att leva ett självständigt liv i samhället trädde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället öka. En strategi för att förbättra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle få stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebär att företräda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer därav att påverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistå med stödinsatser. En följd av detta arbete är att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte får sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.

Bakgrund: Urininkontinens beskrivs som ett vanligt problem och medför ofta både fysiskt och Psykiskt lidande. För att förstå dessa kvinnor krävs en inblick i hur de uppfattar sitt dagliga liv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 13 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre teman och åtta underteman.

Existentiellt lidande inom vård i livet slut är ett uppmärksammat område i dag. Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av och sjuksköterskors uppfattningar om patienters existentiella lidande under tiden från besked om obotlig sjukdom och fram tills livets slut. Dessutom avses att beskriva sjuksköterskans interventioner för att lindra lidandet samt belysa eventuella hinder för att använda dessa interventioner. Det som framkom i resultatet om patientens existentiella lidande grupperades under åtta teman: förlorad självbild, skuld och ånger, självbestämmande, hopp och hopplöshet, rädsla för döendet och döden men samtidigt en dödslängtan, mening, ensamhet och att känna sig som en börda för andra i nära relationer. Resultatet visade att det fanns många interventioner som handlade om sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhälle, år 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner människor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet på vården och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi måste öka vår kunskap för att kunna tillgodose dessa människors behov och uppnå den hälso- och sjukvårdslag som säger att alla människor har rätt till en god vård på lika villkor. Syftet med denna studie var att få ökad förståelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smärta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet används Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjälpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvårdnad.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelenpsykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metodensom används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer meddeltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter frånföretag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, därdet är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner påfritiden, samt att de vänner som de hade, även hade enfunktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på denreguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen påderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning avfunktionsnedsatta personer.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Bakgrund: Medfödda hjärtfel tillhör de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn. De stora framstegen inom hjärtkirurgin har lett till att fler barn överlever. Att få ett barn med medfött hjärtfel är väl dokumenterat som en mycket stressig upplevelse familjen. Föräldrar till hjärtsjuka barn uppvisar ett sämre välbefinnande jämfört med föräldrar till friska barn.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med medfött hjärtfel.Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ deskriptiv design och en deduktiv ansats. Katie Erikssons vårdteori om lidandet användes som teoretisk referensram.Resultat: Föräldrarna led av oro och stress i hög utsträckning och barnets hjärtsjukdom hadeen stor inverkan på hela familjens tillvaro.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och Psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Bakgrund: Patienten är hänvisad till att vistas i vårdrummet, där en stimulerande utformning av den fysiska miljön skulle kunna locka patienten till hälsosamma tankar som kan minska lidande och öka välbefinnande.Vårt intresse för ämnet ligger i att vi inte upplevt estetikens betydelse som framstående i vårdrummet. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av vårdrummets estetik för den vuxna patientens välbefinnande. Metod: Den systematiska litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats och nio artiklar analyserades med innehållsanalys. Resultat: Estetik i vårdrummet har stor betydelse för patientens välbefinnande. Solljus minskar smärta, stress och oro, medan konsthantverk skapar en hemtrevlig och personlig atmosfär.

Syftet med rapporten är att följa upp implementeringen av vuxenpsykiatrins vårdprogram ?Barn till psykiskt sjuka? i Landstinget Dalarna som antogs i september 2005. Metoden för uppföljningen var en enkätundersökning som besvarades av totalt 46 anställda inom vuxenpsykiatrin. Enkäten bestod av 20 frågor med möjlighet till kommentarer. Respondenterna som deltagit i undersökningen har uppdrag som barnpilot eller som enhetschef/verksamhetschef.Barnpiloten har särskilt ansvar för att bevaka barnperspektivet. Studien visar att både barnpiloter och chefer är överens om att det finns en god kännedom om vårdprogrammet inom verksamheten samt att kunskapen som vårdprogrammet vill förmedla är relevant. Resultaten visar att cheferna generellt har en mer positiv bild av implementeringen än barnpiloterna.  Barnpiloterna ser dock ett större behov av kompetensutveckling än cheferna men alla är överens om att fler utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring barn och familjesamtal behövs.

Huntingtons sjukdom är en ärftlig degenerativ sjukdom som förekommer hos 800-1000 personer i Sverige. Tidigare forskning visar på bristfällig kunskap om sjukdomen hos vårdpersonal vilket innebär ett stort lidande för de drabbade. För att skapa en djupare kunskap krävs att vårdpersonal lyssnar till personers upplevelser. Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. För att få en överblick av forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturstudie.