Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors och deras partners upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod var en litteraturstudie enligt Polit m fl (2001), baserad på tio vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt liv - Funktionellt Hälsotillståndsmodellen. Resultatet uppdelades i fyra teman och flera underteman som beskriver hur det är att leva med bröstcancer ur kvinnans och partners synvinkel. Teman var: fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser.

Utbrändhet orsakar mänskligt lidande, kostar mycket tid, pengar och arbetskraft. Syftet med denna kvantitativlitteraturstudie var att identifiera arbetsfaktorer som bidrar till att sjuksköterskan blir utbränd. Vetenskapliga artiklar granskades och 10 stycken redovisas i resultatet. Resultatet visar fyra tema som är faktorer av betydelse för utbrändhet hos sjuksköterskor; brister i den psykosociala arbetsmiljön, obalans mellan krav och resurser, organisation och ledarskap samt kunskap och utbildning. De sjuksköterskor som arbetar i en organisation utan ett stöttande ledarskap, är inte tillfredställda med sitt arbete.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna rapport är att belysa problemet och få förståelse varför det är svårt för poliser att lämna information enligt förundersökningskungörelsen. Detta är en skyldighet för poliser och det finns reglerat i kungörelsen. Tidigare studier visar att det är ett problem, och en del av problemet är att man har svårt att tolka lagtexten. Vi har gjort en djupdykning i kungörelsen och förarbeten för att undersöka hur de olika begrepp lagtexten tar upp ska tolkas. Vi har även gjort intervjuer med poliser som jobbar i yttre tjänst i Umeå.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Ätstörningar hör till de allvarligaste psykiska störningarna och orsakar betydande sjukdom för den som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en ätstörning. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja få kontroll i sin tillvaro, att uppfatta verkligheten annorlunda, att sakna samhörighet, att livet bryts ner och att vara styrd av sin sjukdom.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med långvarig smärta upplever påverka deras aktivitetsmönster. Undersökningspersonerna bestod av 7 personer, 4 kvinnor och 3 män i åldrarna 42-59 år. Datainsamlingen genomfördes genom ostrukturerade intervjuer. En tidsdagbok användes som utgångspunkt för intervjuerna. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 kategorier: ?kroppen styr mej?, ?mina strategier? och ?omgivningens betydelse?.

Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående?. Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med berikning som är anpassade efter varje art.

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod.

"Hur kan man få människor som aldrig bryr sig om växter att kunna ha växter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hälsoeffekter?"Så lyder min frågeställning i detta projekt.Det finns studier som visar att människor som exponeras för växtlighet lever längre, mår bättre och är mindre sjukskrivna än andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter på sjukhus tillfrisknar snabbare med växtlighet i rummet - det räcker till och med om de kan se själva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde också färre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvär efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) påverkas människor till det bättre av växter, oavsett kulturell bakgrund.