Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet ?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)). Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och varaktighet efter denna typ av operation. Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär användes en kvantitativ design. Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15), inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4).

Introduktion: Förstoppning är ett vanligt hälsobekymmer under uppväxtåren. Det har visat sig att tiden för potträning, när barnen är mellan två och fyra år, kan vara en känslig tid. Tidigare undersökningar pekar på att förstoppning hos ett barn, på olika sätt, också kan påverka dess familj. Föräldrars erfarenheter och upplevelser i samband med sitt barns förstoppning har vi funnit sparsamt studerat. Detta ser vi som en brist då erfarenheterna kan bidra till utveckling av specialistsjuksköterskans stöd till föräldrar i denna situation.Syfte: Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter och upplevelser föräldrar har när deras barn visar symtom på förstoppning.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

BakgrundBeröring är ett grundläggande behov hos människan genom hela livet. Det är inte ovanligt att palliativa patienter saknar närstående och kan därmed uppleva brist på beröring. Sömnproblem, oro, ångest, smärta och illamående är vanliga symtom som kan drabba den palliativa patienten och dessa kan lindras genom beröring.Palliativ vård har som syfte att lindra och främja patientens livskvalitet i livets slutskede och enligt Virginia Hendersons teori är sjuksköterskans uppgift bland annat att hjälpa individen att utföra åtgärder som leder till en fridfull död. Beröring är ett sätt att hjälpa den palliativa patienten att möta döden fridfullt.SyfteSyftet med studien var att beskriva faktorer som påverkas vid beröring hos den palliativa patienten.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för att sammanställa tidigare forskning inom ämnet. Databaserna Cinahl, Medline och PubMed användes för sökningar vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar.ResultatStudiens resultat visade att beröringen kunde påverka flera faktorer hos den palliativa patienten.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär.

Felin idiopatisk cystit (FIC) är den vanligaste formen av symtom i de nedre urinvägarna hos katt. FIC ger symtom som hematuri, smärta vid urinering, frekvent urinering med enbart en liten mängd urin per gång, periuri (urinering utanför lådan) och även obstruktion av uretra kan förekomma. Dessvärre är FIC en uteslutningsdiagnos som ställs när diagnostiska tester inte kan påvisa något som förklarar symtomen.Etiologin till FIC är fortfarande okänd. Studier har dock kunnat visa att symtomen som associeras med FIC kan förvärras av stressande omständigheter, varför en inblandning av det sympatiska nervsystemet och/eller hypotalamus, hypofys och binjurebarks-axeln (HPA-axeln) misstänks. Olika studier har redovisat ökade plasmakoncentrationer av kortikotropin frisättande hormon (CRH) och adrenokortikotropt hormon (ACTH) under stress samt högre plasmakoncentrationer av noradrenalin hos katter med FIC jämfört med friska katter.

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell mag-tarmsjukdom som är mycket vanlig i västvärlden. Orsaken till sjukdomen är inte klarlagd, men man tror att flera faktorer spelar en roll. Sjukdomen karakteriseras av en rubbning i avföringsmönstret tillsammans med smärta och/eller en obehagskänsla från buken, men symtomen varierar ofta från person till person. Behandling av IBS går ut på att minska de mest besvärande symtomen, men i många fall är behandlingen inte tillräckligt effektiv.Syftet med detta arbete var att utvärdera effektiviteten av två läkemedel som används för behandling av IBS med förstoppning, linaklotid (Constella®) och lubiproston (Amitiza®), genom att främst titta på hur patienternas buksmärta, obehagskänsla och uppblåsthet påverkas. Sökningar efter relevanta kliniska prövningar där läkemedlen jämfördes med placebo gjordes i databasen PubMed; tre studier om linaklotid och två studier om lubiproston hittades.Studierna visade att samtliga förbättringar i buksmärta, obehagskänsla och uppblåsthet var statistiskt signifikanta.

Studiens syfte var att undersöka om hjälplöshet och brist på kontroll är en bidragande faktor till att depression och ångest har ökat bland svenska unga vuxna i åldrarna 16-24 år. Syftet var även att beskriva Seligmans teori (1975) gällande hjälplöshet och redogöra för hur den psykiska hälsan har förändrats under de senaste två decennierna. Har möjligheten att få arbete förändrats för 16-24 åringar och hur upplever de kontrollen över sin egen livssituation? Seligman (1975) beskriver hur förlorad kontroll kan leda till depression och upplevelse av hjälplöshet. Detta examensarbete är en litteraturstudie baserad på sekundärdata från ett flertal relevanta myndigheter.

SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet är stressad och att elever upplever mer stress med stigande ålder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hälsa A lära sig om både den fysiska och psykiska hälsan. Spänningsreglering är något som är viktigt för den psykiska hälsan och något som kan användas för att individen skall kunna slappna av så att stressen inte skall bli skadlig. Idrottslärare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan då natur och friluftsliv vara en sorts form av spänningsreglerande redskap? Denna studies syfte är att undersöka om elever på gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan än gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers känslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka två procent av befolkningen någon gång under sin livstid haft ett bensår. Tittar man på enbart venösa bensår beräknas den siffran ligga på cirka 0,12-1 procent. Bensår är ingen sjukdom i sig utan ett symtom på någon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken är någon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensår är kompressionsbehandling.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte.

SammanfattningTrots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar:Kan promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression?Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor.

I Sverige begås ungefär vart tionde våldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som är dömda för grova våldsbrott är psykopater. Detta påvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de här personerna. På grund av händelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka på vilket sätt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har även försökt att ta reda på hur polisen kan skydda sig från eventuella våldshandlingar. För att söka svar på våra frågor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom området.