Syftet med detta projekt är att söka samband mellan psykisk besvär och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hälsoenkät som varje elev på två gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och längd. Sammanlagt har 846 elever fullständig information. Om eleven i hälsoenkäten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvär, här definierat som återkommande huvudvärk, återkommande magbesvär, återkommande oro eller ängslan, återkommande sömnsvårigheter, nedstämdhet, mindervärdeskänslor, ätstörningar, brist på energi eller svaghetskänslor, koncentrationssvårigheter eller hopplöshetskänslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvär.Resultatet visar att psykiska besvär klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvär ligger inom gränsvärdena för normalvikt, cirka två tredjedelar.

The thesis is about integration in the city and how integration can be improved through physical planning. Segregation can result in changing peoples? prerequisites in our society. Opportunities in life become dependent on what area of the city you live in or where you grew up. Integration denotes acceptance for all people, while different cultural and ethnic identities are preserved at the same conditions for everyone.

Personal inom ambulanssjukvård utsätts ofta för svåra situationer i sitt arbete. Svåra olyckor med starka synintryck, patienter som utsätts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av närstående och andra trauman kan även bli ett trauma för den personal som är involverad i händelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom på Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska händelser. En kvantitativ enkätstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivå, med aktiv tjänstgöring på akutambulans.

Bakgrund När offer för samhällsvåld söker vård på akutmottagningen tenderar deras psykiska besvär att inte uppmärksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de känner sig dåligt förberedda och outbildade om samhällsvåld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhällsvåld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapsläge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda känslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhällsvåld.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med äldres psykiska ohälsa samt hur biståndshandläggare kan tillgodose äldres psykiska behov. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fyra biståndshandläggare och två metodutvecklare. Resultatet av vårt insamlade material valde vi att analysera med hjälp av ålderism och rollteorin. Vi gjorde även en jämförelseanalys där vi gjorde jämförelser dels inom materialet men även jämförelser med tidigare forskning samt litteratur. Vår studie visar att biståndshandläggare arbetar med äldres psykiska ohälsa på olika sätt beroende på hur långt de väljer att dra sitt handlingsutrymme.

Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen.Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material.Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet.

Bakgrund: Menopaus definieras som tidpunkten för en kvinnans sista spontana menstruationsblödning. Cirka 65 000 svenska kvinnor passerar varje år sin menopaus och genomsnittsåldern för menopaus i Sverige och i övriga västvärden är 51-52 år. Substitutionsbehandling med östrogen och progesteron har länge använts för att lindra typiska menopausala symptom som värmevallningar och svettningar. Nyare studier visar att substitutionsbehandling med östrogen och progesteron ökar risken för att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och bröstcancer. Oro kring biverkningar liksom att kvinnor av annan anledning inte kan använda östrogen, har medfört ett ökat intresse för alternativbehandlingar som kan lindra menopausala symptom.

Virala orsaker till reproduktionsstörningar så som abort, resorption av foster och dödfödda valpar är hos hundar ofullständigt kartlagda. Herpesvirus är det agens som har studerats mest och är även ett välkänt abortagens på andra djurslag, däribland häst. Hundens herpesvirus (CHV-1) orsakar hos vuxna individer i regel endast milda respiratoriska symptom. Hos dräktiga djur kan viruset ge upphov till förlust av valpar och även orsaka en kraftig och dödlig infektion hos neonatala valpar. Precis som många andra herpesvirus kan CHV-1 ge upphov till en latent infektion som kan reaktiveras vid stress.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka och beskriva svenska stridspiloters upplevda mentala hälsa. En enkät utformades bestående av ett skattningsbatteri med frågor om sömn och trötthet, OSLO-3, CAGE, HADS, frågor om fysiska symptom, GHQ-12 och SRE. Enkäten skickades ut till 129 JAS 39 piloter i ordinarie tjänst vid flygdivisioner i Försvarsmakten och Förvarets Materielverk (FMV). Resultatet visade att 77% av piloterna i studien bedömdes ha symptom på mild depression och 46% hade symptom på mild ångest. De flesta av de deltagande piloterna hade inte några alkoholrelaterade problem och 83% uppgav att de hade lätta fysiska besvär.ANOVA-analysen visade att de deltagande piloterna på utbildningsförbandet i medeltal hade signifikant högre poäng på GHQ-12 än piloterna på insatsförbanden.

Syftet med denna c-uppsats är att få ökad kunskap och förståelse för hur biståndshandläggare i Stockholm praktiskt tillämpar biståndslagarna i handläggningen gällande personer med psykiska funktionshinder. Studien är genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i åtta av Stockholms nordvästkommuner med hjälp av en mixad design som består av en enkät med uppföljande frågor. Frågeställningarna är: -Vilken lagstiftning tillämpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvästkommuner när insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handläggarna valet av lagstiftning då de beslutar om bistånd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handläggningen genomförs, hur nordvästkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter?Studiens resultat bekräftar mycket av den tidigare forskningen på området. Denna c-uppsats visar att LSS används i mycket mindre utsträckning än SoL för personer med psykiska funktionshinder.

Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

IT-information och kommunikation är medel att förbättra hälsan hos personer med psykiska funktionshinder. Mitt arbete handlar om att utforma en webblösning för människor med psykiska funktionshinder. Jag har genomfört intervjuer och en workshop. Jag har intervjuat både brukare och personer som tar hand om dem. Jag har engagerat brukare i min designprocess.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.