En säker identifiering av hästar är viktig när det gäller avel, spelsäkerhet, försäljning,smittskydd och livsmedelssäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra olikaidentifieringsmetoder med avseende på säkerhet och enkelhet vid avläsning, hållbarhet övertid, som inte kan manipuleras, kostnader, arbetsmetoder och djurvälfärd. Chipmärkning ochfrysmärkning är de identifieringsmetoder som används i Sverige idag. I denna studie harockså andra förekommande metoder såsom brännmärkning, tatuering och öronmärkningstuderats. Brännmärkning, chipmärkning och frysmärkning är säkra metoder vid avläsning, dehåller över tid och är svåra att manipulera.

Svenska elevers resultat i matematik har försämrats det senaste årtiondet. Forskning på området indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett läromedel, som eleverna kan har svårt att ta till sig och förstå. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar ångest, vilket negativt påverkar deras förmåga att lära. Undersökningen syftar till att granska hur elevers läromedel, deras emotioner och deras lärande samspelar. Undersökningsmaterialet består av djupintervjuer med fem elever som förra året läste matematik A på gymnasial nivå.

Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

Bakgrund: Enligt flera artiklar och böcker påvisas det ständigt att många människor som vistas på sjukhus blir bortglömda, vare sig det är avsiktligt eller ej. Många av studierna hänvisar till att känslomässig oro hos patienter kan gå oupptäckt under lång tid och att inte ens välutbildade personal kan uppmärksamma det. Detta visar på hur svårt det är att avläsa den känslomässiga faktorn hos människor vid de olika mötena. Människor reagerar olika och dessa reaktioner kan ta sig skilda uttryck. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva/belysa hur personalen och patienten ser på vårdlidandet och de känslomässiga påfrestningar som kan uppstå vid mötet med den somatiska sjukvården.

Människors välbefinnande påverkas till stor del av relationer, främst de nära relationerna och av de miljöer de vistas i. För barn innebär det att relationen till föräldrar, förskolepersonal och vänner samt hem- och förskolemiljön är det som främst påverkar deras välbefinnande, eftersom den största delen av deras liv vanligtvis utspelar sig bland dessa personer och miljöer. Det har visat sig att svenska barns psykiska välbefinnande har försämrats och att det till en viss del kan bero på att barn inte får den tid de behöver från sina föräldrar. I tidigare undersökningar har vi funnit att både barn och föräldrar önskar mer tid tillsammans. Samtidigt börjar i regel svenska barn i förskolan redan mellan ett och två års ålder, en ålder som enligt anknytningsteorin är känslig i utvecklingssynpunkt.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Bakgrund: Fenomenet självskadebeteende har blivit allt vanligare i vårt samhälle och väcker många reaktioner hos omgivningen. Sjuksköterskor möter patienter som skadar sig själva i flera olika miljöer. Det har dock visat sig att sjuksköterskor själva utrycker bristfällig kunskap då de upplever det svårt att bemöta patienter med självskadebeteende.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende, samt dess konsekvenser för omvårdnaden.Metod: En allmän litteraturstudie, där empiriska artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter har analyserats. Fynd från artiklarna som svarade på syftet har identifierats och fyra kategorier skapades.Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier vilka är: Sjuksköterskors känslor och tankar, Sjuksköterskors erfarenhet och genus, Sjuksköterskors arbetsmiljö och Sjuksköterskors behov av utbildning. Detta är faktorer till sjuksköterskors attityder och påverkar den omvårdnad som patienterna får.Diskussion: Genom att påverka bakomliggande faktorer till sjuksköterskors attityder skulle de kunna förändras i en positiv riktning.

Denna studie undersöker ett antagande om att konst är bra för hälsan. I Sverige finns en tradition av att använda och producera bilder i vårdsammanhang men ingen traditionsbunden forskning eller utbildning för att utvärdera detta. Vem säger att bildskapandet är hälsosamt, och vilka argument används för att styrka detta?Vad sägs egentligen om bildskapande verksamhet och hälsa, av i första hand pedagogerna själva, men även av verksamheterna i deras informationstexter? Genom att använda diskursanalys som verktyg har jag samlat in och bearbetat material som består av institutionernas publicerade material samt transkriberade intervjuer med tre pedagoger. Mitt syfte är att undersöka talet om hälsoeffekter av konst bland i första hand pedagogerna själva från utvalda institutioner som på olika sätt arbetar hälsofrämjande.Studien är etnografisk kvalitativ.Resultaten visade att pedagogerna beskrev sinsemellan liknande observationer gällande konstens påverkan och klientens reaktioner, kommunicerande och producerande av bilder.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga.

Undersökningen i detta arbete utfördes bland 69 anställda på ett företag som berörs av ett skiftformsbyte. Syftet var att undersöka hur de anställda upplever sin aktuella arbetssituation, hur de förhåller sig till det pågående förändringsarbetet samt hur de ser på sin framtida arbetssituation.Två olika metoder användes, en enkätundersökning samt djupintervjuer. Frågeformuläret besvarades av 69 personer och nio djupintervjuer utfördes.De anställda kände en trygghet i sin anställning och faktorer som lön, arbetskamrater, arbetsmiljö, relationer till ledning, upplevdes som positivt överlag. De negativa aspekterna fanns i en ökad arbetspress med minskade resurser och kontroll över arbetet. Förändringsarbetet gav positiva men till en stor del negativa reaktioner i form av motstånd, där bland annat känslor av oro och ovisshet manifesterades.

Linda Freij (2009), Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg. The use of visual feedback as a pedagogical tool. Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman.

Det här är en studie med syftet att ta reda på hur grävlingar reagerar på att vistas i fälla och om det kan påvisas att djuren upplever stress. Fällvistelserna har varit korta och långa, under dagtid samt nattetid. Grävlingarnas beteenden, hjärtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns även en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fälla, men även under de närmast följande dygnen efteråt samt under en avslutande period av naturligt beteende.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades:1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.