Uppsatsen behandlar några personers upplevelser av att ta emot ett särskilt stöd i skolan, i förhållande till samhällets syn på norm och avvikelse från norm. Undersökningens syfte är att ge en vidgad förståelse, från ett inifrånperspektiv, hur det kan upplevas att ta emot särskilt stöd i skolan samt hur dessa personer upplever omgivningens syn på att de tar emot ett särskilt stöd. Fokus har legat på stigmatiserande konsekvenser av att avvika från norm. Forskningsfrågorna är:? Vilka insatser kan bidra till en känsla av utpekande och/eller uteslutning?? Hur uppfattar elever att ha ett särskilt stöd i skolan?? Hur uppfattar elever med särskilt stöd omgivningens reaktioner?För att uppnå undersökningens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska känslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna känslor och bilder utifrån sina preferenser? För att ta reda på detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrån en bild eller känsla, därefter låtit ett antal människor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gång har jag insett att det tenderar mot att varje människa skapar sina egna känslor och bilder vid musiklyssnande utifrån vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten på att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik.

Ordet kreativitet används flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter, konstnärer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomisk drivkraft, andra tycker att den gör vårt liv mer spännande. På sistone har det vuxit fram många kreativitetsprofessioner, så kallade kreativitetsexperter som säger sig veta vad kreativiteten är och har en universal lösning för stimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturera kreativiteten genom klichéspråk. Genom att kommunicera kreativiteten med det klichéspråket gör vi illa själva kreativiteten.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing.

Den 1:a januari 2008 blev Lärarhögskolan i Stockholm, på grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat Lärarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lärosäte ansågs ge förbättrad kvalitet. Forskning har visat att det är mycket svårt att hantera den starkt negativa påverkan samgåenden kan ha på anställda, såsom personalomsättning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anställdas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lärosäte undersöka attityder till och upplevelser kring samgåendet med avseende på kulturella och statusmässiga aspekter.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.

Mentaliseringssvikt är ett fenomen där tänkandet och kännandet kring sig själv och andra försämras drastiskt. De svårigheter som personer med borderline personlighetsstörning har kan förklaras som en konsekvens av mentaliseringssvikt. I denna studie genomfördes 11 intervjuer som analyserades med tematisk analys i syfte att undersöka hur patienter med borderline personlighetsstörning beskriver upplevelser av mentaliseringssvikt. Patienterna beskrev att mentaliseringssvikten uppkom i situationer då de kände sig lämnade, kränkta eller ensamma. Avskärmning, våld eller självskada karaktäriserade patienternas sätt att beskriva sina reaktioner.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskor kan vidta för att få patienter >65 år att börja aktivera sig och/eller bibehålla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger både fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är även en viktig komponent för att förbättra hälsan vid många sjukdomar. Kunskaperna om människans åldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i åldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos många människor i samband med den stigande åldern.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Studiens övergripande syfte var att utifrån ett återhämtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansåg bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsättningarna för ökat välbefinnande och återgång till studierna därefter.Syftet ringades in genom följande frågeställningar:? Varför minskade studenternas psykiska välbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad främjade respektive hindrade studenternas återhämtning?Det empiriska materialet inhämtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen återupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohälsa. Uppsatsen utgick från fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrån tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och Återhämtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att ställa orimliga krav på sig själva och när de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.

Syftet med studien är att förstå hur barns känslor kan påverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgå från vår hypotes att musik av skilda karaktärer påverkar barn på olika sätt. Undersökningen är baserad på 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina känslor till musiken via ett annat kreativt instrument nämligen, att måla. Utifrån en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrån två olika musikstycken.

Det här är en systematisk litteraturstudie. Vi har använt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vår litteratur är publicerad av Svenska forskare på Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans värld för personer med både fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehåller tre olika perspektiv, Lärare, elev och förälder.

Syftet med studien var att öka vårt kunnande inom området konflikter och konflikthantering genom att studera lärares och elevers syn på den konflikthantering som sker i skolorna. Vi har studerat relevant forskning inom området och genom kvalitativa intervjuer på två olika skolor har vi försökt exemplifiera hur lärare och elever ser på konflikthantering. Resultatet visade att lärarna använder olika arbetssätt för att lösa konflikter men att både lärare och elever anser att eleverna lyckas lösa de flesta konflikter själva. Resultatet visade också att både lärare och elever är väldigt nöjda med den konflikthantering som förekommer på skolan. Skolorna arbetar till stor del förebyggande med att utveckla emotionell kompetens (EQ) hos eleverna, hjälpa eleverna att sätta ord på deras känslor och hantera de känslor som uppstår.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som drabbats av trauma. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Data analyserades genom kvalitativ tematisk innehållsanalys och resulterade i två teman och sju kategorier. Dessa teman var: att vilja tillgodose behoven och att bära med sig det svåra. Resultatet lyfter fram vikten av att intensivvårdssjuksköterskorna är väl förberedda inför omhändertagandet av en patient som drabbats av trauma som en förutsättning för att förmedla god omvårdnad.

Vi har studerat hur de svenska allmänna pensionsfonderna har analyserat och reagerat på det kraftiga dollarfallet sedan år 2000. Då flera etablerade ekonomer anser att dollarfallet berodde på den amerikanska ekonomiska politiken, dess stora handelsunderskott samt eurons introduktion, så är det rimligt att anta att även fonderna förutsett dollarfallet. Genom intervjuer med samtliga APfonder samt komplimenterande data ur årsredovisningar har vi försökt ge en bild över hur de analyserade och reagerade på den fallande dollarn. Vi har använt oss av teorier rörande perceptuella fel vid finansiell verksamhet samt flockbeteende för att analysera förloppet. Vi upptäckte att fonderna har analyserat och reagerat olika på dollarfallet.