En människa har en viss mängd kapacitet för att utföra uppgifter. Om uppgifterna blir för svåra eller för många, det vill säga om den mentala arbetsbelastningen blir för hög, går det inte längre att klara av alla uppgifter och prioritering av de viktigaste uppgifterna blir nödvändigt. Piloter behöver ofta ta in och bearbeta en stor mängd information under instrumentflygning. Ofta måste en del av uppgifterna utföras samtidigt och på begränsad tid. Syftet med examensarbetet är att, med hjälp av en subjektiv mätmetod undersöka vilka moment under instrumentflygövningar som medför störst respektive minst mental arbetsbelastning.

Mobbning kan leda till psykiska svårigheter och försämrat självförtroende för offren och på lång sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet är att utifrån Olweus (1973: 1991) forskning och åtgärdsprogram mot mobbning undersöka lärares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frågeställningar som tas upp handlar om mobbningens karaktärsdrag, hur lärarna ställer sig till antimobbningsprogram, om lärarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning på den egna skolan. Det fanns även frågeställningar angående vilka attityder lärarna har till att ingripa mot mobbning, ha föräldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrådet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Vi har valt att göra en studie där vårt syfte var att undersöka vad det är som påverkar att unga kvinnor mår dåligt samt varför de väljer att skada sig själva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av unga kvinnors och olika instansers livsberättelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vår analys är resultatet utifrån livsberättelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att väga upp vårt material i analysen då det är en mindre studie som vi har gjort.Genom våra sju intervjuer, tre stycken unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna påverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi såg påverkade kvinnorna var familjesituationen, där tryggheten inte alltid har funnits med i bilden.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet.

Psykisk ohälsa påverkar inte bara individen negativt utan även hela samhället med höga kostnader för vård och sociala system som följd. Stress är en av orsakerna till att den psykiska ohälsan ökar i Sverige idag. Detta sker främst bland ungdomar, unga vuxna och bland kvinnor. Hur stress påverkar individen beror på kapacitet att handskas med olika situationer som uppstår detta kallas copingstrategier. Denna studies syfte är att undersöka om könstillhörighet påverkar val av copingstrategi samt att se vilka copingstrategier som är mest förekommande hos studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden som används är en kvantitativ studie med ett ändamålsenligt urval.

Bakgrund: Prostatacancer drabbar 9600 män årligen i Sverige. Prostatektomi är en av behandlingarna där urininkontinens är den vanligaste postoperativa komplikationen. Urininkontinens kan leda till psykiska, fysiska och sociala förändringar i männens liv.Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av urininkontinens efter en radikal prostatektomi.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes samt sökningar av vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Elva artiklar kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien.Resultat: Analysen ledde fram till tre teman; känslomässiga reaktioner, strategier för anpassning samt bristande information. Emotionellt påverkade urininkontinensen männens upplevelse av kroppskontroll och skapade skamkänslor.

Hemlösa personer tillhör en utsatt grupp i samhället med ofta komplexa sociala ochhälsomässiga problem. Deras förutsättningar leder till att de betydligt oftare drabbas avfysiska sjukdomar, psykiska besvär och missbruk än den övriga befolkningen. På grund av dehemlösa personernas behov av hälso- och sjukvård kommer vårdpersonal ofta i kontakt meddem. Uppsatsen beskriver mötet mellan hemlösa personer och vårdpersonal. Enlitteraturstudie genomfördes där 12 artiklar analyserades utifrån Burnards modell förinnehållsanalys.

I dagens samhälle drabbas ett större antal individer av en hjärtinfarkt varje år. Bland de vanligaste komplikationer som kan uppstå efter en hjärtinfarkt är depression som kan leda till återinsjuknande eller för tidig död. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka effekter rehabiliteringsprogram har på patienten efter insjuknande i hjärtinfarkt samt se om de minskar graden av depression. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utgick från åtta kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes enligt Goodmans sju steg. Den teoretiska referensramen som användes utgick från Carnevalis modell Dagligt Liv ? Funktionellt hälsotillstånd.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Bakgrund: Sjögrens syndrom är en autoimmun, inflammatorisk sjukdom som främst drabbar kvinnor. Sjukdomens komplexa symtombild medför att sjukdomen ofta är svårdiagnostiserad varför många patienter tvingas leva med symtom som orsakar lidande och i längden riskerar att ge svåra komplikationer på många av kroppens viktigaste organ. Syftet: var att beskriva hur patienter med Sjögrens syndrom upplever sin livskvalitet. Metoden: är en litteraturöversikt inspirerad av Goodmans sju steg. Resultatet: grundade sig på tio vetenskapliga artiklar, en kvalitativ och nio kvantitativa som togs fram ur databaserna CINAHL och PubMed.

Relationer är ett av de grundläggande band vi har i livet och är en viktig aspekt för den psykiska hälsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nämligen relationen mellan kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i kontaktpersonernas egen upplevelse av många gånger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan kontaktpersonerna och brukarna är vänskaplig eller om den är mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den här typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan kontaktpersoner och sina brukare.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd.