Sökresultat:
2135 Uppsatser om Psykiska hälsorisker - Sida 19 av 143
Ensamkommande barn - en kvalitativ undersökning om de ensamkommande barnens situation och psykiska hÀlsa
Denna uppsats undersöker ensamkommande barns situation med sĂ€rskilt fokus pĂ„ psykisk hĂ€lsa. Antalet ensamkommande barn har sedan 2005 ökat markant. Ă
r 2008 tog Sverige emot 1510 barn som kom utan förÀldrar. Trots denna höga siffra Àr gruppen relativt obelyst i Sverige idag. De har ofta varit med om högst traumatiska upplevelser och anlÀnder utan anhöriga vilket gör dem till en utsatt grupp.
Musik och Demens - Musik som metod för att lindra BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom hos vÄrdtagare med Demens
LÀkemedelsförskrivningen Àr idag hög pÄ sÀrskilda boenden. Det sker en överanvÀndning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva lÀkemedel. DÄ Àldre har en ökad kÀnslighet för lÀkemedelsbiverkningar Àr det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementÀra metoder. Nittio procent av individer med demenssjukdom drabbas av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd hos vÄrdtagare pÄ sÀrskilda boenden.
RÀdsla och Ängest i samband med utmattningssyndrom : à tta berÀttelser ur ett inifrÄnperspektiv
Stressrelaterad ohÀlsa Äterfinns bland de vanligaste orsakerna till sjukfrÄnvaro i Sverige enligt statistik 2009. För att namnge stressrelaterad ohÀlsa anvÀnds bl a utbrÀndhet, utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Den förstnÀmnda benÀmningen anses som en olÀmplig felaktigt förmedlande direktöversÀttning ifrÄn det engelska ordet burnout medan den andra och tredje benÀmningen anvÀnds och fungerar som erkÀnda begrepp. Det utmattade tillstÄndet innebÀr en mÀngd fysiologiska och psykiska besvÀr dÀribland den basala emotionen rÀdsla och komplexa emotionen Ängest. Syftet med undersökningen var att djupstudera dessa emotioner i samband med utmattningssyndrom.
Att bli sig sjÀlv igen : Psykosocial hÀlsa och livskvalitet efter bröstrekonstruktion
 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.
Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda patient med psykisk störning : En kvalitativ studie
Psykiska störningar Àr tillstÄnd som kan drabba alla oss mÀnniskor. Krav om kompetens pÄ hÀlso- och sjukvÄrden har stÀllts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhÀndertagande. Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda patienter med psykiska störningar. Metoden Àr av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehÄllsanalysen med manifest utgÄngspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier sÄsom följer, ?svÄra möten skapar rÀdsla och frustration och försvÄrar interaktion?, ?svÄrt bedöma tillstÄnd och lÀmpliga ÄtgÀrder? och ?vÄrd byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.
Den inbillade sjuke, hur mÄr du? : En kartlÀggning av skÄdespelares psykiska och fysiska hÀlsa
Syftet med studien Àr att göra en kartlÀggning över hur svenska skÄdespelares fysiska och psykiska hÀlsostatus ser ut hösten 2009. De omrÄden som undersöks Àr depression, Ängest, sömn, stress, arbetslöshet och hÀlsopÄverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvÀndning. En lÀnk till en webbenkÀt med frÄgor frÄn Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skÄdespelaravdelning. 533 deltagare svarade pÄ de inledande frÄgorna och 425 deltagare slutförde hela enkÀten.Resultaten visar pÄ förekomst av depression och Ängest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvÀr, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat sjÀlvförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.
Kvinnors upplevelser och omvÄrdnadsbehov efter hysterektomi- en litteraturstudie
Bakgrund: Hysterektomi pÄ grund av benigna tillstÄnd Àr ett vanligt förkommande ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hÀlsa efter hysterektomi pÄ grund av benigna tillstÄnd, samt deras omvÄrdnadsbehov. Metod: En litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever bÄde positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi.
Musikens terapeutiska inverkan pÄ personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt
 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.
How does high school teachers experience students with mental illness?
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lĂ€rare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en sĂ€rskild tonvikt pĂ„ affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lĂ€rare frĂ„n gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, FörhĂ„llande till eleverna och Ă
tgÀrder.
Barn i familjehem: En studie, om lÄngtidsplacerade barns fysiska och psykiska hÀlsa, tonÄrsgraviditet, skolgÄng samt om föÀldrarnas psykiska hÀlsa och mortalitet, i en undersökningskommun
The main purpose of the study was to analyse the well being of children placed in foster care for at least two years, in one sample municipality. An assessment was made of how the social service admistrated and took responsibility for these children in terms of schooling, physical and mental health. To further understand the situation of the children three areas of investigation were added concerning; teenage pregnancy, the mental health and mortality of the biological parents. To receive answers to those questions a qualitative interview method was used, with structured questions to social workers working with foster care. The author also studied journal notes and child investigations to receive a more comprehensive picture.
Studentlivets stressorer: stress ur ett systemteoretiskt perspektiv
Stress Àr ett aktuellt och diskuterat Àmne i dagens samhÀlle. En orsak till detta kan vara den ökade ohÀlsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förÀndringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid LuleÄ tekniska universitet, kartlÀgga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts Àr upplevda livssituationer, sociala förhÄllanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en mÀnniskas liv samspelar med hur hon mÄr, dÀrför Àr det svÄrt att ta ut mÀnniskan ur sitt sammanhang.
Livet förÀndras efter en brÀnnsskada : AllmÀn litteraturstudie
Bakgrund: Livet förÀndras för individer som drabbats av en brÀnnskada. MÄnga fÄr bestÄendeÀrr och funktionsnedsÀttning som innebÀr stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompÄverkar deras liv. BrÀnnskada Àr ett trauma som uppstÄr nÀr huden kommer i kontakt medvÀrme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvÀtskemÀngd, fungerar som kÀnsel och kontaktyta samt infektionsbarriÀr.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brÀnnskada.Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes baserad pÄ kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brÀnnskada upplevde sin kroppsom frÀmmande och kÀnde sig begrÀnsad i vardagen pÄ grund av funktionsnedsÀttning ochsynliga Àrr. Stödet frÄn nÀrstÄende var ovÀrderligt för dessa personer och det hjÀlpte demgenom den lÄnga rehabiliteringen.
Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsÀttning: en möjlighet till arbete?
Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. Ă
r 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbÀttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar.
Har skolan betydelseför ungdomarstillfredsstÀllelse medsitt liv? : En studie av sambandet mellanniondeklassares psykosociala arbetsmiljö ochderas subjektivt skattade livskvalitet
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-Äriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus stÄr skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehÄll samt tillgÄng tillstöd och praktisk hjÀlp frÄn sina lÀrare. Bakgrunden Àr den ökade rapporteringen av psykiskohÀlsa för denna Äldersgrupp och de senaste Ärens relativt omfattande hÀlsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr.Som ett komplement till detta har hÀr istÀllet elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hÀlsoindikator som delvis Àr kopplattill psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr men som ocksÄ kan spegla vÀlbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frÄgan Àr om dessa aspekter av skolan har en sÄ vidinverkan att de Àven pÄverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger pÄ data frÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀtundersökning ? SkolbarnshÀlsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.
Dansens mysterium : En analys av sex individers upplevelse av dans ur ett socialpsykologiskt perspektiv
Syftet med denna uppsats Àr se om upplevelsen av dans Àr en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter frÄn tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att anvÀnda sig av tvÄ metoder gör att jag fÄr en bredare bild av hur dansen kan pÄverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.