Vad en människa tänkt och känt vid brottstillfället är inte någon enkel sanning som vi utomstående kan ge ett tydligt svar på. Det blir inte lättare för domstolens ledamöter när de skall avgöra dessa frågor ur en straffrättslig synvinkel. Hur kan juristerna med säkerhet uttala sig om vad som försiggått i gärningsmannens hjärna i brottsögonblicket och hur skall de gå tillväga för att fastställa det subjektiva rekvisitet? Dessa frågor tillsammans med flera andra psykologiska aspekter har varit i fokus för vårt examensarbete som till största delen har tagit avstamp i hur komplicerade frågeställningarna blir när de kombineras med psykiska störningar hos gärningsmannen. Även teorier kring människans reaktioner på hot och stress har varit en viktig del i arbetet som har syftat till att belysa hur de olika områdena samspelar med varandra.

En av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige är suicid. Den ökade psykiska ohälsan är en vanlig bakomliggande orsak till suicidalitet bland unga. Sjusköterskor upplever ofta en viss osäkerhet i mötet med unga suicidala patienter då de, i bemötandet, inte vet hur de ska gå tillväga. Kunskap och förutsägbarhet är viktiga faktorer för att i tid upptäcka ett suicidalt beteende. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som är betydelsefulla i mötet med unga suicidala patienter.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter massage har hos cancerpatienter som lider av ångest. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar varav tre med kvalitativ ansats och tretton med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar och via manuell sökning. Huvudresultat: Resultatet presenterades i fem kategorier för att beskriva vilka effekter massage har hos cancerpatienter som lider av ångest. De fem kategorierna var; lindring av ångest, lindring av fysiska och psykiska symtom, ökad livskvalitet, ökad inre ro och ingen lindring av ångest.

Bakgrund: Dagens samhälle har förändrats på många sätt och tidsbrist är det gott om. Följden blir att samhällets utformning minskar den naturliga fysiska aktiviten och tidsbristen minskar den planerade fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet i form av dans har visats sig ha många positiva hälsoeffekter som kan förbättra både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka olika hälsoeffekter som dans kan bidra till på både fysisk, psykisk och social nivå. Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar använts.

Smärta är ett allmänmänskligt fenomen och något vårdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smärta är vanligt förekommande är det inte sällan som smärtbehandlingen upplevs som otillfredsställande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer påverka välbefinnandet och därmed smärtupplevelsen. Då smärta till sin natur är en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn även på behandling av smärta vara ett fruktbart sätt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska välbefinnande har på upplevelsen av smärta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smärta.

Övervikt och fetma är ett problem i västvärlden idag och inverkar på hälsa och välbefinnande. Fetma är en svårbehandlad sjukdom och är en problematisk biverkan vid användning av antipsykotiska läkemedel; förebyggande åtgärder är särskilt viktiga. Sjuksköterskan har, med sin holistiskt biopsykosociala expertis och sin regelbundna direktkontakt med patienter, en unik möjlighet att genom sina observationer samordna och planera interventioner för att förhindra viktuppgång. Sjuksköterskan fungerar som rollmodell för en hälsosam livsstil där rådgivning, stöttning och utbildning ingår. Syftet var att beskriva interventioner för att reducera viktuppgång hos personer som behandlas med antipsykotika.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande.

I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår varav venösa är de mest förekommande. Många lider i det tysta, i månader upp till flera år vilket påverkar deras livskvalitet. Svårläkta, venösa bensår avger ofta smärta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur äldre patienter med svårläkta, venösa bensår upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

I denna designstudie överges dagens syn på e-postmedierad kommunikation som en linjär process. Bilden som linjära modeller ger av verkligheten är alldeles för generaliserad. Kommunikationsmodeller idag bortser från eller lägger minimal vikt på aspekter som är av betydande roll för hela kommunikationsprocessen. Syftet med denna designstudie är att utforma och evaluera en kommunikationsmodell som ska ligga till grund för analysering av e-postkommunikation. Modellen bygger på existerande teorier från kommunikationsvetenskapen och har modifierats med fenomen och aspekter som gör att den på ett realistiskt sätt speglar en verklig kommunikationsprocess.

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vård och omsorg tillhör en riskgrupp för ohälsa på grund av att arbetsmiljön påverkar personalens fysiska och psykiska hälsa negativt. Levnadsvanor angående bland annat mat, motion och användning av tobak har stor betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa. Omvårdnadsprogrammet är en treårig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen är att ge eleven den grundläggande yrkeskunskap och kompetens som krävs för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.Syftet med uppsatsen är därmed att genom en kvantitativ enkät undersöka hur 52st elever på ett omvårdnadsprogram förhåller sig till hälsa och hälsobeteenden med fokus på elevernas levnadsvanor för att kunna främja sin hälsa i sin framtida yrkesroll inom vård och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hälsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hälsa mer än bara människans biologi. Majoriteten av elever värderar sin hälsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock värderar en stor andel elever sin hälsa som ?varken bra eller dålig?, vilket kan relateras till elevernas självupplevda somatiska och psykiska besvär.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.

Mitt arbete handlar om känslor samt psykiska och fysiska aspekter under prestationsmoment: stress, rampfeber och prestationsångest. Jag skriver om kroppsmedvetenhet samt olika typer av förberedelser till prestation på scen.Temat på mitt arbete är ett resultat av min vilja att prestera friare och få bort de destruktiva tankar som har följt mig från början av min musikaliska resa. Genom att experimentera med olika tekniker vill jag bli bättre mentalt förberedd till att bli bra musiker på scen och inte bara i ett övningsrum. Mitt mål med detta arbete är att kunna prestera mer avslappnat i kroppen och samtidigt ta bort stress och panik i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppfattar min examenskonsert som ett resultat av mental förberedelse baserad på alla reflektioner som jag beskriver i uppsatsen.

Då vårdhundar är en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vårdhund och haft som syftet att undersöka vad en vårdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. Frågeställningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vårdhund vara? Vilken evidens använder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vårdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vårdhund kan användas i rehabiliterande syfte, fungera som både en social och motiverande faktor och öka det psykiska välbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig på är oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt när det gäller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska välbefinnandet.