När du fyller 18 år i Sverige förväntas du bli vuxen. Det är en utmanande period i livet då mycket händer och förändras. För de som lider av någon form av psykisk ohälsa och är i behov av kontakt med psykiatrin innebär denna period att man måste byta vård från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) till Vuxenpsykiatrin. Syftet med denna uppsats var attundersöka hur unga vuxna upplever övergången från BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige och vilka behov de har under den processen. Fyra halvstrukturerade intervjuer hölls med fyra kvinnor mellan 20-26 år.

I dagens samhälle debatteras det nästan dagligen i pressen om hälsorelaterade sjukdomar såsom fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, anorexia, benskörhet, åldersdiabetes etc. Flertalet av dessa hälsorelaterade sjukdomar förknippades förr med ålderdom, men nu kryper de allt längre ner i åldrarna. Av den anledningen vore det i mitt tycke intressant att se vad ungdomarna tänker på och hur de uppfatta begreppet hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 uppfattar begreppet hälsa. Genom att använda mig av en kvalitativ metod, den fenomenografiska, anser jag mig bättre nå syftet i undersökningen.

Av världens 36,8 miljoner flyktingar är nästan hälften barn. Barn är ofta direkt eller indirekt offer för krigets våld. I landskapsarkitektens arbete med att gestalta utemiljöer för alla bör även asylsökande barn tas in som en viktig grupp. Terapiträdgårdar kan vara en inspirationskälla vid skapandet av miljöer för mental återhämtning, då de används som en behandlingsmetod för reducering av stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om och i sånt fall hur terapiträdgårdar kan tänkas hjälpa asylsökande barn att må bättre.

Trots stora förbättringar när det gäller sjuksköterskans smärtskattning och behandling av postoperativ smärta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till värsta tänkbara smärtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smärtlindring fortfarande är ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvårdsjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med postoperativ smärta. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smärta hos vakna och icke vakna patienter.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Denna studie har inriktat sig på elevers upplevelse av det extramurala lärandet. Studien genomfördes bland elever i år 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande läraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga området ljus. För att få djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utställningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara på en enkät och den undervisande läraren intervjuades.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och bemyndigande är nyckelord.

Stress i vården är ett aktuellt problem och innebär en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonalen. Patientsäkerheten och patienternas upplevelser av vården blir lidande när förekomsten av stress hos personalen är hög. Många studier om stress i sjukvården har genomförts, samtidigt som en ökad frekvens av sjukskrivningar hos sjukvårdspersonalen ses. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om faktorer som har betydelse för att reducera stress hos omvårdnadspersonalen. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i fem databaser, detta kompletterades med manuell sökning.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked.

Examensuppsatsen syftar på att utreda hur folk uppfattar en bostadsmiljö av en viss karaktär utifrån de konstvetenskapliga områdena arkitektur och bebyggelsemönster. En undersökning genomförs där allmänheten värderar tio områden från tre olika städer. Resultatet presenteras bland annat med hjälp av polära diagram, i diagrammet bildas en värderos, vars bild illustrerar den upplevda känslan av området..

SammanfattningBakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.