Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa.

Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär.Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI).Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen på psykisk ohälsa förändrades avvecklades den institutionsbaserade vårdformen. 1995 års psykiatrireform syftade till att stärka dessa patienters rättigheter och ställning i samhälletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående med psykisk ohälsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet är Katie Erikssons lidandebegrepp.

Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hälsa. Ensamhet och hälsa är subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma långsamt eller plötsligt och oväntat. Ensamhet är starkt associerat med psykisk ohälsa. Det är viktigt att förstå hur ensamhet upplevs och kan påverka äldre personers hälsa.

Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården är ett känt problem, vilket långsiktigt kan leda till ökad risk för stressrelaterad ohälsa hos personalen. Det är av vikt att erbjuda lämpliga strategier för att reducera denna stress, mindfulness-intervention kan vara en av dessa strategier. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka mindfulness-interventionens effekt på arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden som valdes var systematisk integrerad litteraturstudie. Efter systematisk databassökning, analyserades 11 vetenskapliga artiklar.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (?Född i Stockholm på 50-talet?), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer.

Det är av stor vikt att hitta faktorer som leder till bättre livskvalitet för personer med allvarlig psykisk ohälsa. Ofta har dessa personer ett behov av flertal insatser/stöd och behandling samtidigt. En vanlig situation för dessa personer har dock varit att de ?faller mellan stolarna? då ingen instans tar ett helhetsansvar om brukarnas situation, trots den komplexa problematiken. En insats som tar ett samlat grepp om personer med allvarlig psykisk ohälsa är Assertive Community Treatment (ACT) och Case Management.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Bakgrund: Hälsa kan delas in i fysisk hälsa och psykisk hälsa, inom somatisk vård tenderar den fysiska hälsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohälsa och många väljer att inte söka vård för sina problem. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar en mängd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förälder kan ha svårt att se utanför sina egna behov och därför inte på ett fullgott sätt tillgodose sitt barns behov. Barns känslighet gentemot sina föräldrar gör också att negativa känslor som oro och ångest ofta överförs på barnen. Syfte: Syftet med det här arbetet är att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk ohälsa.

Ett växande problem i dagens urbana samhälle är stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohälsan är ett folkhälsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader både för den drabbade och för samhället. En behandlingsmetod som under senare år blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk ohälsa är trädgårdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att människor återhämtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönområden. Inom fältet trädgårdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens välgörande egenskaper med olika utgångspunkt. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trädgårdsterapi utarbetats som baseras på forskning av professor och miljöpsykolog Patrik Grahn.

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala medier har några samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes på en gymnasieskola i Karlstad. Enkäten bestod av 19 frågor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hälsa samt användning datoranvändning/sociala medier. 121 enkäter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet användes SPSS (Statistical Package of Social Science).De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mängden fysisk aktivitet.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.