BakgrundBeroendesjukdomar Àr inom den somatiska vÄrden ett frÀmmande omrÄde, trots att beroende Àr en stor folkhÀlsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom krÀver en komplex behandling och omvÄrdnad och kunskap Àr grundlÀggande för att kunna erbjuda adekvat vÄrd. Kunskap om sjukdomen Àr ocksÄ viktig för att kunna ge ett gott bemötande prÀglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus pÄ alkohol- och drogberoende.SyfteSyftet var att beskriva vÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vÄrden, samt identifiera faktorer som pÄverkar attityderna.MetodMetoden som anvÀndes var en litteraturöversikt dÀr totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanstÀlldes i ett resultat.ResultatVÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom Àr i mÄnga fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter Àr ofta korta och uppgiftsorienterade dÀr personcentrerad vÄrd och kommunikation uteblir.

Psykiska störningar Àr tillstÄnd som kan drabba alla oss mÀnniskor. Krav om kompetens pÄ hÀlso- och sjukvÄrden har stÀllts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhÀndertagande. Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda patienter med psykiska störningar. Metoden Àr av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehÄllsanalysen med manifest utgÄngspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier sÄsom följer, ?svÄra möten skapar rÀdsla och frustration och försvÄrar interaktion?, ?svÄrt bedöma tillstÄnd och lÀmpliga ÄtgÀrder? och ?vÄrd byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.

Attitydens omedvetna effekt Àr omöjlig att styra, dÄ till exempel kÀnslor sÄsom ilska, omedvetet kan pÄverka hur vi reagerar med vÄr omgivning. Med detta i Ätanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mÀns, ur allmÀnheten, attityder till att hÄlla förhör med personer misstÀnkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, lÀste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frÄgeformulÀr om attityder till kriminella respektive attityder till att hÄlla förhör med brottsmisstÀnkta personer. En tvÄ-vÀgs variansanalys med mÀn och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstÀnkta för misshandelsbrottet ansÄgs kunna förhöras med en signifikant lÀgre grad av humanitet, jÀmfört med personer misstÀnkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelÄg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

Studiens syfte Àr att undersöka pojkars attityder till lÀsning av skönlitteratur. Vi vill med vÄra frÄgestÀllningar ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras lÀsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att undersöka vad pojkarna lÀser samt vad de anser att de fÄr ut av sin lÀsning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och kvalitativa intervjusamtal för att uppnÄ studiens syfte. Resultatet visar sammanfattningsvis att pojkarna i urvalet sÀllan uppger har lÀsning som ett prioriterat intresse.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda pÄ hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvÀndning ser ut och om de Àr medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vem och/eller vad som har stort inflytande pÄ ungdomarnas kondomanvÀndning. En enkÀtundersökning genomfördes vÄren 2008 pÄ en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje Äret pÄ teoretiska program pÄ gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att anvÀnda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

PÄ senare tid har det i media lyfts upp kampanjer att tabut kring psykisk ohÀlsamÄste brytas. Detta Àr bland annat bakgrunden till vÄr uppsats dÀr syftet varit attge exempel pÄ hur en förÀndringsprocess i att bryta tabut kring psykisk ohÀlsa kanse ut. Vi ville ocksÄ lyfta fram fördelarna med att genomföra upprepade intervjuernÀr det gÀller samtal kring kÀnsliga Àmnen. För att precisera syftet bröts det ner iföljande frÄgestÀllningar:1. Vad innebÀr en vÀndpunkt i processen att bryta tabut? Kan en specifik,avgörande vÀndpunkt urskiljas?2.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.

Arbetet har som ambition att försöka belysa lÀrarnas, elevernas och förÀldrarnas attityder till Äldersintegrerad undervisning, Är 4-6, vid Hagaskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur skolan arbetar med Äldersintegrering. Resultatet visar att förÀldrar till barn i Är 4, bÄde flickor och pojkar, samt förÀldrar till flickor i Är 6 Àr mer kritiska till Äldersintegrering som organisationsform Àn övriga. FörÀldrarnas delvis negativa attityd till Äldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt vÀrderar det pedagogiska arbetet lÄgt. Eleverna i Är 4 och i Är 5 Àr mer positiva till Äldersintegrering Àn eleverna i Är 6 som gÀrna vill gÄ i en klass med jÀmnÄriga.

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt Àr den psykiska hÀlsan central för individens möjlighet att fungera i samhÀllet. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa framför allt hos vuxna men Àven hos barn. Syftet med studien Àr att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hÀlsa. För att svara pÄ syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Utöver detta sökte vi litteratur inom Àmnet som vi kunde knyta an svaren pÄ vÄra enkÀter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker bÄde relativt ofta och mycket alkohol och hÀlften kÀnner sig berusade nÀstan varje gÄng.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring pÄ webb-TV kan förÀndras av en interaktiv tjÀnst som ger möjligheten att vÀlja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information anvÀnde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien Àr dÀrför baserad pÄ respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jÀmföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjÀnsten. Efter studien har vi funnit att attitydförÀndringar verkar har intrÀffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjÀnst skulle öka tittarupplevelsen till det bÀttre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrÀvande..

Denna uppsats hade till syfte att undersöka hur attityder inför en hÀlsointervention ser ut hos anstÀllda pÄ ett företag dÀr de anstÀllda stod inför en kommande hÀlsointervention. Genom arbetet har författarna anvÀnt sig av tolkningar lutade pÄ hermeneutiska principer. Författarna till denna uppsats skaffade sig ett kunskapsunderlag genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fem stycken anstÀllda pÄ ett företag som stod inför en hÀlsointervention. I uppsatsens resultat och analysdel redovisar författarna bland annat intervjudeltagarnas kognitiva, intentionella samt affektiva attityder och tolkar kring dessa. Vidare behandlas informanternas kunskap om den kommande interventionen, samt eventuella bakomliggande faktorer till de uppvisade attityderna.

I dagens samhÀlle pressas mÀnniskor mÄnga gÄnger att utföra mer Àn vad de kÀnner att de klarar av, detta skapar stress. NÀr mÀnniskan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen lÄngvarig kan mÀnniskan uppleva psykisk ohÀlsa. Psykisk ohÀlsa Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vÄrd och omsorg Àr bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohÀlsa pÄ grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av mÄnga lagar i sin yrkesutövning.

Resultaten frÄn de analyser jag gjort visar, för det första, pÄ att individer med karriÀrinriktade attityder tenderar att oftare jÀmför sig med andra inom företaget. DÄ tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat pÄ en koppling mellan karriÀrinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jÀmförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orÀttvisa och frekvensen av jÀmförelser pÄ sÄ sÀtt att ju mer man jÀmför sig desto större Àr sannolikheten att uppleva orÀttvisa. Materialet ger Àven ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriÀrinriktade attityder och upplevd orÀttvisa. Detta sam-band förstÀrks nÀr individen uttryckligen Àr intresserad av en mer kvalificerad befattning..