Syftet med denna studie Àr att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens anvÀndande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att fÄ en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda omrÄdet. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lÀmpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. UtifrÄn sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrÄn ett manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors kÀnslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna dÄ en ÄtergÄng till arbetsliv blir aktuellt efter förÀldraledighet. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr vilka kÀnslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna dÄ ÄtergÄng i arbetsliv Àr ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssÀtt och fem kvinnor har intervjuats dÀr deltagarna var mellan 25-39 Är. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit förÀldralediga men ÄterintrÀtt i arbete. Resultatet innehÄller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt dÄ den dagliga separationen frÄn barnet blir vardag.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det pÄ skolan finns en form av elevkultur som gör att mÄnga inte utvecklar strategier för att nÄ de högre betygen. En av orsakerna Àr att betygskriterierna nÀstan enkom anvÀnds summativt. Eleverna saknar förstÄelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rÄdande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

Syftet med uppsatsen Àr att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt pÄ skolklimat och lÀrmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. DÀr klargörs Àven vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lÀrmiljö. Uppsatsstudien bygger pÄ kvalitativ intervju. De attityder som funnits Àr följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gÀnggrupperingar, skitprat och trakasserier.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommittĂ©ns definition av psykisk ohĂ€lsa skall symtomen pĂ„gĂ„ under en lĂ€ngre tid, hindra barnet frĂ„n att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever sĂ„ mĂ„nga som cirka 400 000 barn med en ensamstĂ„ende förĂ€lder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstĂ„ende förĂ€ldrar pĂ„verkas psykiskt av sin uppvĂ€xtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

"Tvinga mig inte!" En systematisk litteraturstudie av sjuksköterskors upplevelser i samband med tvÄngsÄtgÀrder inom psykiatrisk vÄrd Ann-Christine ErngÄrd Erika Sigvallius Institutionen för hÀlsovetenskap LuleÄ tekniska universitet Personer med psykisk ohÀlsa behöver ibland vÄrdas mot sin vilja för att de inte kan ta stÀllning till sitt vÄrdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stÀrka autonomin hos personer med psykisk ohÀlsa. Det kan innebÀra att utföra tvÄngsÄtgÀrder som bÀltesfixering och medicinering eller att bara neka nÄgon att lÀmna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvÄngsÄt-gÀrder i psykiatrisk vÄrd. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och anvÀnt kvalitativ metod med manifest innehÄllsanalys.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fÄnga individers egen upplevelse av att ha mÄtt psykiskt dÄligt i tonÄren samt vÀgen frÄn det dÄliga mÄendet. Detta med fokus pÄ deras upplevelse av att lÀmna det dÄliga mÄendet och att gÄ mot ett psykiskt vÀlbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begrÀnsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter som det relaterats till i uppsatsen Àr forskning kring ÄterhÀmtning, ungdomars perspektiv pÄ psykisk ohÀlsa och begreppet identitet.

Tidigare forskning har pÄvisat en förÀnderlig arbetsmarknad som kÀnnetecknas av allt mer flexibla organisations-och anstÀllningsformer och individbaserade arbetsvillkor. TidsbegrÀnsat anstÀllda Äterfinns inom de mest otrygga anstÀllningarna, med sÀmre arbetsförhÄllanden och villkor i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. Arbetsegenskaperna skiljer sig Ät pÄ sÄ sÀtt att den ekonomiska kompensationen Àr lÀgre inom visstidsanstÀllningar, inflytandet i arbetssituationen Àr mer begrÀnsad och anstÀllningstryggheten sÀmre. Dessutom Àr arbetsmarknaden vÀldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegrÀnsade anstÀllningar har fÄtt olika konsekvenser pÄ mÀn respektive kvinnor. Kön fyller sÄlunda en viktig funktion i detta sammanhang dÄ kvinnor Àr överrepresenterade inom de mest otrygga anstÀllningsformerna visstidsanstÀllningar.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Studiens övergripande syfte var att undersöka nÄgra chefers attityder till en personalsatsning Àmnad för att uppnÄ bÀttre arbetsklimat och hÀlsa i en organisation, vidare var syftet att med utgÄngspunkt ur dessa chefers attityder till personalsatsningen undersöka möjligheter till hur personalsatsningen och dess verksamhet skulle kunna fÄ ett starkare genomslag i den aktuella organisationen. Studien presenterar inledningsvis en forskningsöversikt över de delar som verksamheten skulle kunna beskrivas utifrÄn, dÀr behandlas begreppen fritid, gemenskap, hÀlsofrÀmjande, engagemang, ledarens roll som förebild och normbildare i företaget liksom det för studien centrala begreppet attityder. Studien Àr en fallstudie i ett av Nordens ledande företag inom bygg och anlÀggning dÀr kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta chefer inom det aktuella företaget för att samla in det empiriska materialet. Resultatet visade att de intervjuade chefernas syn pÄ personalsatsningen och dess verksamhet Àr positiv, dock skiljer sig deras syn pÄ och deras faktiska engagemang i verksamheten och dess aktiviteter Ät. Resultatet presenteras i form av fyra övergripande omrÄden: perspektiv pÄ personalsatsningen, engagemang och delaktighet, framtidsmöjligheter och attityder till verksamheten.

Det nationella provet Àr obligatoriskt för alla i Är 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkÀtundersökning syftar till att studera vilka attityder och förestÀllningar som lÀrare och elever i Är 9 kan ha gÀllande det nationella provet i svenska. Det undersöks Àven om provet pÄverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i sÄ fall hur. Undersökningen Àr utförd pÄ tvÄ högstadieskolor. Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de pÄpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008). Resultatet har baserats pÄ nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smÀrta ofta har nÄgon form av psykisk pÄverkan orsakad av sin smÀrta.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

I dagens samhĂ€lle Ă€r gruppen Ă€ldre med psykisk ohĂ€lsa ett eftersatt omrĂ„de och detfinns begrĂ€nsad mĂ€ngd forskning om denna Ă„ldersgrupps psykiska ohĂ€lsa. Att varaĂ€ldre innebĂ€r inte en tillvaro utan psykiska besvĂ€r, utan Ă€ldre kan bĂ€ra med sigpsykisk ohĂ€lsa sen tidigare i livet och psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven förstĂ€rkas ochuppkomma till följd av förĂ€ndringar i livssituationen. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att Ă€ldre fĂ„rtillgĂ„ng till stöd och hjĂ€lp för att bemĂ€stra och hantera den psykiska ohĂ€lsan. Brist pĂ„hjĂ€lp och stöd samt ouppmĂ€rksammad psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven för Ă€ldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 Ă„r Ă€r representerade i statistiken översuicid och i Sverige Ă€r det genomsnitt en person över 65 Ă„r som fullbordar suicid varjedag.