Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik Àr hÄrt utsatta, eftersom det finns stora svÄrigheter med att upptÀcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet Àr i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De tvÄ organisationerna delar ansvaret och uppmanas dÀrför att samverka. Syftet med examensarbetet Àr att förstÄ socialtjÀnstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares kunskaper och attityder ser ut gÀllande dyskalkyli. För att uppnÄ syftet anvÀnder studien en enkÀt som lÀmnats ut till lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lÀrares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie Àr att dyskalkyli Àr ett svÄrdefinierat begrepp dÄ det finns olika definitioner och forskare Àr oense. Detta mÀrks pÄ lÀrarnas svar dÄ Àven de Àr osÀkra pÄ begreppet och kunskapen Àr lÄg.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Mobbning kan leda till psykiska svÄrigheter och försÀmrat sjÀlvförtroende för offren och pÄ lÄng sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn Olweus (1973: 1991) forskning och ÄtgÀrdsprogram mot mobbning undersöka lÀrares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frÄgestÀllningar som tas upp handlar om mobbningens karaktÀrsdrag, hur lÀrarna stÀller sig till antimobbningsprogram, om lÀrarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning pÄ den egna skolan. Det fanns Àven frÄgestÀllningar angÄende vilka attityder lÀrarna har till att ingripa mot mobbning, ha förÀldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrÄdet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares attityder till barns samlÀrande. Hur förhÄller de sig till detta fenomen, hur beskriver de att de anvÀnder sig av samlÀrande och hur tycker de att det fungerar? Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Tio lÀrare har deltagit i studien. I resultatet framkom att lÀrarna har en positiv attityd till samlÀrande, men att det finns flera utmaningar som försvÄrar anvÀndandet i den praktiska verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i de generella vÀlfÀrdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i vÀlfÀrden. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om det finns nÄgra likheter eller skillnader i vÀlfÀrdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktÀriserar olika vÀlfÀrdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign dÀr digitala enkÀter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de vÀlfÀrdspolitiska attitydmönstren i viss mÄn Äterkopplas till lÀndernas vÀlfÀrdsinstitutionella kontext men inte i sÄdan utstrÀckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsregimer..

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvÀrld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frÄgestÀllning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 Är pÄ ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det Àr som pÄverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att fÄ en sÄ djup förstÄelse för individernas upplevda livsvÀrld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper.

Bakgrund: MÀnniskans sexualitet Àr ett brett och mÄngfasetterat Àmne. De Àldres sexualitet negligeras i mÄnga situationer sÄ ocksÄ inom vÄrden. VÄrdpersonal upplever ofta Àmnet som nÄgot tabubelagt och svÄrt att tala om. Kunskapsbrist Àr en bidragande faktor till detta problem. Denna kunskapsbrist finns trots att det svenska samhÀllet anses vara öppet och informativt gÀllande sexualitet.

Sexuell hÀlsa definieras som ett tillstÄnd av totalt vÀlbefinnande i relation till ens sexualitet. Ett holistiskt vÄrdperspektiv innefattar alla patientens omvÄrdnadsbehov och stÀller dÀrför krav pÄ sjuksköterskans attityder kring sexualitet. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till samtal kring sexualitet och sexuell hÀlsa med patienter. Metoden var en kvantitativ enkÀtundersökning efter deskriptiv modell. Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder kunde delas upp i ett flertal barriÀrer och förutsÀttningar inför samtal om sexualitet och sexuell hÀlsa med patienter.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

I denna uppsats har syftet varit att, könsuppdelat, undersöka samband mellan smÄbarnsförÀldraskap och psykisk press hos sammanboende smÄbarnsförÀldrar vid tvÄ mÀttillfÀllen, 1991 och 2000, samt att jÀmföra och förklara resultaten. Datamaterial som anvÀnts i uppsatsen Àr hÀmtade frÄn de riksrepresentativa LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) som genomfördes 1991 och 2000. Resultaten har sedan diskuterats.Fynden visar att smÄbarnsförÀldrar har det gemensamt mellan könen att de upplevt ökad psykisk press frÄn mÀtningen 1991 till 2000. Det finns dock skillnader i den psykiska pressen mellan könen vid bÄda mÀttillfÀllena och skillnaderna har förÀndrats frÄn 1991 till 2000. Vid bÄda Ärtalen gÀller för kvinnor att smÄbarnsförÀldraskap fungerar skyddande mot psykisk press.

Bakgrund: En vanlig men inte sÄ ofta uppmÀrksammad sjukdom, Body Dysmorphic Disorder (BDD), kan för den drabbade orsaka stort lidande och begrÀnsningar i livet. En ohÀlsosam fixering vid en viss kroppsdel och dess upplevda defekt kan leda till överdrivna skönhetsrutiner eller rÀdsla för sociala sammanhang. DÄ personer som Àr drabbade av BDD upplever att en viss kroppsdel Àr defekt, finns dessa personer representerade pÄ kliniker som genomför kosmetiska ingrepp. Syfte: Vi avser med denna litteraturstudie studera hur hÀlsan pÄverkas hos personer med BDD efter kosmetisk plastikkirurgi. Metod: Studien Àr baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar som granskats, kvalitetsbedömts och analyserats utifrÄn Fribergs (2012) mall.

Baserat pÄ Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspÄminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hÄrdare Àn personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jÀmnt fördelade i varje grupp. HÀlften av grupperna blev dödspÄminda och fick antingen lÀsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. BÄda grupperna fick lÀsa en fiktiv fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna för nÄgon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning.

Denna forskningsöversikt behandlar lÀrares attityder till IKT för barn i förskoleÄlder. Syftet Àr att presentera och strukturera upp den internationella forskningen inom Àmnet, ett Àmne som Àr nÀrmast obefintligt förekommande inom den svenska forskningen. För att sÀtta in forskningen i ett sammanhang presenteras först hur kopplingen mellan lÀrares övertygelser och deras tillvÀgagÄngssÀtt i den praktiska verksamheten ser ut. Genom att sedan undersöka de senaste tio Ärens forskning presenterar forskningsöversikten de tydligaste tendenserna, samt fokuserar pÄ brister inom forskningen, och hur den framtida forskningen skulle kunna utformas. De viktigaste aspekterna inom forskningen inkluderar lÀrares generella attityder till IKT, lÀrares förkunskaper och utbildningens roll, infrastrukturella- och operationella problem, samt kritiska Äsikter om IKT. Dessa aspekter stÄr inte för sig sjÀlva, utan korsar varandra och kompletterar varandra. De viktigaste forskningsomrÄdena i den kommande forskningen, tillika bristerna med den redan existerande forskningen, Àr fokusering pÄ genusperspektiv och skillnader i attityder till IKT, fokus pÄ sÄ kallade ?lyckade exempel? dÀr verksamheten har uppvisat en fördelaktig IKT- integration, samt fokus pÄ en mer djupgÄende frÄga om varför lÀrarna tycker som de gör, för att pÄ detta sÀtt finna anledningar till avsaknad av IKT i förskolan/förskoleklassen..

Syfte: Syftet med min undersökning Àr att söka svar pÄ vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa inom gymnasiesÀrskolan i tvÄ kommuner.FrÄgestÀllningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohÀlsa?? Hur upplever personalen psykisk ohÀlsa hos elever, finns det olika förhÄllningssÀtt i konkreta situationer?Metoden Àr observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolprÀst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.