Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter.Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete är ett negativt arbetssätt där fysisk och psykisk trötthet och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under de senaste åren gått om rörelseorganens sjukdomar som främsta orsak till långtidssjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa innebär en försämrad livs­kvalitet för de drabbade och leder till stora samhällskostnader. Forskning krävs för effektivare sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa.Syfte: Studiens syfte var att undersöka förändringar avseende ångest, depression, stress och kropps­liga symtom hos patienter som deltagit i gruppbehandling i Basal KroppskännedomTM (BK) i kombination med Mindfulness (MF).Metod: Studien genomfördes med ?single group design?. Mätningar av grad av ångest, depression, stress och kroppsliga symtom utfördes före och efter gruppbehandlingen med formulären HAD, SCL-90 och SCI-93.Sammanlagt behandlades åtta grupper under perioden 2008 ? 2010.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

 Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Syftet med vårt förändringsarbete var att genom värderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot främlingsfientlighet. Under vår utbildningstid har vi kunnat observera en bristande förståelse hos ungdomar för andra kulturer och en rädsla för det främmande. Skolverket, (1995) menar att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Med stöd av detta har vi gjort ett förändringsarbete med en ungdomsgrupp i en förening inom Skellefteå kommun. Vi hade sju lektionstillfällen till vårt förfogande där vi arbetade med pedagogiska värderingsövningar och gruppdiskussioner för att få till stånd ett förändringsarbete.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Insatser som främjar psykisk hälsa hos barn och unga är högst relevant och skolan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhälsan år 2010 och ska i sin roll främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i Västmanland arbetar för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi få en ökad förståelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn på sin psykiska ohälsa. De åtta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohälsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohälsa och professionella hade störst inverkan på individernas syn på sinpsykiska ohälsa. I analysen använde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan.

Problemställning. Psykisk ohälsa identifieras och åtgärdas ofta inte hos äldre patienter, vilket leder till onödigt lidande och minskad livskvalitet. Sjuksköterskor borde genom sitt holistiska synsätt vara i en utmärkt position för att åtgärda detta, men i praktiken fungerar detta dåligt. Syfte. Syftet med studien var att identifiera faktorer som inverkar på sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av depression, ångest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien.

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2007.

Inledning/bakgrund: Mellan raderna i historiska skrifter kan man skönja tecken på symptom som kan tyda på att människor haft schizofreni redan i förhistorisk tid, än idag är dess etiologi inte helt klarlagd. Sjukdomen är mycket stigmatiserande och har genom tiderna präglats av olika förklaringsmodeller. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och jämföra vilka attityder sjuksköterskor inom psykiatrisk- respektive somatisk vård har till personer med diagnosen schizofreni samt vilka faktorer som påverkar dessa grupper.Metod: En litteraturstudie baserad på studier som sökts fram i olika databaser. Elva studier valdes ut och granskades induktivt enligt Philip Burnards analysmetod. Resultat: Våld och aggression var ett återkommande tema i alla studier.