PÄ senare Är har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kÀnnetecknas av flexibilitet och osÀkerhet, och att individens trygghet dÀrför kommer av att vara anstÀllningsbar. Studier har Àven visat att upplevelsen av anstÀllningsbarhet kan pÄverka anstÀlldas psykiska hÀlsa. FörhÄllandet mellan anstÀllningsbarhet och psykisk hÀlsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis ocksÄ pÄverkas av arbetslivets osÀkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anstÀllningsbarhet kunde predicera psykisk hÀlsa bland universitetsstudenter. TvÄhundra studenter deltog i en enkÀtstudie som genomfördes pÄ Stockholms universitet.

Personer med psykisk ohÀlsa Àr som alla andra mÀnniskor, de drabbas av somatiska sjukdomar. NÀr dessa personer söker vÄrd inom somatiken fÄr de ofta en sÀmre bedömning, som i sin tur kan leda till sÀmre hÀlsa och ökad dödlighet. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem och som sjuksköterska inom somatisk vÄrd kommer vi att möta dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa i somatiken. Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Resultat: VÄrdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsÀttningar var de 3 teman som vÄr innehÄllsanalys resulterade i, subkategorier som rÀdsla, krÀvande patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora och de negativa attityderna som dominerande. Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt pÄ kunskapsbrist av att vÄrda personer med psykisk ohÀlsa.

Hur mottagandet av nyanlÀnda elever i Sverige organiseras varierar frÄn kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrÀttat en sÀrskild mottagningsskola dit nyanlÀnda elever i Ärskurs 7-9 hÀnvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlÀnda högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna sjÀlva tycker om sin situation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gÄtt pÄ mottagningsskolan, en studie- och yrkesvÀgledare pÄ mottagningsskolan och en handlÀggare pÄ modersmÄlsenheten för att besvara frÄgestÀllningarna.

Uppsatsen berör genomförandet av rÀttspsykiatriska undersökningar i Sverige med fokus pÄ vad som ligger till grund vid bedömningen av begreppet allvarlig psykisk störning och om bedömningen förÀndrats mellan 1990- och 2000-talet. Speciell uppmÀrksamhet lÀggs vid att mÀta betydelsen av patientens psykosociala funktions-förmÄga vid bedömningen. Undersökningen har en rÀttsvetenskaplig grund dÄ den belyser den praktiska tillÀmpningen av den rÀttsliga regleringen. I undersökningen anvÀnds kvantitativ metodik och analys. Det statistiska resultatet av undersökningen visar att de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning överlag hade en psykos-sjukdom samt en lÄg psykosocial funktionsförmÄga.

Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohÀlsa. Det Àr den tredje vanligaste orsaken till att söka hjÀlp i primÀrvÄrden. LivsförÀndringar kan leda till psykisk ohÀlsa och samtalsbehandling kan vara exempel pÄ bearbetning för att förbÀttra hÀlsan. PrimÀrvÄrden Àr den första instansen till psykisk omvÄrdnad och en av dess uppgifter Àr förebyggande hÀlsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primÀrvÄrden vid psykisk ohÀlsa samt vad patienterna upplevde av samtalet.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Inledning: Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande problem som ses hos bÄde individer och i samhÀllet i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. MÄnga av de med psykisk ohÀlsa söker hjÀlp i primÀrvÄrden men primÀrvÄrden Àr dÄligt rustade för att hjÀlpa dessa personer. Distriktssköterskor trÀffar en stor del av befolkningen och dÀrmed mÄnga mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohÀlsa. Syfte: Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla och analysera forskning om distriktssköterskors omvÄrdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohÀlsa, ur ett primÀrvÄrdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen Àr utformad som en systematisk litteraturstudie med bÄde kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

Psykisk hÀlsa pÄverkas av ett flertal bestÀmningsfaktorer och Àr en förutsÀttning för att mÀnniskor ska mÄ bra. Den psykiska ohÀlsan har varit ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige de senaste Ären. Den senaste Liv & HÀlsa ung undersökningen visade pÄ försÀmrad psykisk ohÀlsa bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förstÄelse för varför den psykiska ohÀlsan ökar bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun samt vilka ÄtgÀrder ungdomarna sjÀlva anser skulle kunna förÀndra problemet. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer pÄ ungdomar i nionde klass.

Arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr idag ett vÀxande folkhÀlsoproblem och en orsak till att lÄngtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebÀr en stor samhÀllsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, dÀr fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa upplevdes och via bakomliggande faktorer vÀcka reflektioner över preventiva insatser i samhÀllet. I resultatet framkom tydligt att organisationsförÀndringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes pÄ livsbejakande kÀnslor genom en maktlöshet och brist pÄ ÄterhÀmtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krÀvs en utökad forskning inom sjukfrÄnvaro och intervention.

Det Àr sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsÀttningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det Àr ocksÄ de krav patienterna har pÄ sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dÄligt bemötande av patienter Àr ett problem. Patienter med psykisk ohÀlsa Àr en utsatt grupp och det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter pÄ ett bra sÀtt. Brister i bemötandet kan leda till ett vÄrdlidande hos patienterna.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det Àr allmÀnt kÀnt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela vÀrlden. Den allmÀnna attityden i samhÀllet gentemot personer med psykisk sjukdom Àr oftast negativ och att kÀnna rÀdsla Àr vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vÄrd pÄ allmÀnsjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie har genomförts pÄ ett systematiskt sÀtt dÀr tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, vÀrderats och analyserats.