Stress pÄ jobbet har vÀckt stor uppmÀrksamhet de senaste Ären. Generellt kan man sÀga att den psykiska ohÀlsan ökar. Kvinnor och lÀrare Àr överrepresenterade bland de utbrÀnda. Syftet med undersökningen var att genom en enkÀtstudie ta reda pÄ om det fanns nÄgra könsskillnader gÀllande mÀns och kvinnors psykiska ohÀlsa pÄ tvÄ gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frÄgeformulÀr bestÄende av 18 frÄgor.

Uppsatsen PrÀster, psykiatriker och demoner ? En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och anvÀndning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frÄgan kring och om exorcism kan ha en anvÀndbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sÄdan vÀrdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhÀllet ochinom vÄrden? Inledande i uppsatsen ges en inblick i frÀmst de katolska förestÀllningarna som rör besatthet och exorcism.

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en vÀsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker dÀrför ofta kombinationen krav och kontroll.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat pÄ deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever frÄn tvÄ svenska gymnasieskolorDÄ jag Àmnat att karaktÀrisera fenomen ? i detta fall vad eleverna upplever ? har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativ temaskrivning som metod.

Syftet Àr att visa pÄ förmÄgan att finna vÀgar frÄn psykisk ohÀlsa till hÀlsa. Varje kvinna har skildrat sin egen livsberÀttelse utifrÄn sin uppkomna ohÀlsa och vidare förmÄgan att kunna hitta tillbaka till en helad hÀlsa. Metoden som vi anvÀnder oss utav Àr kvalitativa intervjuer. I studien medverkar fem kvinnor som Àr och har varit sjukskrivna med nÄgon form av utmattningsdiagnos.VÄrt resultat visar vi genom en analytisk förklarningsmodell. Vi har funnit att kvinnornas vÀg till hÀlsa Àr en krÀvande och lÄngsam process som handlar om att finna förmÄgan, bÄde inom och utanför sig för att göra nödvÀndiga men samtidigt viljemÀssiga förÀndringar av tankar och livsmönster..

Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÄgra ungdomar med cerebral synnedsÀttning upplever sin grundskoletid. FrÄgestÀllningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berÀttar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta omrÄde, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier dÀr elever med funktionsnedsÀttning i allmÀnhet intervjuats om sin syn pÄ skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ÀmnesomrÄdet bestÄr bakgrunden Àven av forskning om cerebral synnedsÀttning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna.

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka den psykiska ohÀlsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belÀgna i Stockholms kommun, dÀr elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att fÄ fram fem skolor. DÀrefter kontaktades respondenterna pÄ skolorna. I de fall dÀr vi inte fick nÄgot svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Jag har valt att i detta master 2 examensarbete inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign arbeta med lÀgenheter i ett planerat flerfamiljshus. Som blivande Inredningsarkitekt (IA) vill jag ta ett kliv tillbaka, betrakta och analysera vad det Àr som Àr viktigt för ett hem och vÄr totala miljö. Med total miljö menar jag psykisk miljö och fysisk miljö.Genom att studera rum och deras funktioner utifrÄn olika behov, hoppas jag finna nya innovativa lösningar, samt möjligheten att reducera energiförbrukningen i hemmiljö.OmrÄden som berörs och flÀtas samman i mitt examensarbete Àr: bÀttre förutsÀttning att odla grönska, ökad Ätervinning, reducerad vÀrmeförbrukning, alternativ till uppvÀrmning, miljövÀnlig energi samt psykologiska mervÀrden i lÀgenhetens plan som krÀver problemlösning och upptÀckarglÀdje. Den gemensamma nÀmnaren Àr, vÄr totala miljö..

Syftet med min studie Àr att utreda vilka faktorer som leder till ogiltig frÄnvaro för elever pÄ högstadiet. Jag vill undersöka vilka förÀndringar skolan behöver göra för att möta elevernas behov och vad rollen som specialpedagog innebÀr i detta förÀndringsarbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning nÀr det gÀller elevers skolfrÄnvaro, skolans organisation och arbetssÀtt samt elevers sjÀlvkÀnsla och motivation. Till grund för det metodiska arbetet i min studie ligger aktionsforskningen. Med hjÀlp av strukturerade enkÀter, observationer med registreringsschema och halvstrukturerade intervjuer vill jag ta del av elevernas syn pÄ sin skolsituation. Eleverna i min studie efterlyser tydliga lÀrare som kan hÄlla ordning i klassrummet. De vill ha lÀrare som lyssnar pÄ dem och förstÄr att de har svÄrigheter.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en ökad förstÄelse om varför vissa klasser fÄr problem i skolan och hur man kan gÄ tillvÀga för att lösa detta. Arbetet Àr begrÀnsat och har sin utgÄngspunkt i en mellanstadieklass, nÄgonstans i vÄrt avlÄnga land, dÀr varje undervisningstillfÀlle var i totalt kaos. Vad som framkommit var att det fanns mÄnga omstÀndigheter som bidrog till att klassen inte fungerade. NÄgra exempel pÄ detta var skolbyte, bristande auktoritet, gruppdynamik och avsaknad av kontinuitet. De ÄtgÀrder som vidtogs för att lösa de problem som fanns i klassen var bl.a.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. ÅtgĂ€rdsprogram ska upprĂ€ttas och utvĂ€rde-ras kontinuerligt för att sĂ€kerhetsstĂ€lla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pĂ„ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pĂ„ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gĂ„ng identifierats att vara i behov av sĂ€rskilt stöd fortsĂ€tter att vara det igenom hela sin skoltid Ă€r ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgĂ„ngsrika specialpedagogiska insatser som underlĂ€ttar för elever i behov av sĂ€rskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hĂ€mtar inspiration ifrĂ„n det sociokulturella perspektivet, dĂ€r mĂ€n-niskan ses som en social och historisk varelse som lĂ€r och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction.

Background: Involuntary psychiatric treatment remains a contentious issue globally, with many countries implementing forms of coercive treatment for patients deemed unsafe due to psychiatric diagnoses. Nurses play an important role in involuntary psychiatric care- however there is a need for an increased understanding of the experiences and needs of the patients to be able to provide good care. Purpose: This study aimed to explore and understand the experiences of patients undergoing involuntary psychiatric treatment. Method: A qualitative literature analysis was conducted, encompassing 10 qualitative articles. Key Findings: Recent data highlights that most patients reported a lack of compassion and overall negative experience during involuntary psychiatric hospitalisation..

Denna uppsats behandlar tvÄ olika register, dvs. det svenska skriftsprÄket och chattsprÄket samt den medvetna kodvÀxlingen dÀremellan i en skolsituation. Syftet Àr att ta reda pÄ om elever i Ärskurs fem behÀrskar skolans skriftsprÄks- och chattsprÄksregister och förmÄr kodvÀxla mellan registren. För att nÄ vÄrt syfte gjordes en kvalitativ undersökning dÀr tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en ÄterberÀttande text om sitt bÀsta minne.

Vid anvĂ€ndning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster Ă€r begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrĂ„n detta kunna sammanstĂ€lla en början till ett referensröstmaterial bestĂ„ende av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frĂ„gestĂ€llningarna var: Hur samstĂ€mmiga i perceptuell röstanalys Ă€r bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Är nĂ„gon eller nĂ„gra av de parametrar som bedömarna Ă€r överens om extra framtrĂ€dande i nĂ„gon röst sĂ„ att denna röst kan anvĂ€ndas som referensröst? UtifrĂ„n en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet.