Mitt intresse för förĂ€ldrasamverkan har under utbildningens gĂ„ng ökat. Ämnet har blivit Ă€nnu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssĂ€tt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om nĂ„gonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar förĂ€ldrarna i större utstrĂ€ckning Ă€n vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte Ă€r tillfredsstĂ€llande för nĂ„gon part. Det kan handla om koncentrationssvĂ„righeter, konflikter eller ur kunskapsmĂ€ssigt perspektiv.

Bakgrund: Med dagens vÀlutbildade vÄrdpersonal och den evidensbaserade sjukvÄrd som bedrivs, Àr det anmÀrkningsvÀrt att nÄgot sÄ basalt som trycksÄr fortfarande förekommer inom vÄrden. Syfte: Att belysa patienters och vÄrdtagares erfarenheter av hur trycksÄr pÄverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade pÄ WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohÀlsa, psykisk ohÀlsa, sjÀlvstÀndighet och sociala förhÄllanden. Konklusion: Patienter och vÄrdtagare med trycksÄr upplevde en negativ pÄverkan pÄ sin existens, med en generellt sÀmre livskvalitet som följd..

Befolkningen blir Ă€ldre. MedellivslĂ€ngden efter 65 Ă„r var 2010 21,1 Ă„r för kvinnor och 18,2 Ă„r för mĂ€n. Äldre i den tredje Ă„ldern ökar vilket stĂ€ller nya krav pĂ„ samhĂ€llet. Social samvaro Ă€r en faktor som gynnar Ă€ldres upplevda hĂ€lsa positivt. Syftet med undersökningen var att fĂ„ kunskap om Ă„lderspensionĂ€rers, 65 Ă„r eller Ă€ldre, upplevda hĂ€lsa har pĂ„verkats av att de börjat besöka trĂ€ffpunkten i GĂ€vle.

En stor del av det höga antalet lÄngtidssjukskrivna utgörs av personer drabbade av stressrelaterad psykisk ohÀlsa. PÄ vÄr företagshÀlsovÄrd som betjÀnar anstÀllda inom IT- och högteknologisk verksamhet fördubblades antalet besök för stressrelaterade symtom mellan 2001 och 2002. Symtombilden Àr komplex och kunskapen om behandling begrÀnsad. Mot bakgrund av detta har jag granskat en grupp patienter som sökt för stress avseende sjukdomssymtom, Äsikt om orsaker till symtomen, behandling och utfall av behandlingen samt syn pÄ företagshÀlsovÄrdens och arbetsgivarens ÄtgÀrder. Jag har ocksÄ frÄgat om sjukdomsperioden medfört nÄgon kunskap/erfarenhet som anvÀnds att undvika liknande besvÀr igen.Syfte:Att erhÄlla ökad kÀnnedom om patienter med stressrelaterade symtom och utifrÄn denna kunskap kunna förbÀttra omhÀndertagandet.Undersökt grupp och metod: 62 patienter som sökte för första gÄngen 2001 07 01 ? 2002 06 30 granskades via journalgenomgÄng och enkÀt (svarsfrekvens 67%).

Hur kan man göra för att ge mÀnniskor en möjlighet att fÄ bÀttre psykisk hÀlsa?Detta Àr huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som mÄlas upp Àr den psykiska ohÀlsan i Sverige i dag med en mÀngd mÀnniskor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de fÄr varaktig hjÀlp att vare sig förÀndra sina arbetsförhÄllanden eller sin livssituation.I uppsatsen frÄgas om mÀnniskor blint arbetar över sina förutsÀttningar dÀrför att de saknar insikt om att det de gör Àr ohÀlsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvÄng som stÀndigt piskar dem till att anstrÀnga sig yttrligare en bit fast de egentligen kÀnner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förÀndring beskrivs tvÄ olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förÀndra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Undersökningen i denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie. Den bygger pÄ tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lÀrare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD Àr en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare Är och dÀrför blivit föremÄl för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar pÄ hur skolsituationen gestaltar sig och bÄda perspektiven kan uppfattas gör ansprÄk pÄ att sitta inne med rÀtta lösningar pÄ problem. Debatten Àr för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad Àr det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gÀllerdeltagande i ett Traineeprogram. TvÄ fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrÄn Är 2011 och fem deltagare frÄn 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fÄtt en god inblick i hela organisationen och dÀrmedutvecklat bÀttre förstÄelse, engagemang och tillit.

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Syfte: Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv. Metod: En litteraturöversikt efter anvisningar av Axelsson (2008). De nio artiklar som ingick kvalitetsgranskades efter en modifierad mall av Carlsson & Eiman (2003). Resultat: Av de granskade artiklarna framkom sex teman som redovisas: Kunskap/ uppfattning, Informationsbehov, Personalens kunskap, RÀdsla för att föra smittan vidare, Information vid isoleringsvÄrd och Psykisk pÄverkan vid isoleringsvÄrd. Slutsats: Upplevelsen av att vara MRSA positiv varierar bland deltagarna i studierna. Det framkommer att kunskapen om MRSA Àr bristfÀllig.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

MÀnniskors ohÀlsa i arbetslivet har fÄtt stort intresse i Sverige pÄ senare Är i och med alarmerande siffror om hög frÄnvaro och psykisk ohÀlsa. FrÄgor rörande medarbetares hÀlsa har kommit att bli av intresse för företag dÄ det rÄder en stark koppling mellan medarbetares hÀlsa och företags lönsamhet. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva processer och faktorer som Àr av betydelse vid hÀlsoarbete pÄ arbetsplatser. Studien baseras pÄ sex intervjuer gjorda med verksamma hÀlsopedagoger och insamlad data Àr analyserat utifrÄn induktiv tematisk analys. Resultaten tyder pÄ att det rÄder mÄnga missuppfattningar och osÀkerheter kring synen pÄ, motiven bakom samt det sÀtt vilket man arbetar med hÀlsoarbete pÄ.

I have conducted a review on four countries in Scandinavia and the goal was to create a better understanding about what has caused homelessness in this countries. The result shows that the causes of homelessness can be explained by a variety of reasons. The most common causes of homelessness were related to mental illness and drug abuse. There where also other causes of homelessness, which was considered normal in Scandinavia. Examples of other causes were eviction, unemployment, housing policy, housing shortage, payment of debts, separations and family problems..

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rĂ„dgivning kan ha pĂ„ individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rĂ„dgivningen anvĂ€nds i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen Ă€r hĂ€mtad frĂ„n databasen PubMed. MultidisciplinĂ€ra behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vĂ„rd för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohĂ€lsa inte ska bĂ€ras med in i vuxen Ă„lder med ytterligare följdsjukdomar som resultat.

Syftet med undersökningen Àr att se om det uppstÄr eventuella konsekvenser i mÀnniskors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.Skapas det nÄgon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för mÀnniskan som leder till sjukskrivning?Genom problemformuleringen ville författaren utgÄ ifrÄn en djupare inblick i hur intervjupersonerna pÄverkas av och hur de upplevde sin livssituation. DÀrför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrÄn Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen kÀnner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv.

Ordet stress anvÀnds ofta fritt om alla möjliga pÄfrestningar. Den strikta definitionen pÄ beteckningen stress Àr kroppens fysiologiska reaktion vid pÄfrestning, som Àr av bÄde fysisk och psykisk natur. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av stress under deras vÄrdtid pÄ intensivvÄrdsavdelning. Sexton vetenskapliga artiklar som svarade för syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det var fasansfullt och skrÀmmande, att vara beroende av andra, att inte kunna göra sig förstÄdd och inte förstÄ och att stÀndigt bli störd.