Studiens syfte var att undersöka elevers uppfattning av och förstÄelse för Àmnesplanen i kursen ?Dansteknik 1? pÄ tvÄ gymnasieskolor i norra Sverige. Totalt har 42 elever svarat pÄ en kvalitativ enkÀt som berör elevernas uppfattning av Àmnesplanen och anvÀndandet av denna i undervisningen. Studien har anvÀnt sig av Antonovskys teori KASAM och Moos teori om omvÀrldssytemet som i studien behandlar elevernas kÀnsla av sammanhang i sin skolsituation, hur eleverna ser att undervisningen kopplar till Àmnesplanen samt i vilken grad de upplever elevinflytande. Vid besvarandet av enkÀten fick eleverna lÀsa Àmnesplanen och stryka under begrepp som de hade svÄrt att förstÄ i sammanhanget.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mÄr psykiskt dÄligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vÄrdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. UtgÄngen i intervjun var tre stora öppna frÄgor i omrÄdet "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mÄr psykiskt dÄligt". Analysen genomfördes med hjÀlp av Kvales metod för analys, sÄ kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.

Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans lÀroplaner och styrdokument Àr elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker Àven lÀrarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svÄrigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande. Jag utför kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ grundskolan om elevinflytande. DÀrefter analyserar jag svaren med hjÀlp av tidigare forskning och litteraturstudier.

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka den psykiska ohÀlsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belÀgna i Stockholms kommun, dÀr elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att fÄ fram fem skolor. DÀrefter kontaktades respondenterna pÄ skolorna. I de fall dÀr vi inte fick nÄgot svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Stress Àr ett begrepp som har ökat i anvÀndning den senaste tiden och Àr en allvarlig psykisk och fysisk Äkomma dÀr sjuksköterskor Àr den yrkesgrupp som drabbas mest av ohÀlsa pÄ arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande kÀnsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohÀlsa som kan resultera i Ängest och depression. Det pÄverkar sjuksköterskans prestationsförmÄga som drabbar organisationen negativt dÄ vÄrdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress pÄ arbetsplatsen relaterat till ohÀlsa. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 Ären och Àr idag ett stort samhÀllsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvÀrld vilket kan skapa ett lidande som pÄverkar barnets psykiska hÀlsa. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn aktuell forskning om barns upplevelser kring sig sjÀlva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma pÄverkar deras psykiska hÀlsa. Uppsatsen diskuterar Àven sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats dÀr kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har anvÀnds för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

Studien bygger pÄ tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgÄng. Studien har utförts utifrÄn ett elevperspektiv med utgÄngspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjÀlp av livsberÀttelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till förstÄelsen av elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar utgÄr dÀrför utifrÄn berÀttelseforskningens struktur i form av intrig och vÀndpunkter. Litteraturen; tidigare forskning pÄ omrÄdet samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut idag.

Bakgrund: HemsjukvÄrd har bedrivits i Sverige sedan 1970-talet. Inom den somatiska vÄrden ser man detta som en vÄrdform som stÀrker patientinflytande. Trots att psykisk ohÀlsa utgör den största orsaken till sjukskrivning i Sverige ser man inte samma utbyggnad av hemsjukvÄrden inom psykiatrin. IstÀllet bedrivs akutpsykiatrisk vÄrd fortfarande mestadels som slutenvÄrden. Detta trots att man vet att mÄnga patientgrupper far illa av att vistas inom den psykiatriska avdelningsmiljön.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Bakgrund: Riktlinjer för sjuksköterskor sÀger att patientens integritet skall bevaras och att alla patienter skall mötas vÀrdigt, oberoende av sin sjukdom. Det första mötet Àr viktigt i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Enligt omvÄrdnadsteoretikern Joyce Travelbee lÀggs de grundlÀggande förutsÀttningarna för den framtida relationen i detta möte och dÀrför Àr det viktigt att frigöra sig frÄn eventuella förutfattade meningar gentemot patienter. Stigmatisering gentemot psykiskt sjuka patienter förekommer bland allmÀnheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk sjukdom pÄ allmÀnsjukhus.

I den psykiatriska vÄrden lider cirka en femtedel av patienterna av samsjuklighet. Det vill sÀga förutom psykisk sjukdom har de ocksÄ nÄgon form av beroendeproblematik. MÄnga av dessa patienter vittnar om mindre bra vÄrdande möten. Syftet med denna studie Àr dÀrför att beskriva innebörden av ett vÄrdande möte sÄ som det erfars av personer med psykisk sjukdom och beroendeproblematik. Genom livsvÀrlden utspelar sig hÀlsa, vÀlbefinnande, lidande och sjukdom.

Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar berÀknas drabba var fjÀrde person i vÀrlden. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vÄrdas dÄ inom somatisk vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vÄrdpersonal inom somatisk vÄrd. Metod: AllmÀn litteraturstudie med kvalitativ ansats bestÄende av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade pÄ att vÄrdpersonalens attityder pÄverkades av deras upplevelse av brist pÄ kunskap om att vÄrda psykiskt sjuka.