Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

DAMP stÄr för Dysfunktion ifrÄga om Aktivitetskontroll och uppmÀrksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebÀr funktionsstörning inom mÄnga olika omrÄden och av olika hög grad, dÀrför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förstÄelse för barnets handikapp kan man som lÀrare underlÀtta barnets skolgÄng. Det Àr skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom fÄr den hjÀlp de behöver.

I vÄr undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, nÀrmare bestÀmt intervjuerna, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av och slutligen vilka förhÄllningssÀtt mÀrks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, ArbetssÀtt, Elevens sjÀlvbild och Organisationen. I vÄr undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lÀrare. FrÄgorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vÄr undersökning.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder av patienter med psykisk ohÀlsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bÄdekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder inkluderar ett brett spektrum av kÀnslor som engagerar bland annat enmotstridighet av kÀnslor dÄ patientens autonomi frÄntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gÀllande uppfattning om tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder gynnade patienten i frÄga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvÄngsÄtgÀrder anvÀnds för lÀttvindigt samt att de Àventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma Äsikt var att det fanns behov för att fÄ möjlighet att ventilera ÄtgÀrdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansÄg att tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder medförde negativa erfarenheter. Ett Äterkommande utslag i samband med tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder var motstridighet av kÀnslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsÀttningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsÀttning. Till vÄr hjÀlp för att undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. IntervjufrÄgorna utformades utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att mÄnga av brukarna sÄg boendestödjarna som en form av social kontakt, som nÄgon de kan sitta ned och prata med och Àven anförtro med privata kÀnslor.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohÀlsa. Det finns ett behov av bÀttre kunskapsunderlag för att hitta de barn som visar tidiga tecken pÄ psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka vad personal inom förskolan har för instÀllning till att utföra skattning av barns sociala och kÀnslomÀssiga utveckling med formulÀr. Tretton intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns en olust bland förskollÀrare att möta förÀldrars reaktion och oro inför en eventuell bedömning.

Bakgrund: En god hÀlsa krÀver ett psykiskt sÄ vÀl som fysiskt vÀlbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har lÀnge uppmÀrksammats och ny forskning pekar Àven pÄ flertalet psykologiska vinster. Det Àr dessutom allmÀnt kÀnt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försÀmrat hÀlsotillstÄnd. Patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas under tvÄng har begrÀnsade möjligheter till aktivitet och ett minskat sjÀlvbestÀmmande gÀllande upprÀtthÄllandet av en god fysisk hÀlsostatus.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vÄrdas inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health.

Barn till psykiskt sjuka Àr en utsatt grupp. De löper ökad risk för hÀmmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svÄrigheter under uppvÀxten eller i vuxen Älder. Barnens situation har lÀnge varit osynliggjord men pÄ senare tid har den uppmÀrksammats alltmer i samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

VÄrt syfte med den hÀr studien var att ta del av yrkesverksamma lÀrares tankar och erfarenheter kring sambandet mellan koncentrationssvÄrigheter och skolmiljö hos barn. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer som vi genomförde med tio lÀrare i grundskolans tidigare Är. VÄrt resultat visade att lÀrarna hade liknande upplevelser av hur koncentrationssvÄrigheter kan ta sig uttryck hos barn, samt hur man som pedagog kan underlÀtta skolsituationen för dem. De karakteristiska drag som alla lÀrare nÀmnde som typiska för barn med koncentrationssvÄrigheter var rastlöshet, impulsivitet och svÄrighet att behÄlla fokus. Vad samtliga lÀrare framhöll som nÄgot av det viktigaste i samarbetet med dessa barn var vikten av uppmuntran och beröm.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hÀlso- och sjukvÄrden avseende salutogena förhÄllningssÀtt. FÄ systematiska hÀlsofrÀmjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv dÀr den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vÄrd identifierar, vÀrderar och anvÀnder sig av resurser hos patienter med psykisk ohÀlsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar pÄ syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju dÀr sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vÄrd deltog. ForskningsfrÄgorna besvarades via frÄgor av öppen karaktÀr.