Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lÀrares uppfattning om nyanlÀnda elevers förkunskaper sÄ att lÀraren kan frÀmja nyanlÀnda elevers skolutveckling. Hur förhÄller sig lÀrarna till de nyanlÀnda elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? VÄrt resultat visar att det inte Àr sjÀlvklart att alla lÀrare arbetar för att ta tillvara pÄ de nyanlÀnda elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer dÀremot att det Àr viktigt att ha samverkan med modersmÄlslÀrarna för att kartlÀgga nyanlÀnda elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lÀrarnas förhÄllningssÀtt som kan pÄverka hur de nyanlÀnda elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Bakgrund: Den mellanmĂ€nskliga relationen, baserad pĂ„ kommunikation och samtal, utgör kĂ€rnan i psykiatriskt vĂ„rdande. Denna studie utgĂ„r frĂ„n det vĂ„rdande samtalets teori dĂ€r vĂ„rdandets grundmotiv Ă€r caritas, en naturlig strĂ€van efter att lindra lidande och bevara patientens vĂ€rdighet i en vĂ„rdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vĂ„rd kan förvĂ€ntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vĂ„rdande samtal förvĂ€ntas dels öka förstĂ„elsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmĂ„ga att i samtalet kombinera etisk hĂ„llning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vĂ„rdande och dĂ€rmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie Ă€r att belysa upplevelser av vĂ„rdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.

Bakgrund: Anorexia Nervosa pÄverkar individen bÄde fysiskt och psykiskt och Àr en allvarlig och livshotande sjukdom dÀr mÄnga av kroppens olika organsystem pÄverkas. Det Àr av stor vikt att sjukdomen upptÀcks i tid sÄ att behandling snabbt kan sÀttas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohÀlsa och hade dÀrmed svÄrigheter att vÄrda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrÄn Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal och Erfarenheter av att vÄrda.

Den psykiska ohÀlsan ökar alltmer i samhÀllet och en utsatt grupp Àr universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohÀlsa Àr utbrÀndhet, som bestÄr av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hÀlsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hÀlsa Àr psykologiskt vÀlbefinnande, som bestÄr av sex olika dimensioner. FörÀldraskapets betydelse för den psykiska hÀlsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur förÀldraskapet pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet och graden av utbrÀndhet hos studenter.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area.

Studiens syfte Àr att undersöka den psykiska ohÀlsan hos elever som gÄr pÄ högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn pÄ problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hÀlsa har försÀmrats de senaste 20 Ären och att tjejer mÄr sÀmre Àn killar. Med anledning av detta utgÄr denna studie med fokus pÄ den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frÄgestÀllningar Àr som följer:- Hur pÄverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohÀlsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mÄr? - Vad har tjejer för makt att pÄverka sitt eget mÄende? (ej behandlad pga.

Stress Àr ett ökande problem i samhÀllet. Av alla sjukskrivna Àr i dag nÀrmare fyrtio procent hemma för nÄgon form av psykisk ohÀlsa och antalet berÀknas öka ytterligare. BesvÀren kryper lÀngre ner i Äldrarna och kan ses redan hos smÄ barn. En redan utsatt grupp i samhÀllet Àr ungdomar, vilka gÄr igenom en stor omstÀllning i övergÄngen till vuxenlivet. Hur de pÄverkas av dagens samhÀllsstruktur Àr Ànnu outforskat.

SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmÀrksammat att det finns en brist hos vÄrdpersonal att uppmÀrksamma barn till alkoholmissbrukande förÀldrar. Tidigare studier och rapporter frÄn bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmÀrksamma dessa barn. Tidigare studier visar Àven pÄ att barn som vÀxer upp i ett hem dÀr ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. I Sverige berÀknas 20 procent av alla barn leva i ett hem dÀr det förekommer ett riskbruk av alkohol hos nÄgon av förÀldrarna. PÄ grund av detta Àr studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha vÀxt upp i ett hem dÀr alkoholmissbruk har förekommit.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

BAKGRUND:  Skattepolitiken kan bidra till att mÀnniskors villkor förbÀttras eller försÀmras. Detta har sÀllan belysts i folkhÀlsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhÄllanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen.SYFTE: En jÀmförande analys före och efter skattereformen av lÀttare psykisk ohÀlsa med en beskrivning av skattereformens effekter pÄ typfamiljer samt reformens effekter pÄ samhÀllsnivÄ.METOD: Litteraturstudie och analys av tillgÀnglig statistik frÄn SCB.RESULTAT: Under 90-talet ökade den lÀttare psykiska ohÀlsan bland sÄvÀl yngre som medelÄlders.

SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.