Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Stockholms stadsteater (Stockholm?s city theatre) is a public theatre in Stockholm, Sweden. During the last ten years, the theatre has increased its audience by 40 percent, has been called a ?success story? by culture politicians in Stockholm as well as others in the cultural field, and is today the largest theatre in the Nordic countries. At the same time, there is a recurring debate, primarily in the national morning papers? culture sections, concerning Stockholms stadsteater.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

TonÄren Àr en period av sÄvÀl psykisk, fysisk som social förÀndring. Levnadsvanorna förÀndras under ungdomsÄren och matvanorna tenderar att bli sÀmre. De ungdomar som flyttat hemifrÄn inför gymnasiet har visat sig vara en sÀrskild riskgrupp för bristande kosthÄllning. För idrottande ungdomar Àr det extra viktigt med en god kosthÄllning som tÀcker det ökade energibehov som följs av en hög trÀningsdos. Flera studier framhÄller att hÀlsofrÀmjande insatser för bÀttre matvanor bör introduceras redan i ungdomsÄren för idrottare.Studiens syfte var att beskriva mÄltidsordning, livsmedelsval samt alkoholvanor bland handbollsungdomar som gÄr pÄ ett idrottsgymnasium med nationellt godkÀnd idrottsutbildning (NIU) i VÀstra Götalandsregionen.

Efter en traumatisk hÀndelse Àr det viktigt att kunna ta hand om dem som pÄverkas av situationen, bÄde fysiskt och psykiskt. Detta förutsÀtter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift Àr i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur det akutpsykologiska stödet Àr utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillÀmpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat pÄ vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, Àr att synen pÄ hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har ocksÄ visat att tillÀmpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivÄn inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och ungdomars droganvÀndning samt kriminalitet. Kan en persons uppvÀxt pÄverka huruvida den börjar anvÀnda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen anvÀndes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhÀmtades via UngDok-formulÀr som rörde ungdomar mellan 12 till 24 Är pÄ öppenvÄrdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

BrÀnnskador orsakar stora förÀndringar i den drabbade personens liv. Denna typ av skador stÀller höga krav pÄ vÄrden som ges, och berör livet pÄ sÄvÀl kroppsliga som mentala och kÀnslomÀssiga plan. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap om vilken pÄverkan svÄra brÀnnskador har pÄ mÀnniskors liv . I studien ingick 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att mÄnga personer med svÄra brÀnnskador drabbas av djupa emotionella problem.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ varför och hur trÀdgÄrdsmÀstare och/eller trÀdgÄrdsterapeuter anvÀnder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras pÄ fyra e-postintervjuer med tre trÀdgÄrdsmÀstare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhÄllanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohÀlsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer Àr ett verktyg som hjÀlper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig Àr hÀlsofrÀmjande och dels för att trÀdgÄrdsarbetet/aktiviteterna gÄr bra att anpassa efter ungdomarnas förmÄga. Detta krÀver en professionell handledare som kan se deras förutsÀttningar och verka bÄde som medmÀnniska, pedagog och terapeut. TrÀdgÄrden ger ungdomarna bland annat stÀrkt sjÀlvtillit och glÀdje..

Med en kvalitativ ansats baserad pÄ en semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frÄgestÀllning om transexuellas egna upplevelser av hur deras vÀlmÄende och psykiska hÀlsa pÄverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar bÄde positiv och negativ pÄverkan frÄn utredningstiden. Studien sammanstÀller de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan pÄ deras vÀlmÄende och psykiska hÀlsa, till exempel vÀntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framtrÀder ett komplicerat förhÄllande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, dÀr den professionelles agerande kan fÄ stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen pÄverkar deras psykiska hÀlsa och vÀlmÄende..

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Mer Àn 25 % av Àldre patienter lider av undernÀring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit kÀnt i ett flertal Är. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos Àldre patienter som vÄrdas pÄ sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkÀtstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, BedömningshjÀlpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hÀlsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.