SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

Syftet var att granska hur elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar deras psykiska hÀlsa, samt att ta reda pÄ om eleverna anser sig ha möjlighet att pÄverka sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning. För att sÀkerstÀlla att svaren inte Àr slumpartade har vi anvÀnt ?2 ? test. I vÄr undersökning framkom att eleverna upplever att det finns personal pÄ skolan som talar om hur de ska vara mot varandra för att alla ska mÄ bra och att det finns vuxna som de kan prata med om de inte mÄr bra.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Studien utgÄr ifrÄn olika faktorer som kan pÄverka hÀlsan positivt eller negativt, dessa faktorer benÀmns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrÄn en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn pÄ ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet Àr att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda pÄ hur en flyktingsamordnare försöker pÄverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som anvÀnds och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har tvÄ intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Att söka stöd och hjĂ€lp efter internationell militĂ€r insats om det uppstĂ„tt fysiska skador Ă€r för de flesta fullt naturligt och accepterat. Vid psykisk ohĂ€lsa Ă€r det tyvĂ€rr inte lika sjĂ€lvklart att erkĂ€nna för sin omgivning att man behöver stöd och hjĂ€lp. Problematiken kan utgöras av stigma, vilket innebĂ€r att man inte vill ses som avvikande eller annorlunda, att utpekas som den som inte orkade med psykiskt. Är det sĂ„ att vĂ„rdbehovet inte Ă€r kĂ€nt av Försvarsmakten uppstĂ„r ett mörkertal för dem som enligt lag har uppföljningsansvar, dvs. FM. Arbetet syftar till att undersöka hur stor pĂ„verkan rĂ€dslan för stigmatisering Ă€r, efter avslutad internationell militĂ€r insats..

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

The purpose of this study is to explore students? perceptions and experiences of the school-subject Swedish. Ten qualitative interviews with students in school year nine have been carried out and the results of these interviews constitute the basis of this study. The result shows that students have a straight-forward attitude towards Swedish as a school-subject. The students identify skills such as reading, writing and speaking, and work in school mainly concerns perfecting these skills. The students think of Swedish as a subject with a clear purpose and find it important and useful. The result also shows that the students want grading for the purpose of further motivation.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig sjÀlva i dÄ och nutid, hemförhÄllanden och uppvÀxtförhÄllanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och utgörs av en innehÄllsanalys av tre biografier inom detta omrÄde.Genom att lÀsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara pÄ frÄgestÀllningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som nÄgot bra.Uppsatsen har resulterat i förstÄelse för hur viktiga vuxna individer Àr för barn med sÄdan hÀr problematik, samt hur viktigt det Àr att ha fritidsintressen..

Denna uppsats undersöker ensamkommande barns situation med sĂ€rskilt fokus pĂ„ psykisk hĂ€lsa. Antalet ensamkommande barn har sedan 2005 ökat markant. År 2008 tog Sverige emot 1510 barn som kom utan förĂ€ldrar. Trots denna höga siffra Ă€r gruppen relativt obelyst i Sverige idag. De har ofta varit med om högst traumatiska upplevelser och anlĂ€nder utan anhöriga vilket gör dem till en utsatt grupp.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

I Sverige ökar frekevensen av psykisk ohÀlsa. Mindfulness Àr en form av uppmÀrksamhetstrÀning att vara i nuet, som kan kan öka förmÄgan till lugn istÀllet för att fastna i invanda beteenden sÄsom oro för framtiden. I aktuell studie delger fyra respondenter individuellt sina upplevelser kopplat till hÀlsa, efter deltagande i ett mindfulnessprogram. Denna kvalitativa studie med en tematisk analys pÄ narrativ bas visar att berörda anammat mindfulness i varierande grad för att hantera egen hÀlsa och tillvaro i arbete samt privatliv inklusive relationer. Ytterligare studie rekommenderas kring effekter av mindfulness i ett mer lÄngsiktigt perspektiv samt att utröna eventuellt andra pÄverkansfaktorer..