The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health..

Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohÀlsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemÀstringsstrategier, dÀr fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter pÄ bÄde fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande samt vid stress. Syftet med studien Àr att utvÀrdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohÀlsa. Vi vill undersöka om det finns nÄgot samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivÄ och förbÀttrat vÀlbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrÀndhet.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

BAKGRUND: Att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser Àr att effektivt sÀtt att minska ohÀlsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsÀttning. Personal som arbetar hÀlsofrÀmjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förÀndrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vÄr uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsÀttning upplever en hÀlsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gÄtt och hur de sedan gÄr tillvÀga för att motivera individerna till att leva ett hÀlsosammare liv, genom att stÀrka egenmakten hos individen för att uppnÄ resultat till en förÀndring av ohÀlsa. Vi vill ocksÄ ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen anvÀnder sig av metoden för att motivera individerna pÄ boendena och att hjÀlpa dem under förÀndringsprocessen. METOD: För att fÄ reda pÄ personalens upplevelser av hÀlsointerventionen genomfördes en fallstudie pÄ tvÄ boenden, dÀr deltagarna fÄtt utbildning i motiverande samtal och tips pÄ enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att vÀlja mer hÀlsosamma alternativ.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

AllmÀnlÀkare i primÀrvÄrden Àr den första vÄrdgivare som mÀnniskor i behov av psykisk hjÀlp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primÀrvÄrden i enskilda lÀnder. I syfte att hitta nya frÄgestÀllningar och fÄ djupare förstÄelse av hur primÀrvÄrden fungerar med avseende pÄ psykiskt sjuka intervjuades elva allmÀnlÀkare i en kroatisk stad. Insamlade data frÄn intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmÀnlÀkare upplever en hög arbetsbelastning.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad i den hÀstunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohÀlsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hÀstunderstödda terapin kan öka vÀlmÄende hos barn med psykisk ohÀlsa. En kvalitativ metod tillÀmpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hÀstunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien frÄn tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hÀsten-, miljön- och terapeuten fyller i den hÀstunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstÄnd som krÀver dialysbehandling. Begreppet hÀlsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, vÀlmÄende och den generella hÀlsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgÄr hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, dÀr data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanstÀllts.

Syftet med studien var att fÄ reda pÄ om upplevd första respektive andra ordningens förÀndring, i livet eller arbetet, fÄr olika konsekvenser för upplevd psykisk hÀlsa. Om upplevd andra ordningens förÀndring relaterar till mer upplevda psykiska besvÀr Àn en förÀndring av första ordningen. Den oberoende variabeln Àr förÀndring och innefattas av en förÀndring av första ordningen, förÀndring av andra ordningen och ingen förÀndring alls. De beroende variablerna Àr psykisk ohÀlsa i form av besvÀr som stress, oro, Ängest, sömnstörning, trötthet och nedstÀmdhet. Undersökningen genomfördes av en enkÀtstudie av anstÀllda inom offentlig kommunal förvaltning.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Allt fler ungdomar lider av psykisk ohÀlsa. Unga tjejer stÄr för den mest dramatiska ökningen. Syftet med denna studie Àr att identifiera de mest förekommande stressorerna hos ungdomar pÄ internetforumet terapisnack.com. Genom granskning av 200 inlÀgg undersöktes dessutom skillnader i kön, Älder samt förekomst av multipla stressorer. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys visade resultaten att fler tjejer Àn killar skriver pÄ terapisnack.com och att de upplevda stressorerna skiljer sig Ät mellan könen.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillÀmpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna var: Hur      uppmÀrksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begrÀnsningar att uppmÀrksamma      barn till psykiskt sjuka förÀldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori anvÀndes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmÀrksammas pÄ olika nivÄer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om förÀldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta Àr dock vÀldigt personberoende och inte styrt av rutiner pÄ enheterna och skiljer sig mellan enheterna dÀr psykosenheten trÀffar barn i större utstrÀckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjÀnsten och hÀr sker samverkan medan övrig samverkan Àr nÀstan obefintlig.

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och belysa hur bemötandet av mÀnniskor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsÀttningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för mÀnniskor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förstÄelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie anvÀnde jag mig av kvalitativ metod för jag ansÄg att det var bÀst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, tvÄ personer som arbetar pÄ ett boende för psykiskt funktionshinder.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent?s illness. The aim was furthermore to describe how the children?s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted.