Bakgrund: Den psykiska ohĂ€lsan har under de senaste Ă„ren blivit ett alltmer vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohĂ€lsa Ă€r kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har Ă€ven den psykiska ohĂ€lsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, Ă€ngslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion. Syfte: Att undersöka den psykiska hĂ€lsan bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som pĂ„verkar den psykiska hĂ€lsan negativt. Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjĂ€lp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Även fast depression och Ă€ngslan förekom bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohĂ€lsa.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa Àn den generella befolkningen, pÄ grund av traumatiska hÀndelser och förlusten av kultur och stöd. SjukvÄrdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vÄrdbehov för sin psykiska hÀlsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vÄrd. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmÄga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohÀlsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod har utförts. EnkÀten besvarades av 53 distriktssköterskor.

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohÀlsa i dagens samhÀlle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser pÄ sitt arbete till de barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa pÄ olika förskolor i södra SkÄne. I studien anvÀnds begreppet psykisk ohÀlsa och med det menar vi förÀldrar som inte mÄr bra, det kan bero pÄ flera olika anledningar, till exempel pÄ grund av skilsmÀssa, dÄlig ekonomi, depression eller stress. VÄra teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nÀra och kÀnslomÀssiga förhÄllande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat Ätta förskollÀrare och tvÄ barnskötare frÄn fem olika förskolor. Vi har sedan sammanstÀllt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, dÀr det empiriska underlaget Àr grundat pÄ bÄde strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill sÀga ett semi strukturerat intervjusÀtt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundlÀggande för pedagogerna Àr att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

Tidigare forskning har visat pÄ att barn till förÀldrar med psykosociala problem sjÀlva löperstörre risk att utveckla nÄgon form av psykisk ohÀlsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars förÀldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohÀlsa och/eller missbruksproblematik) skiljer frÄn gymnasieungdomar som intehar/haft förÀldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrÄn projektet ?Psykisk hÀlsa och drogvanor hos 18-Äringar i VÀstra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer frÄn familjermed psykosocial problematik uppvisar mer Ängest- och depressionssymtom Àn ungdomar sominte kommer frÄn familjer med denna problematik.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram pÄ PsykosvÄrdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förÀlder med psykisk sjukdom och Àr en del av det anhörigstöd som erbjuds pÄ enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu dÀr syftet Àr att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende pÄ innehÄllet i besökarnas inlÀgg pÄ diskussionsforumet samt anvÀndningen av webbplatsen. HuvudinlÀggen pÄ kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehÄllet i inlÀggen: ensamhet; att bÀra ansvar; kÀnsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Försvarsmakten har de senaste Ären riktats mot att ha en ökad förmÄga till insatser utanför Sveriges grÀnser och den ökade rotation pÄ personal kommer öka behovet av stöd och omhÀndertagande efter insatsen.    Tidigare arbeten har visat att kunskap i hur stress motverkas och förhindras kan förhindra att personal utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, dÀrför anser författaren det vara intressant att veta om ÄtgÀrder och faktorer innan och under en insats för att förebygga psykisk ohÀlsa kan pÄverka stress och stresshanteringsförmÄgan hos personalen.    Syftet med arbetet Àr att undersöka om ÄtgÀrder och faktorer innan och under en insats för att motverka och förhindra psykisk ohÀlsa hos personalen i Försvarsmakten, stÀmmer med vedertagen teori om stress och stressprevention. Metoden som författaren anvÀnt för att besvara syftet och frÄgestÀllningarna Àr inledningsvis en deskriptionsstudie med kvalitativ ansats för att beskriva teori, tvÄ teoretiska modeller och viktiga ÄtgÀrder och faktorer för att förebygga psykisk ohÀlsa. DÀrefter anvÀnds en deduktiv metod nÀr författaren analyserar de ÄtgÀrder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför mot teorin och de tvÄ teoretiska modellerna om stress och stressprevention.De viktigaste slutsatserna av detta arbete Àr:-          Att flera av de ÄtgÀrder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför innan och under en insats har en positiv effekt pÄ personalens stresshanteringsförmÄga enligt teorin och de tvÄ teoretiska modellerna.-          Teorin och de tvÄ teoretiska modellerna stödjer inte Försvarsmaktens intresse att rekrytera personal ur gruppen studerande ur stresshanteringssynpunkt.-          Metoder som mentaltrÀning och skriva-av-sig Àr ÄtgÀrder som har fördelen att individen sjÀlv kan styra metoden samt att de har en positiv effekt pÄ personalens stresshanteringsförmÄga under en insats enligt teorin..