I dagens samhälle pressas människor många gånger att utföra mer än vad de känner att de klarar av, detta skapar stress. När människan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen långvarig kan människan uppleva psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vård och omsorg är bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohälsa på grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av många lagar i sin yrkesutövning.

Denna uppsats syfte och mål har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgår från material transkriberat dels från egna inspelningar, dels inspelningar från Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan på två delar; en första grammatisk undersökning för att fastställa regler för distributionen, somgenomförs utifrån skribentens och informanters språkkänsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrån definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt också kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sägs är riktigt, och något som inte bör ifrågasättas..

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa.

Denna uppsats kartlägger de centrala faktorerna som påverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De främsta faktorerna är ökat intresse för styrelsens funktion bland allmänheten, ökad opinion kring mångfald i styrelsen samt förändring av styrelsens funktion.

Nya och ovana situationer är en orsak till psykisk stress hos nötkreatur då de som bytesdjur ser nya saker som tecken på fara. För nötkreatur kan både kontakten med människor och själva vistelsen på transportfordonet vara nya situationer som ger upphov till stress. Genom att vänja nötkreaturen vid kontakt med människor kan man minska den psykiska stressen i samband med hantering och transport. Hur många djur som transporteras per enhet yta är en viktig faktor för hur stressande djuren upplever transporten. Vid för hög djurtäthet är transport mer stressande för djuren, något som visar sig i ett förhöjt plasmakortisolvärde.

Vårt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vårt examensarbete är att få kännedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. Då kommunikation och ledarskap är omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss på delar som vi anser vara relevanta för vårt arbete. Vår tyngdpunkt i examensarbetet ligger på kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsättningar för kommunikation.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet.Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna?På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna?Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hälsa i två grupper bestående av troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010.

Bakgrund: Varje år drivs miljontals människor på flykt runtom i världen. Detta har ställt krav på mottagarländernas omhändertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar flyktingars psykiska hälsa under asylprocessen samt undersöka hur vårdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationellt adopterade längtar efter sitt ursprung och hur det kommer sig att en del inte längtar efter det. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka adopterades längtan eller inte längtan efter sitt ursprung och om detta är kopplat till psykisk hälsa. För att få svar på vårt ovan satta syfte utgår vi från följande två frågeställningar: Hur har adopterades upplevelser i barndom, tonår och vuxenliv påverkat längtan eller inte längtan efter ursprunget? Finns det någon koppling mellan att längta eller att inte längta efter sitt ursprung och psykisk hälsa?Vi valde en kvalitativ metod. En sådan metod skulle ge oss en ingående bild av informanternas upplevelser kring sin adoption och längtan.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer.

Detta arbete handlar om hur personer med psykisk ohälsa upplever möten som de haftmed polisen i samband med handräckningar eller omhändertaganden. Vi hargenomfört fem intervjuer för att få en bild av hur dessa möten upplevs. Bakgrundentill ämnesvalet är att vi inte fann några rapporter skrivna som belyser den aspekten, detsom finns skrivet sedan tidigare är hur polisen uppfattar dessa möten. För att få enklarare bild om vilka förutsättningar som råder inför dessa möten, så har vi tittat påden lagstiftningen som styr polisen arbete. Samt tagit del av polisförbundetsmedarbetarundersökning: ?Har polisen rätt förutsättningar att bemöta psykisk sjuka??Som utgångspunkt för intervjuerna har vi haft frågeställningar som knyter an till attbättre förstå dessa möten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken funktion skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhållande till skollagen och utifrån frågeställningar där skolbiblioteket analyseras utifrån fyra områden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som används för att genomföra denna studie är kvalitativa. Det innebär att fyra varianter av skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med skolbibliotekspersonal, enkätfrågor till elever i årskurs nio samt enkätfrågor till rektorerna på de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jämförs i förhållande till hur ett skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det är när områdena ovan är kompletta och sätts samman som skolbiblioteket får den funktion som efterfrågas i skollagen.