En sjuksköterskas vardag består av att möta och lindra lidande hos så väl patienter som närstående. För de patienter som blir aktuella för organdonation spelar de närstående stor roll då det i vissa fall blir deras uppgift att tolka den avlidnes vilja. Efterfrågan på organ är idag större än tillgången och av 219 möjliga avlidna donatorer i Sverige år 2011 valde 143 att donera sina organ efter egen eller närståendes vilja. Lidande, kris och sorg är personliga upplevelser som bland annat kan utlösas av en nära anhörigs död. Vanliga reaktioner på detta är chock och irrationellt tänkande.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk värdegrund där alla patienter har lika värde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer från olika samhällsklasser, kulturer och åldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter från utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehållsanalys användes som analysmetod.

This paper analyzes the Swedish labor market during the interwar and early postwar period within the framework of modern labor market theory. The development of unemployment during this period - according to the commonly cited source of labor union reports - represents a conundrum for research. The unemployment rate rose after the initial diverse shock of 1921 and stayed at a permanently higher level for the rest of the interwar period. This development was reversed after World War Two when the unemployment rate decreased and stayed permanently low for the rest of the postwar period until the oil price chock of the 1970s.In a first step the available sources of unemployment statistics is investigated and compared. The general conclusion is that the labor union reports overestimate the level of economy wide unemployment while being a reasonably good indicator of movements in the rate.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Arbetet beskriver en analys av innehållet av membranbundna och periplasmiska c-cytokromer hos perkloratodlade GR-1 och jämförelser med c-cytokrominnehållet hos Ideonella dechloratans och andra kända c-cytokromer, samt med genomet för Dechloromonas aromatica. Den jämförande studien av c-cytokromer gjordes med syftet att undersöka en hypotes om att bakterierna använder olika vägar för elektronöverföring till det periplasmiska enzymet (per)kloratreduktas. Cellmembran från GR-1 renframställdes genom ultracentrifugering och periplasma preparerades fram med hjälp av osmotisk chock. Fraktionerna analyserades sedan med SDS-PAGE och peptider med kovalent bundet hem (c-cytokromer) detekterades med hjälp av en specifik färgreaktion. Även Touchdown PCR med degenererade primrar genomfördes på isolerat DNA från GR-1 i ett försök att finna en gen kodande för ett NapC/NirT-liknande protein.

Tonåren är en period av såväl psykisk, fysisk som social förändring. Levnadsvanorna förändras under ungdomsåren och matvanorna tenderar att bli sämre. De ungdomar som flyttat hemifrån inför gymnasiet har visat sig vara en särskild riskgrupp för bristande kosthållning. För idrottande ungdomar är det extra viktigt med en god kosthållning som täcker det ökade energibehov som följs av en hög träningsdos. Flera studier framhåller att hälsofrämjande insatser för bättre matvanor bör introduceras redan i ungdomsåren för idrottare.Studiens syfte var att beskriva måltidsordning, livsmedelsval samt alkoholvanor bland handbollsungdomar som går på ett idrottsgymnasium med nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) i Västra Götalandsregionen.

Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje år av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten då livsvärlden förändras och ett lidande uppstår. Lidandet beskrivs som en ofrånkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vårdlidande, som bör undvikas.

Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och ungdomars droganvändning samt kriminalitet. Kan en persons uppväxt påverka huruvida den börjar använda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen användes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhämtades via UngDok-formulär som rörde ungdomar mellan 12 till 24 år på öppenvårdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Brännskador orsakar stora förändringar i den drabbade personens liv. Denna typ av skador ställer höga krav på vården som ges, och berör livet på såväl kroppsliga som mentala och känslomässiga plan. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vilken påverkan svåra brännskador har på människors liv . I studien ingick 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att många personer med svåra brännskador drabbas av djupa emotionella problem.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje..

Med en kvalitativ ansats baserad på en semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frågeställning om transexuellas egna upplevelser av hur deras välmående och psykiska hälsa påverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar både positiv och negativ påverkan från utredningstiden. Studien sammanställer de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan på deras välmående och psykiska hälsa, till exempel väntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framträder ett komplicerat förhållande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, där den professionelles agerande kan få stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen påverkar deras psykiska hälsa och välmående..