Internetmobbing är idag ett stort socialt problem då det bidrar till att mångaungdomar lider av psykisk ohälsa. Samtidigt är det svårt att helt undvika att blidrabbad då den nya teknologin ofta är en nödvändighet i en ungdoms vardag.Internetmobbing är ett beteende, att genom olika teknologiska metoder sommail, mobil och sociala forum, försöka att skada någon. Studien baseras påenkätundersökningar i tre gymnasieklasser, där jag försökt ta reda pårespondenternas erfarenheter kring internetmobbing. Resultat påvisar blandannat att det finns fler pojkar än flickor som har en positiv inställning tillinternetmobbing. En stor del av respondenterna har någon gång själva bidragitmed nedsättande kommentarer till andra på Internet, men det var färre somsjälva blivit utsatta..

SyfteFör många barn är skolan en plats fylld av lagom svåra utmaningar. För de barn som inte kan möta skolans krav utan anpassningar, upprättas åtgärdsprogram. Undersökningar som gjorts tidigare gällande åtgärdsprogram har haft ett lärar- eller elevperspektiv som fokus. Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka föräldrars erfarenheter av och resonemang kring åtgärdsprogram, vad detta är kopplat till samt vad det får för betydelse för eleven.Centrala frågeställningar har varit: ? Vilka likheter respektive skillnader finns i föräldrarnas upplevelser? ? Vilka faktorer påverkar föräldrarnas upplevelser?? Hur har föräldrarna till elever med åtgärdsprogram uppfattat sin delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogrammet? ? Vilka konsekvenser/inverkan får föräldrarnas delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för föräldrarnas upplevelser av åtgärdsprogram?Teoretisk ansats och specialpedagogiskt perspektiv I undersökningen har jag använt mig av Nilholm (2007) vid analysen av resultatet.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa.MetodUndersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande.

Syftet var att granska hur elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning. För att säkerställa att svaren inte är slumpartade har vi använt ?2 ? test. I vår undersökning framkom att eleverna upplever att det finns personal på skolan som talar om hur de ska vara mot varandra för att alla ska må bra och att det finns vuxna som de kan prata med om de inte mår bra.

Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Att söka stöd och hjälp efter internationell militär insats om det uppstått fysiska skador är för de flesta fullt naturligt och accepterat. Vid psykisk ohälsa är det tyvärr inte lika självklart att erkänna för sin omgivning att man behöver stöd och hjälp. Problematiken kan utgöras av stigma, vilket innebär att man inte vill ses som avvikande eller annorlunda, att utpekas som den som inte orkade med psykiskt. Är det så att vårdbehovet inte är känt av Försvarsmakten uppstår ett mörkertal för dem som enligt lag har uppföljningsansvar, dvs. FM. Arbetet syftar till att undersöka hur stor påverkan rädslan för stigmatisering är, efter avslutad internationell militär insats..

The purpose of this study is to explore students? perceptions and experiences of the school-subject Swedish. Ten qualitative interviews with students in school year nine have been carried out and the results of these interviews constitute the basis of this study. The result shows that students have a straight-forward attitude towards Swedish as a school-subject. The students identify skills such as reading, writing and speaking, and work in school mainly concerns perfecting these skills. The students think of Swedish as a subject with a clear purpose and find it important and useful. The result also shows that the students want grading for the purpose of further motivation.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område.Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra.Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen..

Denna uppsats undersöker ensamkommande barns situation med särskilt fokus på psykisk hälsa. Antalet ensamkommande barn har sedan 2005 ökat markant. År 2008 tog Sverige emot 1510 barn som kom utan föräldrar. Trots denna höga siffra är gruppen relativt obelyst i Sverige idag. De har ofta varit med om högst traumatiska upplevelser och anländer utan anhöriga vilket gör dem till en utsatt grupp.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid.

I Sverige ökar frekevensen av psykisk ohälsa. Mindfulness är en form av uppmärksamhetsträning att vara i nuet, som kan kan öka förmågan till lugn istället för att fastna i invanda beteenden såsom oro för framtiden. I aktuell studie delger fyra respondenter individuellt sina upplevelser kopplat till hälsa, efter deltagande i ett mindfulnessprogram. Denna kvalitativa studie med en tematisk analys på narrativ bas visar att berörda anammat mindfulness i varierande grad för att hantera egen hälsa och tillvaro i arbete samt privatliv inklusive relationer. Ytterligare studie rekommenderas kring effekter av mindfulness i ett mer långsiktigt perspektiv samt att utröna eventuellt andra påverkansfaktorer..

The aim of this study is to illuminate factors in nurses´ work, which can cause a state of exhaustion called burn out. The results indicate that work related mental illness is a lengthy process that gives rise to both physical and psychical problems. These problems might lead to a state of burn out. However, several authors prefer to use expressions like exhaust syndrome or exhaust depression as they are criticising the concept of burn out. The study is a literature analysis of 11 scientific articles that have been scrutinized using the criterions presented by Polit et al (2001).