Bakgrund: Alkoholcirros är en kronisk leversjukdom och den näst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krävs ett långvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sätts upp på väntelistan för transplantation om det innebär en betydligt försämrad livskvalitét eller arbetsförmåga och/eller begränsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom är risken att återfalla i alkoholberoende. Av patienter som är alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Vi har utgått från följande frågeställningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohälsa? ? Hur framställs samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hälso- och sjukvård och socialtjänsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv där metod och teori är sammanflätade. Det empiriska materialet består av transkriberade texter från fyra fokusgruppsintervjuer i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat språkliga mönster.Resultat: I vår studie har vi uppmärksammat att teamen sällan talar om barn med psykisk ohälsa.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet.  Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ.

Bakgrund Den psykiska ohälsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa kan utgöra ett växande folkhälsoproblem på längre sikt. Elevhälsan har ansvar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande enligt skollagen, däri ingår även ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skolläkare. Skolsköterskan träffar många barn och har därför en viktig roll i skolan när det handlar om att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohälsa bland barn 6-16 år.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Bakgrund: Hälsa kan delas in i fysisk hälsa och psykisk hälsa, inom somatisk vård tenderar den fysiska hälsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohälsa och många väljer att inte söka vård för sina problem. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar en mängd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förälder kan ha svårt att se utanför sina egna behov och därför inte på ett fullgott sätt tillgodose sitt barns behov. Barns känslighet gentemot sina föräldrar gör också att negativa känslor som oro och ångest ofta överförs på barnen. Syfte: Syftet med det här arbetet är att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk ohälsa.

Individer med psykisk funktionsnedsättning kan vara väldigt sårbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. Därför är viktigt att dessa individer får en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lärare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det är främst lärarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen är tämligen begränsad inom detta ämnesområde.

Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt sammanställa kunskapsläget över bildterapins värde som arbetsterapeutiskt medel vid rehabilitering av vuxna med psykisk ohälsa. Litteratursökningen genomfördes i flera databaser över publicerade vetenskapliga artiklar samt genom en sekundärsökning i referenslistorna hos de artiklar som hittats via databassökningen. Vid analysen av resultatet användes en indelning av kreativa aktiviteters värde enligt Creek (2008a) som ett raster. Resultatet beskriver först kortfattat studiernas karaktär, därefter beskrivs studiernas bevisvärde och bildterapins effekter. Efter detta beskrivs det som framkommit vid analysen, bildterapins värde.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som utmanar patienten både fysisk, psykisk och socialt och utgör idag den vanligaste diagnosen för patienter över 65 år. Därmed är det även den vanligaste inläggningsorsaken för patienter i denna åldersgrupp. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter som lever med hjärtsvikt upplever sin hälsa och egenvård. Metoden grundar sig på Polit och Beck (2012) genomförande av en litteraturstudie där en nio-stegsmodell använts som mall för utförandet av litteraturstudien. Sammanlagt elva vetenskapliga kvalitativa studier granskades efter sökningar i de elektroniska databaserna CINAHL och PubMed.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är något i princip alla människor behöver för att må bra fysiskt och mentalt. Några som är i extra stort behov av fysisk aktivitet är personer med psykisk ohälsa då de ofta också drabbas fysisk ohälsa. Bland annat beroende på att passivitet kan vara ett symtom och att en del psykofarmaka ger metabola störningar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av motion hos personer med psykisk ohälsa samt faktorer som kan vara motiverande.  Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om   motiverande faktorer och upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Studien baseras på åtta kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Willman & Stoltz (2012) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget  är hämtat från Cinahl, psycinfo samt Pubmed och artiklarna är publicerade mellan 2000-2013.  Resultat: Dataanalysen gav tre huvudteman.