Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.

I och med att den psykiatriska vÄrden omorganiserats och antalet slutenvÄrdsplatser minskathar familjen en stor och viktig roll i vÄrdandet av psykiskt sjuka. NÀr en anhörig drabbas avschizofreni uppstÄr en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall,begrÀnsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vararustade med anvÀndbara ÄtgÀrder för att möta de anhörigas behov. Den hÀr litteraturstudienfokuserade dÀrför pÄ omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr grundade i den problembild som anhörigatill personer med schizofreni beskriver.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade gentemot suicidala patienter, vilka upplevelser patienter hade efter ett suicidförsök och hur de upplevde omvÄrdnaden de fick. I syftet ingick Àven att undersöka vilka kunskaper som en sjuksköterska behöver ha i mötet med suicidala personer. Sökning av artiklar har gjorts pÄ databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy dÀr sökorden attitudes, care, caring, nursing, nurse, suicide anvÀndes i olika kombinationer. Artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte publicerade före 1997 och svara pÄ syfte och frÄgestÀllning. För att sÀkerstÀlla att kvalitén pÄ artiklarna var god granskades de med hjÀlp av en granskningsmall.

Inledning/bakgrund: Mellan raderna i historiska skrifter kan man skönja tecken pÄ symptom som kan tyda pÄ att mÀnniskor haft schizofreni redan i förhistorisk tid, Àn idag Àr dess etiologi inte helt klarlagd. Sjukdomen Àr mycket stigmatiserande och har genom tiderna prÀglats av olika förklaringsmodeller. Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och jÀmföra vilka attityder sjuksköterskor inom psykiatrisk- respektive somatisk vÄrd har till personer med diagnosen schizofreni samt vilka faktorer som pÄverkar dessa grupper.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ studier som sökts fram i olika databaser. Elva studier valdes ut och granskades induktivt enligt Philip Burnards analysmetod. Resultat: VÄld och aggression var ett Äterkommande tema i alla studier.

Studiens huvudsyfte har varit att undersöka och beskriva hur yrkesverksamma inom den psykiatriska öppenvÄrden förhÄller sig till anmÀlningsplikten enligt SocialtjÀnstlagen 14 kap. 1§, samt vilken innebörd den har för dem inom ramen för deras verksamhet. DÀrtill har ambitionen Àven varit att diskutera och problematisera anmÀlningsplikten och begreppet anmÀlan för att fÄnga fler sidor av anmÀlningsskyldigheten. Studien har en kvalitativ grund med en frÄgestÀllning som har besvarats med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av intervjupersoner med erfarenhet frÄn öppenvÄrdspsykiatri med yrken som sjuksköterska, psykolog och kurator representerade för att pÄ sÄ sÀtt förvÀrva ett bredare perspektiv.

ADHD Àr en förkortning för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder som innebÀr neuropsykiatriska problem med hyperaktivitet, ouppmÀrksamhet och bristande impulskontroll. Socialstyrelsen (2002) berÀknar att 3-5 procent av barn och unga lider av denna svÄrighet. En mindre andel av dessa fÄr hjÀlp och behandling via barnpsykiatrin.Studien avser att ge en beskrivning och analys av den barnpsykiatriska icke medicinska personalens, psykologer och socionomers, sÀtt att arbeta och tÀnka kring behandlingsarbete med ADHD-barn och deras familjer. Inledningsvis försöker jag dels beskriva ADHD diagnostiskt och vilka problem det kan medföra, men ocksÄ sÀtta in problematiken i ett sammanhang utifrÄn BUP:s arbetsmetoder, behandlingsforskning och behandlingserfarenheter. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning.

Det vÄrdande samtalet utgör en betydande del av omvÄrdnaden inom psykiatrisk vÄrd och Àr sÄledes psykiatrisjuksköterskans frÀmsta redskap att anvÀnda sig av. Ett vÄrdande samtal beskrivs som ett samtal som lindrar lidande och dÀr hÀlsoprocesser kan uppstÄ. Efter litteraturgenomgÄng i Àmnet visade det sig att endast ett fÄtal studier i Àmnet Àr gjorda vilket innebÀr att det föreligger en betydande kunskapsbrist i Àmnet. Författarnas förhoppning Àr att följande studie bidrar med vÀrdefull kvalitativ kunskap ur ett patientperspektiv med avsikt att förbÀttra omvÄrdnaden inom den psykiatriska kontexten, samt medverkar till att det vÄrdande samtalet framledes etableras som en evidensbaserad vÄrdaktivitet. Syftet med studien Àr att beskriva hur patienter med förstÀmningssjukdom erfar det vÄrdande samtalet med en psykiatrisjuksköterska.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjÀlpa barnet att utveckla och förbÀttra dess finmotoriska fÀrdigheter. Hunden kan Àven medverka och underlÀtta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gÄngen barnet upplever att de blir hörda och kÀnner sig viktiga och pÄ sÄ sÀtt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien Àr en litteraturöversikt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som pĂ„verkade uppkomsten av hot och vĂ„ld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna anvĂ€nt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hĂ€mtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har anvĂ€nts för att fĂ„ fram relevant litteratur till studien. De sökord som anvĂ€ndes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts.

Undersökningens syfte var att undersöka hur kuratorer inom psykiatrin finner ochbevarar mening i arbetet samt betydelsen av att uppleva mening i arbetet. Enkvalitativ forskningsmetod tillÀmpades och semistrukturerade intervjuer med totaltÄtta kuratorer utfördes vid olika psykiatriska mottagningar och avdelningar i ensvensk storstad med tillhörande kranskommuner. Begreppet mening hÀmtades frÄnViktor Frankls logoterapeutiska teori och intervjumaterialet meningskoncentreradesför att sedan analyseras med hjÀlp av Frankls teori. Resultatet visade pÄ attbegreppet mening var ett stort och abstrakt begrepp för informanterna, innehÄllandeolika slags meningar och dimensioner. Mening uppfattades vara stÀndigt nÀrvarandei deras arbete, och som nÄgot individuellt och samtidigt allmÀnmÀnskligt.

BakgrundEn akutmottagning Àr centrum för oförutsÀgbara hÀndelser som dödsfall, trauman och stort antal patienter. Patienterna kan vara pÄverkade av berusande substanser eller lida av psykiatriska diagnoser. SmÀrta, nervositet, hjÀlplöshet och förvirring Àr vanligt, vilket kan leda till ett vÄldsamt beteende. Den pressande arbetsmiljön pÄ en akutmottagning kan fÄ negativ inverkan pÄ omvÄrdanden av patienten samt pÄ sjuksköterskans hÀlsa. VÄld inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett vanligt problem, trots detta Àr forskningen inom omrÄdet begrÀnsad.SyfteSyftet var att belysa sjuksköterskans utsatthet för vÄld pÄ akutmottagningen.

Bakgrund: Internationell forskning visar att det frÄn vÄrdpersonalens sida existerar dömande attityder gentemot patienter med drog- och alkoholmissbruk. Patienterna tillskrivs som grupp negativa egenskaper sÄsom att de Àr aggressiva, manipulativa och farliga och att arbeta med omvÄrdnad av dessa patientgrupper har lÀgre status Àn omvÄrdnaden av andra patienter. Motsvarande studier gÀllande hur det ser ut i en svensk kontext har dÀremot inte identifierats och sÄledes existerar hÀr en kunskapslucka.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors syn pÄ patienter med missbruksproblem inom psykiatrisk omvÄrdnad.Metod: Studien har genomförts som en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra aktiva sjuksköterskor som deltagare. Fokusgruppsintervjun analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i Ätta kategorier som urskilts ur materialet: Kontakt genom vinnande strategi, Den sjÀlvvalda kontaktlösheten, Den hÀmmande vÄrdmiljön, MÀnniskan som helhet, Den individreducerande vÄrdkulturen, Livsöde, Den onda cirkeln samt Frustration.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan inom psykiatrisk omvÄrdnad har en humanistisk mÀnniskosyn som grund för omvÄrdnad av patienter med missbruksproblem.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).