Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bemötandet Àr centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvÄrd beskrev bemötande i samband med utredning och Äterkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrÄn holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie dÀr 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över tvÄ grupper bestÄende av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Forensic psyhiatric care protects the society by giving patients care to diminish risks of serious crimes. In their work the nurses use different care methods to help and support the patient in managing his or her life situation. To clarify how a group of nurses describe the nursing process in forensic psychiatric care. A qualitative study based on interviews. Six nurses were interviewed about their work in four different forensic psychiatric care units.

Background: Most acts of violence in a psychiatric ward are directed towards the nursing staff. Aggressive behaviour often stems from feelings of frustration and powerlessness in patients while committed and therefore having limited liberties. To avoid an escalation of a hostile situation, it is important that the nursing staff applies the kind of encounter that will yield a positive outcome. Aim: The aim of this literary study is to elucidate the possible encounter the nursing staff can apply when encountering a hostile patient in psychiatric care. Method: The literary study is based on twelve scientific articles.

Borderline personlighetsstörning (BPS) Àr en psykiatrisk diagnos som kÀnnetecknas av emotionell instabilitet och problem med relationer. BÄde anhöriga och vÄrdpersonal uttrycker svÄrigheter i kontakten med en person som har BPS. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla och belysa forskning och sjÀlvbiografier som beskriver hur personer med BPS upplever sin livsvÀrld. För denna studie anvÀndes en kombination av tvÄ metoder, en litteraturstudie av empiriska studier och analys av sjÀlvbiografier. Fyra teman utgör resultatet: hur de upplever affekter, att leva med kÀnslomÀssig smÀrta.

GAD Àr en vanligt förekommande psykiatrisk Äkomma och behovet att utveckla behandlingsformer som kan nÄ fler ur denna patientgrupp Àr stort. Syftet med denna randomiserade kontrollerade studie, Origo2, var att replikera den Ätta veckor lÄnga kognitiva beteendeterapeutiska behandling som genomförts i studien Origo 2006, och att pröva om en motsvarande internetadministrerad psykodynamisk behandling skulle fÄ lika god effekt. UtfallsmÄtten var Ätta sjÀlvskattningsskalor samt kliniska bedömningar av diagnos och psykisk hÀlsa. Sammanlagt deltog 81 personer i 3 grupper med 27 personer i varje, varav en vÀntelistkontroll. Resultaten visade signifikanta förbÀttringar för bÄda de aktiva behandlingarna vid eftermÀtning samt vid 3-mÄnadersuppföljning.

Fördjupningsarbetets syfte var att belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lider av Àtstörning, samt hur sjuksköterskor kan möjliggöra för nÀrstÄende att kÀnna delaktighet i omvÄrdnaden och hur bekrÀftelse kan anvÀndas som vÄrdhandling för att stÀrka kÀnslan av delaktighet. I bakgrunden beskrivs Àtstörningar och vad det innebÀr att vara nÀrstÄende till en person med en psykiatrisk diagnos. Vi valde begreppen bekrÀftelse och delaktighet som den omvÄrdnadsteoretiska förankringen eftersom nÀrstÄende beskrivit att de saknar bekrÀftelse frÄn vÄrdpersonal och att de inte kÀnt sig sÄ delaktiga i vÄrden som de önskat. I resultatet framkommer att mÄnga nÀrstÄende hade en kÀnsla av att vara utestÀngda och bortstötta av vÄrdpersonal. De upplevde kÀnslor av skuld och maktlöshet.

Schizofreni orsakar stort lidande för mÄnga mÀnniskor, bÄde för patienten och för dess nÀrstÄende. Den totala samhÀllskostnaden Àr hög för vÄrd av patienter med schizofreni. Behandling sker pÄ ett flertal olika sÀtt. Det ingÄr i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik Àr ett sÀtt att nÄ patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter pÄ personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie anvÀnts.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos Àr ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belÀgga hur befintliga resurser inom BUP anvÀnds har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 Är som blev patienter pÄ BUP i 24 mÄnader eller mer. Alla (n=323) nya patienter pÄ BUP i VÀsterÄs och Sala 2006 ingick i studien. Data frÄn intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivÄ, pÄverkan pÄ familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades lÀnge hade större svÄrigheter med extrovert beteende, lÀgre funktionsnivÄ och större pÄverkan pÄ familjen.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Introduction: Psychiatric nurses in the psychiatric care can meet complex situations if the basic knowledge is not enough. Therefore it demands research for secure, improve and develop care processes that will be benefit for both patients and nursing staff. Aim: The purpose of this study was to highlight psychiatric nurses? experiences of patients' involvement in their own care. Method: Qualitative method was chosen for this study.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).