Nyutexaminerade arbetsterapeuter saknar ofta självförtroende och är osäkra på sin kompetens då de ska arbeta i team och med patienter. Intresset för kliniska utbildningsavdelningar har därför på senare tid väckts på många håll. På dessa avdelningar får studenterna öva upp sina kunskaper samt öka förståelsen för teamarbete. AKVA-U på Universitetssjukhuset MAS är en sådan avdelning. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutstudenter upplever betydelsen av praktik på AKVA-U, inför den kommande yrkesrollen.

Introduction: The conversation is one of the main components of the nursing process in psychiatric care. The preunderstanding on this research field is described based on theoretical concepts that together form the basis for understanding the study; nurse's role in psychiatric care, communication and caring relationship, as well as theories of the caring conversation and person-centered care. Research on the caring conversation as a theory and how it is experienced by patients existed, however, no research from the nurse's perspective was found.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of the caring conversation with patients in psychiatric open care units.Method: Qualitative research interviews were conducted with six nurses working in outpatient psychiatric care in the west region in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and then analyzed according to the qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman (2004).Results: Four categories with related subcategories were distinguished throughout the analysis: The caring conversation, The importance of the care plan, Limitations and Caring based on the patients narrative.Discussion: An uncertainty about what caring conversation is and what it should contain creates uncertainty in the nurse's work. This results in a need for training for the individual nurse and the further research to obtain evidence for the importance of conversation in caring work.

Schizofreni anses vara den allvarligaste psykiska sjukdomen som en människa kan drabbasav. Ungefär 1 % av den svenska befolkningen kommer någon gång att få diagnosen.Schizofreni orsakar ett enormt lidande för den drabbade och dess familj. Återfallsfrekvensenär hög och ger stora konsekvenser för personens liv. Syftet var att ta reda på varför personermed schizofrenidiagnos återinsjuknar samt vad sjuksköterskan kan göra för att motverkaåterfall. Arbetet är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar sökta och funna idatabaserna CINAHL och PubMed.

In recent years cognitive training in order to improve cognitive abilities have becomeincreasingly popular and a lot of research has been conducted within this field. The natural agingprocess has a negative effect on many of our cognitive abilities and this relationship also has a strongconnection with hearing loss. Elderly with hearing loss is therefore a group that could benefit fromcognitive training. Objective: The purpose of this study was to investigate different types of cognitivetraining directed towards working memory in older adults and to examine the results observedregarding efficacy of this type of training and its transfer effect. Method: A literature reviewconsisting of 17 scientific articles published between 2005-2014.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning.

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett arbetssätt som nu implementeras i vården. Arbetssättet syftar till att se hela patienten med ett holistiskt synsätt. Att arbeta personcentrerat betyder att patienten ges möjlighet att inkluderas i sin vård. Delaktighet är därmed ett centralt begrepp för arbetssättet. Att öka delaktigheten för patienter som lider av schizofreni är en utmaning för den psykiatriska vården då sjukdomsbilden gör att patienten har bristande sjukdomskänsla.

I många länder runt om i världen finns arbetsterapeuter anställda inom skolverksamheten. Där de ger stöd/handledning till läraren men också insatser som riktas direkt till barnet. Med bakgrund till detta ville vi ta reda på utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv om klasslärarna i årskurs 4-6 får stöd och handledning gällande barn med inlärningssvårigheter i skolaktiviteter samt vilka insatser som riktas mot dessa barn. Informationen samlades in genom en egendesignad enkät, där 19 lärare deltagit som sammanlagt undervisade 508 elever. Lärarna undervisade i genomsnitt 4,9 elever med inlärningssvårigheter och resultatet visade att 63 % av lärarna inte fick det stöd/handledning som de önskade och 90 % av lärarna ansåg att skolans resurser inte var tillräckliga för att möta elever med inlärningssvårigheter.

Syftet med denna studie var att kartlägga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvär, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, där tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturläkemedel och fytoöstrogener. Både akupunktur och yoga gav en signifikant förbättring vad det gäller värmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna färre fysiska och psykiska besvär kopplade till klimakteriet och förbättring av allmänna välbefinnandet, ingen skillnad sågs vad det gäller vasomotorbesvär.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

IntroduktionMissbrukets komplexitet försvårar bilden av hur drogproblemet kan motverkas. Stigmatisering leder till mer dolda problem och ett motstånd till att söka hjälp. Faktorer som livsvillkor förklarar bättre varför bruket bland ungdomar ökar. Sjuksköterskans möte med missbrukaren kompliceras av sammanhangets betydelse och påverkas av kulturens gemensamma värden och människosyn.SyfteSyftet med studien var att utifrån en missbrukares livsvärld, finna specifika ?redskap? som haft betydelse för att uppnå en drogfri tillvaro och hur sjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap i mötet.MetodEftersom syftet var att undersöka missbrukarens livsvärld användes en hermeneutisk-kvalitativ metod.Sju drogfria missbrukare intervjuades.

ABSTRACTBackground: To be stricken with a cardiac infarction is among other things linked to different risk factors.  Many studies show that the participants in cardiac rehabilitation programs learn to deal with the risk factors, increase their quality of life and lessen the risk for re-infarction.Objective: To describe the lifestyle and perceived quality of life of the individuals after having participated in cardiac rehabilitation program and to see if they had maintained their results up to a year after having a cardiac infarction.Method: The 19 individuals who had participated in cardiac rehabilitation in 2010 after having had a cardiac infarction were asked to participate in the study. Everyone agreed to participate. The study was made analyzing the surveys, one a locally made, that the individuals had filled out four and eight months after cardiac infarction, and the other the generic Quality of life questionnaire EQ-5D, that the individuals had filled out two and twelve months after cardiac infarction. Result: The individuals have not changed their lifestyle after having participated in cardiac rehabilitation which can be interpreted that they have followed existing recommendations. The mean weight increased with one kilogram, no depression is shown and they stress less.

Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av operation följt av postoperativ rehabilitering jämfört med konservativ behandling för patienter med lumbalt diskbråck. Ryggbesvär är ett vanligt problem för samhället och diskbråck i ländryggen är den vanligaste ryggdiagnosen. Detta resulterar i stora kostnader för samhället på grund av antalet sjukskrivningar. Vid smärta från diskbråck rekommenderas i första hand konservativ behandling. När smärtan är outhärdlig och patientens livskvalité påverkas övervägs operation som nästan alltid används i ett smärtlindrande syfte.