Venösa blodprov med hjälp av vacutainersystem tas dagligen inom sjukvården. Det är viktigt att dessa prover tas på rätt sätt både för den diagnos patienten eventuellt får och den eventuella behandlingen. Tidigare undersökning har gjorts på undersköterskor men ingen har gjorts på sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans rutiner vid venös blodprovtagning såg ut. Studien utfördes på sjuksköterskor på några avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik..

Bakgrund: Varje år dör 1 miljon människor efter att de begått suicid. Psykisk sjukdom är en bidragande faktor till suicidalt beteende ofta i kombination med svårigheter i livet. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter på psykiatrisk vårdavdelning. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av söktermer i databaserna; Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Nio kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger upptäcker att elever har lässvårigheter. När pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svårigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svårigheterna samt vilka metoder som kunde användas för att hjälpa eleven. En viktig del i vår uppsats var att försöka sätta oss in hur eleverna mår och hur pedagoger kan stärka deras självbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svårigheter eller de elever som har fått en diagnos ställd. Metoden vi använde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lättare för oss att gå in på djupet, genom bearbetning och analysering.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Flera av de metoder som används för att diagnostisera hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID) bygger på att mäta hormonnivåer, framför allt kortisol eller ACTH, i plasma. Det har dock visat sig att tolkningen av testerna kan vara osäker delvis på grund av att utsöndringen av dessa hormoner normalt varierar under året. I litteraturstudien presenteras metoder som används för diagnostisera PPID idag och metoder som studeras för att få en möjlighet till säkrare diagnosställande. I detta examensarbete sammanställs resultaten från drygt fem års dexametasonhämningstester (DT) som utförts i Sverige och som analyserats av Klinisk kemiska laboratoriet, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). Etthundra enkäter angående de hästar med plasmakortisolvärden ovan 10 nmol/l men under 100 nmol/l skickades ut till ansvarig veterinär för att utreda om resultatet på testet verkade överensstämma med den slutliga diagnosen.

Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar.Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA).De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar.

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer. Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Huvudsyftet med detta arbete var att få en ökad förståelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bästa. Jag har använt mig att lämplig litteratur, enkätundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vänt mig både till elever, lärare, skolhälsan, rektorer och annan personal runt eleverna såsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de får vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med ämnen eller till och med hoppa av skolan. Det som är viktigt att tänka på är att alltid ha den enskilda individen i åtanke då alla individer är olika även om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och är en funktionsnedsättning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frågor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och kan även vara hyperaktiva.

Psykiska störningar är tillstånd som kan drabba alla oss människor. Krav om kompetens på hälso- och sjukvården har ställts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhändertagande. Syftet med detta examensarbete är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykiska störningar. Metoden är av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehållsanalysen med manifest utgångspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier såsom följer, ?svåra möten skapar rädsla och frustration och försvårar interaktion?, ?svårt bedöma tillstånd och lämpliga åtgärder? och ?vård byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.