SammanfattningKonståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning?2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?3.

Varje år tar över 1000 personer livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad.Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort.Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom Psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom Psykiatrisk slutenvård.

DOM HAR JU ÄNDÅ HELA TIDEN FÖRSÖKT ATT HJÄLPA MIG- ÄVEN OM DOM INTE HAR HJÄLPT MIG PÅ RÄTT SÄTT EN INTERVJUSTUDIE OM BRUKARES UPPLEVELSER AV PsykiatriSK VÅRD LINA DAM FORMARE CARIN HASSELSKOG Dam Formare, L & Hasselskog, C. Dom har ju ändå hela tiden försökt att hjälpa mig- även om dom inte har hjälpt mig på rätt sätt. En intervjustudie om brukares upplevelser av Psykiatrisk vård. Examensarbete i Psykiatrisk omvårdnad, 91-120 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: Den Psykiatriska vården har en lång och omväxlande historia, och Psykiatrisk ohälsa betraktas idag som en växande utmaning för samhället.

Amalie Skram (1846-1905) was born in Norway but lived in Denmark. She published several books about gender relations and built up a reputation as a naturalistic writer. In 1894, a nervous breakdown made her seek help from the famous psychiatrist Knud Pontoppidan. He sent her to an asylum, but she returned home after spending two months in psychiatric care. In 1895, Skram published two novels about the painter Else Kant, based on her own experiences but not written as autobiographies.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt vård- och omvårdnadsproblem, ändå har sjuksköterskor en negativ inställning till och känner rädsla inför personer med psykisk ohälsa. Då sjuksköterskestudenter fick utökad utbildning inom ämnet Psykiatri blev synsättet statistiskt sätt mer positivt. Det saknas forskning om vilken syn studenterna själva upplever att de har på patienter med psykisk ohälsa samt om den ändras under sjuksköterskeutbildningens gång. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård och omvårdnad, före och efter sin teoretiska och verksamhetsförlagda utbildning. Metod: En empirisk, utforskande studie med kvalitativ ansats genomfördes genom att hålla 2 fokusgruppdiskussioner.

This paper has two parts. In the first part we analyse the Swedish translation of KIMS and we compare it with the American version that Baer and colleagues developed(Baer et al, 2004). Our focus is the factor structure, internal consistency, scale correlations and validity in relation to the already validated translation of the MAAS. The second part has three issues: Does a group of relatives to persons with borderline personality disorder differ from a group of university employees with respect to different aspects of mindfulness? What are the correlations between KIMS and the symptom measure BSI-GSI for the group of relatives? Has the Family Connections program had any effect on the degree of mindfulness for the group of relatives? 123 university employees answered the KIMS questionnaire.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av Psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om Psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Bakgrund: Lag om Psykiatrisk tvångsvård innebär att sjukvården har rätt att ta bort självbestämmanderätten från en individ om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Restriktioner och tvångsåtgärder som tvångsmedicinering, avskiljning och fastspänning kan förekomma. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter upplever tvångsåtgärder inom Psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Antonovskys Känsla av sammahang har använts som teoretisk referensram.

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den Psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom Psykiatrisk slutenvård.

Telefonrådgivning ökar inom hälso- och sjukvården. Inom Psykiatrin får sjuksköterskan ta emot många samtal från personer som uttrycker tankar på att inte vilja leva. Suicid är ett växande problem såväl nationellt som internationellt och det är viktigt att aktivt arbeta med suicidprevention. Sjuksköterskans uppgift i telefonsamtalet blir att bilda sig en uppfattning om hur allvarlig situationen är när någon ringer och uttrycker suicidtankar. Det ställer höga krav på bred kunskap i sjuksköterskans förmåga att göra adekvata bedömningar.

Bakgrund/Syfte: Ett av Folkhälsoinstitutets 11 målområden är fysisk aktivitet, målområdet innefattar att främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete är att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med särskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms Psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande metod för barn och ungdomar med särskilda behov.Metod: En kvalitativ metod användes och 6 intervjuer genomfördes på olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hälsofrämjande åtgärder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

Bakgrund: Alla, som vårdas inom rättsPsykiatrisk vård, har någon form av psykiskt funktionshinder och har också begått ett eller flera brott. Vården regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingår utslussning av patienten till öppna vårdformer genom så kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission återintas emellanåt till slutenvården av olika orsaker. De benämns ibland som svängdörrspatienter.Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn på och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vårdas enligt lagen om rättsPsykiatrisk vård, lyckas eller misslyckas med sin permission.Metod: En kvalitativ ansats valdes och två fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes.

The purpose of the present essay, as part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers, was to investigate the rate of both deliberate self-harm (DSH) and risk behaviour related to eating disorders in 14-year-old swedish adolescents, gender differences in DSH, and possible correlations between DSH and risk behaviours related to eating disorder. In addition, the effects of expressive writing (Pennebaker & Beall, 1986) on DSH and risk behaviours related to eating disorders were investigated. Data from two pilot studies are included. In total, 198 14-year-olds from four different schools in southern Sweden participated. For the purpose of measuring the rate of DSH, a simplified version of Gratz's (2001) Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI) was used.

Hot och våld är vanligt förekommande inom Psykiatrisk slutenvård och utgör ett betydande problem både för patienter som vårdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom Psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom Psykiatrisk vård att hantera situationer med patienter där inslag av hot och direkt våld är en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krävs kunskap och erfarenhet men också en förståelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom Psykiatrisk slutenvård visar på att förekomst av hot och våld kan innebära relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar där. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglädje som följd.