Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var två alkoholister som tidigare fått hjälp till självhjälp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behålla sin nykterhet. När de möttes på ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjälpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjälpa sig själv. Med hjälp av de principer som de tillägnat sig under sina år i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare från olika samfund, forskningsresultat i psykologi och Psykiatri, präster, pastorer, läkare, psykologer och övriga eldsjälar upp en modell i tolv steg för att hjälpa människor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna från alkoholism. Denna modell har än idag visat sig vara mycket effektiv.

BakgrundDen Psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom Psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av Psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Syftet med studien var främst att undersöka vilken betydelse familjesamtal har i behandlingen vid förstagångspsykos eller misstänkt förstagångspsykos. Dessutom var syftet att utvärdera hur personer med förstagångspsykos eller misstänkt förstagångspsykos och familj/närstående upplever mötet och behandlingen på öppenvårdsmottagning Björkängen (ÖVM B, en mottagning inom den specialiserade Psykiatriska vården med inriktning mot psykossjukdomar) samt att undersöka om vårdtagare och familj upplever att de behandlingar/insatser som de har erbjudits och deltagit i, har gett något resultat.Metod för studien var både kvantitativ och kvalitativ. I den kvantitativa metoden skickades enkäter till alla vårdtagare (21 personer) och närstående (28 personer) som blev aktuella på ÖVM B under åren 2006 och 2007. I den kvalitativa metoden gjordes individuella djupintervjuer med fem föräldrar och fyra vårdtagare från fyra familjer. Frågeområdena i intervjuerna var: förväntningar, upplevelse av mötet med vården, resultat av alla behandlingar/insatser och nytta av familjesamtal.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättsPsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättsPsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentationen ligger till grund för många beslut som fattas inom hälso- och sjukvården gällande patientens vård och behandling. Kvalitén på sjuksköterskors dokumentation är ett uppmärksammat problem. För att höja kvalitén behöver sjuksköterskors syn på dokumentation och dess innehåll kartläggas. Syfte: Målet med studien är att skapa en bild över sjuksköterskors perspektiv på dokumentation av Psykiatrisk omvårdnad vid sluten Psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien baseras på data från intervjuer med totalt 10 sjuksköterskor från två olika kliniker vilka bedriver sluten Psykiatrisk heldygnsvård.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättsPsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättsPsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.