Relationships between defence mechanisms and body movements were investigated in regard to three hypothesis; I. that a difference in frequency of body movements correlates to different signs of defence mechanisms, II. that themes of body movements can be identified in regard to signs of defence mechanisms, III. that no significant differences will be found between the different groups of gender. The aim of the study was to seek a relation between quasicommunicative body movements and defence mechanisms.

The aim of this paper is to study whether the way directioners (One Direction fans) on Twitter express self-understandings denote fandom as a sacred experience. For this purpose, the data was analyzed in relation to Nicholas Jay Demerath III typology of the varieties of the sacred experience. The method used was discursive psychology. The data was analyzed by how the fans draw the line between ?us? and ?them?, when expressing their self-understandings and their position in relation to others. Five themes were identified: (1) positioning and demarcation for membership, (2) group identity, (3) conflict, (4) the norms for behavior, opinions and language and (5) the group?s role and function.

This study was carried out at a company within the computer industry, a sector that is expanding and is facing scarcity of competent personnel. The purpose was to examine factors that are crucial for being an employer of choice. To get a profound picture of the employees' comprehension of their work situation, a qualitative method with semi-structured interviews with ten of the employees were conducted. To examine factors that are important for future employees a survey was created and handed out to fiftysix civil engineering students majoring in computer science. The results from the interviews showed that the organisation's culture was of great value to the employees.

Over a long time psychology was focusing on human frailties and mental diseases. In 1998, positive psychology was introduced - the scientific study of strengths, well-being and optimal functioning. Theory and research in the area has identified 24 character strengths, in which each individual owns and celebrates a number of top strengths, signature strengths. These strengths have been shown to be important in achieving happiness and well-being. The purpose of this study was to investigate the relationship between character strength and psychological well-being, job satisfaction, harmonious- and obsessive passion and stress.

Denna undersökning studerar synen på religionens plats i skolan genom att analysera debatterkring detta. Den frågeställning som leder analysen är: Vilken syn på religion återfinns iställningstagandena i debatter kring religionens plats i skolan? Materialet utgörs av två av tidåtskilda debatter, den äldre återfinns i SOU 1948:27 och rör kristendomsundervisningen samtmorgonandakter och den modernare tar plats på webbforumet Newsmill. Analysen görs i tvådelar, först en deskriptiv argumentationsanalys följt av en analys som använder sig av PeterBergers samt Grace Davies olika tolkningar av sekulariseringsbegreppet. Resultatet avundersökningen är att de argument som används i debatterna har stora likheter med varandratrots tidsskillnaden, och därmed främst kan bindas till varandra genom olika syn påreligionens roll i ett sekulärt samhälle.

The aim of this essay is to examine which help a group of women with eating disorders had from thier treatment in daycare in 2004. The aim is to examine how the women have experienced this treatment and how they live today. The central questions are: what was their life situation like before the treatment, what was their experience of the treatment, how could the treatment have been better and how are their lives today? The method is based on qualitative interviews with seven women who were all in the same treatment for eight weeks at Capio AnorexiCenter in Malmö. The women have also redone tests that were done right before and right after the treatment.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad religiösa personer anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lära sig av just deras religion. Undersökningen är inspirerad av Bo Dahlins åsikter om att erfarenheter av andra religioner och kulturer ger eleverna underlag utifrån vilket de kan utveckla egna tankar och reflektioner, men även av Kjell Härenstams tankar om att det kan vara viktigt för elevernas utveckling och fostran att lära sig något av olika traditioner. Sex personer som är anhängare av olika religioner har intervjuats, intervjuerna har sedan använts som källor och som underlag till undersökningen. Intervjuerna visade att de religiösa personerna anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lära sig av informanternas tankesätt angående bland annat gemenskap, framtid, det inre livet, personlig medvetenhet, inre och yttre svårigheter med mera..

The purpose of this study is to examine whether religious behavior or religious identity changes when a person with Muslim background moves to a Christian country and also very secular such as Sweden. I have interviewed five people with Muslim background that have moved from Turkey to Sweden. In this study I have applied Anthony Giddens and Thomas Ziehe's theories about building up an identity but also Nader Ahmadis theory of migration and identity.The results of this study show that there is a change in the practice of religion but also that this differs between these five people who came from the same country. Nevertheless, a change in the practice of religion can on one hand be as a result of modernity and on the other hand, exclusion of family. It also proves that it is not possible to draw general conclusions on this issue instead it should be looked at from an individual perspective..

Den här uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrån Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att få att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor?Religion och religionsutövning är mycket mer begränsad än vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som självklara rättigheter, som exempelvis slöjan och korset är inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvärtom är det även fritt för staterna att begränsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn på den muslimska slöjan angående religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhållanden om den.Bärandet av slöja är en form av religionsutövning.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att undersöka den amerikanska arménsföreställningar om motståndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frågeställningar som ska ge mig svaret är: Vilka föreställningarom motståndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter är detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotståndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.Motståndsgruppen är svår att skilja från andra som gör motstånd eller protesterar. Det kan finnasflera motståndsgrupper, men motståndsgrupper klumpas ihop med milis, gäng, kriminella, utländskaagenter och terrorister. Motståndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill åtgärda verkligaeller upplevda missförhållande.

Mouridiyya är en senegalesisk sufiorden, som sprider sig i världen genom att medlemmarna flyttar till nya städer och nya länder. De finns också representerade i Sverige och har bl. a bildat en bönecirkel, en dahira, i Stockholm. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mouridiska immigranter bygger upp sin organisation i Sverige, särskilt när det gäller religiös mötesverksamhet, ansvarsfördelning, ekonomi, könsperspektiv och koppling till Senegal eller Gambia, samt att undersöka om detta kan länkas till teorier om religion och migration. Vi har fått möjlighet att besöka den mouridiska gruppen och fått en att undersöka den utifrån vår frågeställning.

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ?tabuområden? inom ämnesinnehållet.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka upplevelserna hos individer i kontakt med psykiatri och/eller socialtjänst. Förutom genus användes begrepp som livskvalité, återhämtning, makt och stigmatisering för att förstå brukarnas och personalens upplevelser. Studien, som var en tilläggsstudie till Milton Projekten, utfördes i tre kommuner i södra Skåne. Populationen var 76 brukare ur vilken ett slumpmässigt sample på 42 personer drogs, varav 17 brukare deltog. Utöver brukarna intervjuades 13 personer ur personalgruppen.