Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Vi har gjort en studie vars syfte är att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lärare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frågeställningen "Vad har lärare för inställning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frågeställningen har vi undersökt hur lärare ser på de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn på de högpresterande eleverna förändrats under deras yrkesverksamma år. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lärare på åtta olika skolor. Lärarna har varit verksamma i antingen minst 15 år eller i högst fem år.

BAKGRUND:Denna studie har fokuserat på samtalets betydelse för barns lärande. I bakgrunden beskrivsvad som är viktigt i ett samtal, de grundläggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan användas av lärare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs såväl som den språkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lärandet. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen då samtalet är ett sorts samspelmellan människor där det kan ske ett lärande.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka om lärare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslärande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om människors tankar om sin omvärld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer använts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lärare och barn alltid är något bra och ofta är detnågot lärande. Det som studien har visat som de största områdena där samtalet ger ett lärandeär, barns språk, jaguppfattning och kunskapande.

Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare ser på sambandet mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Aktuella rapporter visar att elevers läsförmåga har försämrats samtidigt som matematiksvårigheterna har ökat. Viss forskning pekar på ett samband mellan dessa två ämnesområden. En halvstrukturerad intervjumetod med fenomenologisk ansats användes och totalt intervjuades fyra erfarna lärare. De intervjuade hade alla mångårig erfarenhet av elevers läs- skriv- och matematikinlärning i ett brett register från förskoleklass till högskolenivå.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling.Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske imusikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och påvilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärandesom sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kanförespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främstgenom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i läroplanerna minskat genom åren.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansättning i förskolan påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod och består av fyra intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet analyseras utifrån ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen är inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förut-sättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att barn i behov av särskilt stöd påverkas negativt av barngruppernas sammansättning.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var  att  kartlägga, belysa och förstå  hur måluppfyllelseprocessen fungerar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  måluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter där lärare  tolkar  och  förmedlar  kursmål, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare är syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion på denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgångspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur intensiv lästräning under en sexveckorsperiod kan påverka ordavkodningsförmågan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmåga under sexveckors intensiv lästräning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegränsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende på om eleverna genomför intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp? I vilken utsträckning utvecklas de elever som också låg under TIL:s gränsvärde, men som inte genomförde intensiv lästräning? Mycket av tankarna inom intensiv lästräning återfinns inom den sociokulturella teorin där inlärning sker i samspel med någon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgången intensiv lästräning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmåga samt stärkt sin självkänsla som läsare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare möjliggör att eleverna uppnår målen, både strävansmål och uppnåendemål, med hjälp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krävs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. Utifrån litteraturen så fann jag att det är vår skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krävs för att alla elever ska ha möjlighet att nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Litteraturen visade även på att det är ett uppdrag som lärare anser är svårt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie på en skola där jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lärare från år 1-6.

Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig tidigare gått så många barn i förskolan som nu. Idag är det nästan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det är en ökning med 138 000 barn på tio år (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten är oförändrad (a.a.). När Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 ställdes det högre krav på förskolläraren. Med det här som ingångsvinkel var syftet med vår studie att synliggöra förskollärarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och då främst hur de själva resonerar kring uppdraget och vilka föreställningar de har på sitt arbete med barnen som befinner sig i gråzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare. I vår analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrån tre områden som hanterar: Förskollärare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vår studie visar att förskollärarna känner av de ökade kraven men försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för de barn som är i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhållningssätt, sociala samspel, utvecklingsekologi.