Sök:

Sökresultat:

4399 Uppsatser om Prova-pć-plats - Sida 36 av 294

Rekrytering som process: LuleÄ kommuns strategiska och operativa arbete med rekrytering

Idag Àr det allt viktigare att en kommun har en vÀl fungerande rekryteringsprocess. Det har utvecklats ett mer strategiskt tÀnk med vÀl utarbetade planer för hur rekryteringen skall gÄ till. Detta för att kunna sÀkerstÀlla att rÀtt person anstÀlls till rÀtt plats dÄ en felrekrytering kan orsaka lidande bÄde för personen och organisationen.Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera hur LuleÄ kommun arbetar med rekrytering samt fÄ en distinkt uppfattning om hur deras utarbetade arbetsprocess för rekrytering har tillÀmpats pÄ förvaltningarna.Datainsamlingen till denna uppsats har skett via nio semistrukturerade intervjuer som skett med personer anstÀllda pÄ kommunen med nÄgon form av tjÀnst som innefattar personalarbete samt att de har insyn i förvaltningens rekryteringsarbete. Som hjÀlp till att förstÄ organisationsformer och arbete inom personalarbete har teorier inom bland annat New Public Management, Max Webers byrÄkrati samt Elton Mayos Human Relationsskola studerats och har Àven varit till hjÀlp vid tolkning av resultatet.Resultatet visade att LuleÄ kommuns upprÀttande av riktlinjer för rekryteringsarbetet har varit vÀlfungerande Àven om det finns förbÀttringsomrÄden som skulle kunna förstÀrka deras rekryteringsprocess ytterligare. Förvaltningarna anstÀller till största del rÀtt person till rÀtt plats och arbetar utifrÄn de centralt utgivna riktlinjer som finns..

Stridsfordon i hög beredskap, en svensk förvaringsproblematik

För att mycket snabbt kunna komma pÄ plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprÀttasnabbinsatsstyrkor, sÄkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid pÄ sig frÄnbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militÀra samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprÀttas, den sÄkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det Àr mycket svÄrt att snabbt fÄ förband pÄ plats i ett insatsomrÄde. Materielen Àr ofta det som varitgrÀnssÀttande för nÀr förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte Àr att ge ett svar pÄ hur stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som stÄr i beredskap börförvaras för att skapa de bÀsta förutsÀttningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen Àr ett antal frÄgestÀllningar, dÀr svar söks genom en fallstudie med tvÄ olikaförvaringsprinciper.

Kropp och knopp sitter ju ihop. : Upplevelsen av massage och avslappning hos personer med lÄngvarig smÀrta.

I Sverige Àr besvÀr i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och mÄnga personer lever med lÄngvarig smÀrta. MÄnga patienter som har lÄngvarig smÀrta vill gÀrna prova pÄ alternativ till medicinering och provar dÀrför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smÀrtan. Forskningen kring dessa Àr ofta begrÀnsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats Àr att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulÀra smÀrttillstÄnd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla gÄr regelbundet pÄ massage, samt utövar nÄgon form av avslappningsteknik.

Den kommande översiktsplanen i LuleÄ kommun

En översiktsplan Ă€r ett strategiskt politiskt dokument om byggande, mark- och vattenanvĂ€ndning samt hushĂ„llning med naturresurser. Översiktsplanen beskriver inriktningen för lĂ„ngsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vĂ€gleder, vid konkreta beslutstagande om mark- och vattenomrĂ„dens anvĂ€ndning samt redovisar hur hĂ€nsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken tas. 2007 startade kommunen ett arbete med att ta fram en lĂ„ngsiktig vision för LuleĂ„ kommuns framtid vilket resulterade i ett visionsdokument ?Vision LuleĂ„ 2050? som beskriver strĂ€van mot ett önskvĂ€rt (?idealt?) tillstĂ„nd och blev godkĂ€nt av kommunfullmĂ€ktige 2008. Med strĂ€van efter medvetna val inför framtiden pĂ„började kommunen ett stegvist arbete med konkretisering av Visionen.

Stadens Mellanrum : en studie av icke-platser

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som stÄr i kontrast till de planerade och funktionsbestÀmda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och anvÀndning i staden men sÄ behöver fallet nödvÀndigtvis inte vara. Beroende pÄ vilket sÀtt man vill framhÀva dessa odefinierade platser i staden anvÀnds olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts pÄ fyra olika författares definitioner av icke-platser.

Prioriterad cykeltrafik : en undersökning om cykelplanering i centrala trafikkorsningar

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen Àr idag inte lika sjÀlvklar. Forskning visar att anvÀndningen av fossila brÀnslen fÄr förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret frÄn bilar tar över stadsrummet och bilvÀgar Àr barriÀrer för gÄende och cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder vÀljer mÄnga bilen vid kortare strÀckor. För att minska bilÄkandet behöver vi förbÀttra anvÀndningen av hÄllbara alternativ.

KvalitetssÀkring av gjutgods till verktyg och utrustningar för karosstillverkning inom bilindustrin

Detta examensarbete Àr ett försök att skapa en enkel handbok, dÀr man lÀtt kan slÄ upp fakta om olika typer av gjutlegeringar. Samtidigt Àr det en undersökning om hur man kan förbÀttra kvalitetssÀkringen av gjutgods. För att uppnÄ det förstnÀmnda har grundliga litteraturstudier utförts och resultatet har blivit ett antal avsnitt som tar upp det viktigaste om gjutning och gjutgods. I dessa avsnitt kan man lÀsa om olika gjuttekniker, legeringars gjutegenskaper, olika typer av vÀrmebehandlingar, gjutdefekter, vanliga metoder för kontroll etc. Undersökningen av kvalitetssÀkringen, och om dess förbÀttring, möjliggjordes genom kontakt mellan olika företag och genom att prova tekniker, sÄsom finita element berÀkning (FEM) och gjutsimulering, och dra slutsatser frÄn dessa resultat.

O fÀrdighet : skolan skola skolas

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

Höger- eller vÀnsterextrem socialism : En studie i nationalsocialistisk ideologi

Idag reser mÀnniskor till allt fler lÀnder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som Àr bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer nÀr en patient reser frÄn en plats till en annan plats, ofta belÀgna i olika lÀnder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehÄlla bland annat tandvÄrd, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med Ären genom att fler och fler resebyrÄer har specialiserat sig inom medicinsk turism.

Lokal Aktivism och GrÀnser: om politiskt identitetsskapande i en stadsdel

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet pÄ MöllevÄngen, ett omrÄde i Malmös innerstad, och syftet Àr att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förÀndring i ett samhÀlle dÀr modernitetens sammanhang ifrÄgasÀtts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur vÀrlden uppfattas. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kan vi förstÄ förhÄllandet mellan plats och politisk identitet pÄ MöllevÄngen?Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. HÀr diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men Àven hur identitetsskapandet pÄverkas av sociala relationer och maktförhÄllanden.Analysen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda pÄ MöllevÄngen, och bygger pÄ fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

LÀsstunden : En studie om sex pedagogers syfte med höglÀsning i förskolan

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i pedagogers tankar om lÀsstundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lÀrande i förskolan. Men Àven vilka tankar de har om hur man genom att anvÀnda skönlitteratur pÄ ett aktivt och pedagogiskt sÀtt kan stimulera barns utveckling och lÀrande.  I studien ingÄr kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt pÄ förskolorna och vi förde fÀltanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lÀsstunden, arbetssÀtt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. UtifrÄn studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att höglÀsning och skönlitteratur har en given plats pÄ förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur Àr viktigt.

Den gröna trenden : Konsumenters attityder och beteenden kopplat till den ekologiska kosttrenden

I Sverige Àr besvÀr i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och mÄnga personer lever med lÄngvarig smÀrta. MÄnga patienter som har lÄngvarig smÀrta vill gÀrna prova pÄ alternativ till medicinering och provar dÀrför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smÀrtan. Forskningen kring dessa Àr ofta begrÀnsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats Àr att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulÀra smÀrttillstÄnd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla gÄr regelbundet pÄ massage, samt utövar nÄgon form av avslappningsteknik.

Stadsodling via Brukarmedverkan : Att skapa mötesplatser och trygghet i det offentliga rummet

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invÄnarna fÄr ökat inflytande över stadens utformning genom att de sjÀlva deltar i förvaltningen av platser. I det hÀr fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ vilka drivkrafter som ligger bakom mÀnniskors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats dÀr odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsomrÄden samt bidra till en tryggare plats och i förlÀngningen ökad jÀmstÀlldhet? Brukaravtal Àr ett avtal som upprÀttas mellan kommun och en grupp invÄnare som genom avtalet fÄr möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

Pianisten Hans Roland Orgenius: Först uppÄtgÄende jazzstjÀrna sedan utkastad frÄn jazzens finrum

Den unge blinde Hans Roland Orgenius hade fÄtt en gedigen musikutbildning pÄ Blindinstitutet Tomteboda nÀr han vid 15 Ärs Älder beslöt att prova pÄ en karriÀr som jazzpianist. Efter skolan sökte han arbete pÄ Sveriges Radio, dÀr han fick anstÀllning som pianist för att spela i flera radioprogram, ofta tillsammans med sin nÄgot Àldre kamrat frÄn Tomteboda, Reinhold Svensson. Han började ocksÄ fÄ spelningar i Stockholmstrakten och blev mycket populÀr framför allt för sitt sÀtt att spela boogie-woogie. PÄ somrarna gjorde han turnéer pÄ landsbygden bl a med sÄngaren Chris Dane. Hans framgÄngar gav honom skivkontrakt, först med Sonora och sedan Columbia, och han spelade in flera 78-varvsskivor under Ären 1952-54.

Mellan Stigma och Stolthet - Om före detta missbrukares arbete i sociala arbetskooperativ

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebÀr för en person som lÀmnat ett missbruk bakom sig, nÀr det gÀller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vad innebÀr delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn pÄ sig sjÀlva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrÄn gemenskapen pÄ arbetsplatsen?? Hur kan arbetet pÄ det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhÀllet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utifrÄn frÄgeguide med tema. Analys har skett utifrÄn vÄra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrÄn de mönster som framtrÀdde ur materialet. VÄra huvudsakliga fynd Àr att arbetskooperativet har förÀndrat respondenternas syn pÄ sig sjÀlva sÄ tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat pÄ kooperativet.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->