Sök:

Sökresultat:

336 Uppsatser om Prova själv - Sida 7 av 23

Betydelsen av sysselsÀttning för personer med psykisk funktionsnedsÀttning : En litteraturstudie

Syfte: Att beskriva vĂ„rdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i anvĂ€ndningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet.Metod: Studien Ă€r kvalitativ och bygger pĂ„ intervjuer med arton personer, som Ă€r yrkesverksamma inom hemvĂ„rden eller pĂ„ vĂ„rdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angĂ„ende sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att fĂ„ prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vĂ„rdpersonalen upplevde Ă€ven att utbildningen var innehĂ„llsmĂ€ssigt tillrĂ€cklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vĂ„rdpersonalen Ă€r att lĂ€ra sig om patientbemötande i en lyftsituation.

UtvÀrdering av boende av trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun

Denna studie Àr en utvÀrdering av boende i trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun. Boende i trÀningslÀgenhet Àr ett bistÄnd som beviljas av socialtjÀnstens Vuxenteam. Syftet Àr att mÀnniskor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan fÄ ett eget kontrakt, ska genom en trÀningslÀgenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns tvÄ övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det Àr att bo i trÀningslÀgenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjÀlp av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, och dÀr intervjuer och aktstudier anvÀnts som datainsamlingsmetod.

Musikaliskt lÀrande : Musikers syn pÄ sitt musikaliska lÀrande

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Anpassning av ett avgassystem för en motkolvstvÄtaktsmotor med HCCI-förbrÀnning

MÄlet för detta examensarbete har varit att förbÀttra driften av en motkolvs tvÄtaktsmotormed HCCI-förbrÀnning. Huvudfokus för arbetet har varit pÄ gasvÀxlingsprocessen, dÄfrÀmst avgasprocessen.Motorn har studerats med utgÄngspunkt frÄn hur en tvÄtakts Otto-cykel fungerar.GasvÀxlingsprocessen i tvÄtaktsmotorer kÀnnetecknas av behovet av att snabbt fÄ ut denförbrÀnda gasen och införa ny blandning vid varje expansionstakt, samt avsaknaden avventiler. Behovet att kunna kontrollera gasflödet genom cylindern ger upphov till tvÄ avde mest karaktÀristiska systemen pÄ tvÄtaktsmotorer: spolpump samt avgaspipa.Utformningen och genomförandet av dessa tvÄ system har skapat ett flertal uppgifter somdet varit nödvÀndigt att lösa: porttider har uppmÀtts, ett luftintag med trycksatt luft harbyggts för att kunna Àndra förhÄllandet pÄ insugningsluften. Olika insprutningssystem harocksÄ testats.Slutligen har en avgaspipa installerats och trimmats in. UtifrÄn mÄlsÀttningen, sÄ har ettlogiskt sÀtt att angripa problemet gjorts:? Beteende hos kompressibelt gasflöde i HCCI-motorns kanaler har studerats.? Avgasrörets dimension och dess pÄverkan pÄ motor prestanda har undersöktsgenom att prova olika utformningar pÄ avgasröret.? Experimentella observationer av tryckpulsationer i avgasflöden har gjorts för attkunna gör finjusteringar..

Organisationsklimatet pÄ avdelning Teknik och gator i PiteÄ kommun

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsstÀllelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat Àr medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfÀllig och lÀttare mÀtbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och mÀta organisationsklimatet vid PiteÄ kommuns avdelning Teknik och gator (TG). UtifrÄn tio klimatdimensioner mÀttes organisationsklimatet i en enkÀtundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivÄ pÄ samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

"Idrott för alla" : En studie om elever utanför föreningsidrotten och hur de upplever Àmnet idrott & hÀlsa

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte Ă€r aktiva i nĂ„gon föreningsidrott samt hur idrott och hĂ€lsa kan fĂ„ fler elever intresserade och engagerade i föreningsidrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa ser ut.Studien utgĂ„r frĂ„n strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version avSport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte Ă€r aktiva i en idrottsförening har lĂ„g motivation till idrott och hĂ€lsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte Ă€r delaktiga i nĂ„gon idrottsförening Ă€r frĂ€mst att de inte har nĂ„got intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en idrottsförening.

Skogen i parken : utvecklingsstrategier för Alnarpslunden

Syftet med detta arbete Àr att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtÀnkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrÄn olika övervÀganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba retrÀtt frÄn Alnarpslunden? Arbetet bygger dels pÄ ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels pÄ mina egna studier av lundinriktad litteratur, Àldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet bestÄr av tre delar: Del 1 NÄgra huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden frÄn islossning till nutid. Skede 1 FrÄn inlandsis till bosÀttning Marken koloniseras av trÀd och vÀxter för att tusentals Är senare glesas ut av bÄde mÀnniskan och stora grÀsÀtare. Skede 2 FrÄn den första gÄrdsetableringen till tiden som svensk kungsgÄrd SÄ smÄningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat pÄ mÀktiga mÀns Àgor har den skonats frÄn systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de nÀrbelÀgna byarna med ved och virke. Skede 3 FrÄn Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anlÀggas hÀr. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 Ären har ytan trÀdbeklÀdd mark pÄ Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lÄng trÀd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del tvÄ beskriver lundens anvÀndning ur olika perspektiv bÄde inom och utom SLUs verksamhet.

ArbetssÀtt och attityder- en empirisk jÀmförelse i Àmnet matematik

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssÀtt inom matematik i skolÄr 1 kan se ut samt ta reda pÄ huruvida arbetssÀttet pÄverkar elevernas attityder till Àmnet. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer i tvÄ klasser i skolÄr 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssÀtt samt intervjuat lÀrarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna fÄr undersöka och prova sig fram, ofta med hjÀlp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna fÄr möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna ges redan fÀrdiga generaliseringar av lÀraren och/eller matematiklÀroboken och att de dÀrefter fÄr öva pÄ att tillÀmpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gÀller elevernas attityder sÄ relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen sÄsom lÀsa, skriva och rÀkna medan andra hÀrleder matematik till matematiklektionerna och deras innehÄll.

Elevers uppfattningar om teater/drama i skolan : en fallstudie i ett dramaprojekt i de tidigare Ären i skolan.

Detta examensarbete Àr en studie som handlar om hur elever i tidigare Är uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. FrÄgestÀllningarna som författaren utgick ifrÄn var vad barn i de tidigare Ären tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och lÀraren menade att eleverna lÀrde sig av att det och om det fanns nÄgra skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lÀrande och lÀrarens avsikter. Studien var en fallstudie dÀr eleverna gruppvis fick en frÄga i ett givet Àmne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var hÀr att eleverna skulle fÄ prova pÄ teater, och sedan intervjuades nÄgra bÄde före och efter teaterframtrÀdandet.

Kan elevers tankar kring sitt lÀrande och lÀrares reflektioner mötas för att utveckla en gemensam kunskapssyn?

Denna uppsats belyser elevers sÀtt att se pÄ sitt eget lÀrande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur eleverna vill tillÀgna sig nya kunskaper och utveckla sitt lÀrande samt hur lÀrarna kring eleverna kan möta upp detta synsÀtt. För att ta reda pÄ elevernas Äsikter har de fÄtt svara pÄ en enkÀt. Undersökningen har vÀnt sig till elever i Ärskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lÀrarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att lÄta lÀrare reflektera kring sina lÀrandesituationer.

Kom-i-gÄng : En intervjustudie om gruppens betydelse vid fysisk trÀning

SamhÀllet erbjuder ett stort utbud av trÀningsmöjligheter, bÄde individuellt och i grupp. Dock rör mÀnniskor överlag allt mindre pÄ sig och fetman ökar, vilket Àr ett problem bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Studiens syfte var att fÄ förstÄelse för trÀningsgruppens funktion i trÀningssituationen samt för individens trÀning. Interaktionen inom trÀningsgruppen har Àven studerats. Detta Àr av intresse dÄ man strÀvar efter att fÄ fysiskt inaktiva personer att börja trÀna.Studien utgick ifrÄn kom-i-gÄng ?gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att fÄ fysiskt inaktiva studenter att börja trÀna.

Realistisk integrering av 3D i en verklig miljö

Det kommande innehÄllet i detta examensarbete kommer att handla om min frÄgestÀllning som berör integrering av 3D objekt i en verklig miljö: ?Vad finns det för metoder att integrera 3D objekt med en verklig miljö och hur gör man??.Arbetet och efterforskningen har utförts i Söderhamn, dÀr jag har arbetet hos 3D animationsföretaget Magoo 3D Studios. Med hjÀlp av anstÀllda pÄ Magoo har jag genomfört experiment för att sjÀlv prova pÄ de olika metoder som ska kunna besvara min frÄgestÀllning.Som resultat sÄ har jag kommit fram till att alla divisioner inom 3D, som modellering, texturering, ljussÀttning och compositing kan bidra till realistisk integrering pÄ sitt eget vis, dock i olika utstrÀckningar. Mina experiment har alla varit lyckade och jag kÀnner att de Àr pÄ rÀtt vÀg mot fotorealistiska resultat.I slutÀndan sÄ upplever jag att de metoder som bidrar mest till en realistisk integrering Àr en bra ljussÀttning med en Image Based Lighting metod, samt att ha bra vetskap om hur en kamera fungerar för att sedan kunna efterlikna dess typiska drag samt artefakter sÄ bra som möjligt.Kombinerar man dessa metoder sÄ Àr man en bra bit in pÄ vÀgen till fotorealism dÀr man inte lÀngre Àr sÀker pÄ om datorgenererade bilder Àr riktiga eller inte..

Estetik som mÄl och medel- estetiskt verksamhet i en förskoleklass

Abstract Estetik som mÄl och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat tvÄ av pedagogerna ifrÄn verksamheten. DÀrigenom har vi funnit svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut nÀr den anvÀnds som mÄl respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna lÀroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring Àmnet.

Hur pratar lÀrare om konkret material i matematiken?

DÄ jag varit ute pÄ praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och rÀknar i lÀroboken. Vi matematiklÀrare mÄste bli bÀttre pÄ att variera och börja laborera i vÄr undervisning. BÄde för att fÄ med eleverna kunskapsmÀssigt i undervisningen och för att fÄ dem intresserade och engagerade. Jag har dÀrför i mitt examensarbete undersökt om lÀrare i Är 4-6 anvÀnder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad anvÀnder lÀrare i Är 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lÀrare i Är 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför vÀljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag anvÀnt i min undersökning Àr litteraturstudier och intervjuer.

Rörelse i förskolan : en undersökning av pedagogers arbete med rörelse tillsammans med förskolebarn och de positiva effekterna av rörelseaktivitet

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse tillsammans med barn i förskolan.Examensarbete kommer att beskriva betydelsen av daglig fysisk aktivitet för barn i de viktiga inlĂ€rningsĂ„ren. Idag Ă€r vi i samhĂ€llet medvetna om att barn mĂ„ste liksom vuxna röra pĂ„ sig för att mĂ„ bra. Forskning har Ă€ven visat att barn behöver röra pĂ„ sig för sin utveckling. Forskningen indikerar att barnen fĂ„r en positiv sjĂ€lvuppfattning av att prova och lyckas med olika rörelser. Även nyare Svensk forskning har visat att en utvecklad motorik bidrar till koncentration och inlĂ€rning i allmĂ€nhet.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->