Sök:

Sökresultat:

841 Uppsatser om Provćngest - Sida 52 av 57

PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn.

Kokkvalitet hos matpotatis beroende pÄ odlingsÄtgÀrder och specifik vikt

Matpotatis Àr en livsmedelsrÄvara dÀr den specifika vikten Àr direkt avgörande för kokegenskaperna och kvaliteten. PÄ grund av varierande kokkvalitet hos matpotatis blev vi kontaktade av SkÄnes Potatisodlarförening för att göra en dokumentation om hur odlarna bedriver sina matpotatisodlingar och för att försöka hitta ett samband mellan odlingsÄtgÀrder och kokkvalitet i matpotatisen. Genom styrd bevattning, val av gödselmÀngder och jordmÄn Àr teorin att man kan pÄverka den specifika viktens utveckling under vÀxtperioden och dÀrmed kokkvaliteten.I projektet deltog 12 odlare, utspridda i hela SkÄne, och en odlare i södra Halland. Projektet inleddes med att Äka ut till alla odlarna och utföra en skriftlig dokumentation om hur odlingarna bedrivs och vilka strategier som odlarna hade inför sÀsongen. Under odlingssÀsongen besöktes varje odlare en gÄng per vecka och prov togs ut för att bestÀmma den specifika vikten hos potatisen frÄn olika delar av fÀlten.

KÀrleksfull matematikundervisning - vÀgen till framgÄng? : - En kvalitativ intervju- och literaturstudie...

UtgÄngspunkten i vÄr undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan lÀnge Àr prÀglad av enskild rÀkning i lÀroboken och graden av modernisering Àr lÄg. Detta grundar vi dels pÄ egen erfarenhet och dels pÄ forskning vi lÀst tidigare. NÀr elever fÄr problem med matematiken i skolan lÀggs skulden pÄ eleverna istÀllet för pÄ skolan och lÀrarens undervisning. Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en bild av vad skolan och den enskilde lÀraren kan göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkÀnt nationellt prov i matematik i skolÄr 5? Vad kan skolan och den enskilde lÀraren göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar pÄ vÄra frÄgor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkÀnda pÄ nationella Àmnesprovet i matematik i skolÄr 5.

"Egentligen ville jag bara skydda Andreas, men det gick överstyr" : MÀns tal om egen vÄldsanvÀndning i polisförhör och rÀttegÄngar

VÄld mellan obekanta, det sÄ kallade gatuvÄldet, Àr kraftigt dominerat av mÀn, bÄde som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan förestÀllningar om vÄld, manlighet och moral genom att analysera hur mÀn som dömts för misshandel pratar om sitt vÄld i polisförhör och rÀttegÄngar. NÀr gÀrningsmÀnnen ska förklara sig anvÀnder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifrÄga om vÄld och vad det innebÀr att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgÄngspunkt Àr att genus, i det hÀr fallet manlighet, Àr belÀget i grÀnslandet mellan aktör och struktur. Denna förstÄelse för hur genus skapas lÀmpar sig vÀl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gÀrningsmÀnnens tal om vÄld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsÀttningarEnligt tidigare forskning framgÄr det att vÄld ses som i grunden fel, men kan samtidigt anvÀndas för att visa prov pÄ bÄde manlighet och moral.

Utvecklingspotentialer i Björkdals anrikningsprocess: Examensarbete Björkdalsgruvan Hösten 2012

Den hÀr studien utredde utvecklingspotentialer i Björkdals anrikningsprocess med inriktning pÄ flotationsprocesserna, vilka utforskades i syfte att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning de skulle kunna bidra till högre och jÀmnare guldutbyte genom anpassade parameterval. För att beskriva i vilka flöden guldet fördelades i dagslÀget uppstÀlldes en materialbalans. Material provtogs, provbereddes och analyserades med avseende pÄ guldhalten. Provtagningsmetoden grab sampling anvÀndes och materialprover frÄn sju provtagningstillfÀllen under dagen slogs ihop och bildade ett prov. Provstorlekarna baserades pÄ empiri men kontrollerades med GyŽs provtagningsformel.

En kartlÀggning av sömnproblem i en petrokemisk processindustri

Vid olika former av hÀlsoundersökningar ingÄr lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulÀr sjukdom. BestÀmning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmÀtning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) Àr en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulÀr sjukdom Àn de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol dÄ apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Optimering av FISH- teknik för detektion av Laktobaciller

SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att utveckla och optimera FISH (Fluorescense In Situ Hybridisation) tekniken som en snabb och ganska billig metod för detektion av laktobaciller. Det vill sÀga att kunna pÄ objektsglas anvÀnda FISH tekniken för att identifiera laktobaciller pÄ artnivÄ med fluorescensmÀrkta prober mot 16S och 23S RNA. FISH Àr en allmÀn och anvÀndbar metod för att detektera och lokalisera mikroorganismer eller en specifik grupp av mikroorganismer i provet (1). Metoden detekterar DNA- eller RNA- sekvenser med hjÀlp av fluorescensmÀrkta prober som hybridiseras specifikt med komplementÀra mÄlsekvenser i intakta celler (2). Detta innebÀr att man behÄller cellmorfologin och tillför en lÀttdetekterad fluorescerande fÀrg.

GymnasielÀrares dilemman kring formativ bedömning - implikationer för elevers motivation och sjÀlvkÀnsla

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) kan resonera kring formativ bedömning, dÀr feedback, elevers motivation och mÄl med lÀrande samt elevers sjÀlvkÀnsla Àr centrala faktorer. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida lÀrarnas utsagor avspeglar olika sÀtt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsÀttningar för elevers motivation, sjÀlvkÀnsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lÀrandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjÀlp av kvalitativ forskningsintervju. LÀrare inom gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) har intervjuats eftersom de Àr nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lÀrande.

Retoriken ? verktyg och vinst i skolan : En undersökning av gymnasisters uppfattning om effekter av en kurs i retorik

Jag har med hjÀlp av en enkÀt undersökt vad en grupp elever frÄn NT-gymnasiet i JÀrfÀlla sjÀlva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgÄtt. Jag har tittat pÄ, om de anvÀnt sig av kunskaperna nÀr de gjort presentationer i andra Àmnen och om de tror att de fÄtt högre betyg i andra Àmnen pÄ grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gÄtt en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gÄtt, nÀr de gör presentationer i andra Àmnen? Jag har undersökt om de ocksÄ upplever sig ha fÄtt andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ?embryo? till att bli en god samhÀllsmedborgare, en ?vir bonus? kunde anas och utlÀsas av enkÀtsvaren.

Ansvarsfulla partnerskap : tre fallstudier om hur skogsföretag och NGOs samarbetar med ansvarstagande

Skogsföretag fokuserade lÀnge sitt arbete med ansvarstagande pÄ miljöfrÄgor, men har pÄ sistone börjat ta tag i sociala problem och ekonomisk hÄllbarhet. För att klara av detta har mÄnga skogsföretag och NGOs börjat samarbeta med ansvarstagande. Dessa partnerskap har blivit allt vanligare sedan 1990-talet och vissa av dem anses som mycket framgÄngsrika. Det finns dock de som fÄr utstÄ hÄrd kritik eller som har misslyckats.Genom tre fallstudier undersöktes framgÄngsrika partnerskap och jÀmfördes med befintliga teorier för vad som motiverade dem, vad som gjorde att de startades och hur de har etablerats och utvecklats med tiden. Fallstudierna hade vÀldigt olika CR-arbeten och omfattningar, men visade ÀndÄ flera likheter gÀllande motiv, förhandsvillkor och process.

JÀmförelse mellan traditionell lipidmÀtning och apolipoproteinkvot vid hÀlsokontroller inom företagshÀlsovÄrd

Vid olika former av hÀlsoundersökningar ingÄr lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulÀr sjukdom. BestÀmning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmÀtning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) Àr en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulÀr sjukdom Àn de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol dÄ apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Den enskildes samtycke till kroppsbesiktning

I denna uppsats behandlar jag den rĂ€ttsliga regleringen som omgĂ€rdar kroppsbesiktning och de rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningarna för att genomföra denna Ă„tgĂ€rd med tvĂ„ng. Vidare behandlas frĂ„gan huruvida kroppsbesiktning fĂ„r genomföras med stöd av ett samtycke frĂ„n den enskilde. Det föreligger ett oklart rĂ€ttslĂ€ge i denna frĂ„ga och syftet med denna uppsats Ă€r att utreda betydelsen av ett samtycke frĂ„n den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rĂ€ttsliga konsekvenser fĂ„r det att den enskilde lĂ€mnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frĂ„gan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de Ă„sikter som framförts i frĂ„gan samt mina egna uppfattningar.

Materialstudie av partisolering i statorhÀrvor för turbogeneratorer

Alstom Power Àr ett företag belÀget i VÀsterÄs som utför service pÄ generatorer. Företagets önskan Àr att kunna höja effekten utan att genomföra nÄgra omdimensioneringar av generatorn. Större effekt leder till större pÄkÀnningar bland annat i statorlindningens isolermaterial. I detta arbete tittar man nÀrmare pÄ hur en högre effekt skulle pÄverka isoleringsmaterialet som ocksÄ har till uppgift att leda bort vÀrme. Isoleringsmaterialet Àr en komposit som Àr uppbyggd av epoximatris och E- glasfiber som sitter runt smÄ kopparparter som Àr lackade med epoxilack.

Gymnasieelevers skriftliga argumentation : En jÀmförande studie av gymnasieelevers skriftliga argumentation i nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk 1

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrÄn aspekterna logik, empiri och sprÄkliga medel. Uppsatsen syfte Àr dels att fÄ ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andrasprÄks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkÀnt) och F (underkÀnt) utifrÄn nÀmnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter innefattar bÄde hur logik, empiri och sprÄkliga medel kan anvÀndas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsÀttningar som skrivande i ett första- eller andrasprÄk kan innebÀra. Materialet bestÄr av tolv argumenterande elevtexter frÄn den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vÄrterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper pÄ basis av Àmne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andrasprÄk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

"Var han verkligen Buffalo Bill?" En komparativ studie om höglÀsning och lÀsförstÄelse i Är 4-6

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och med hjÀlp av scaffolds, stöttning i form av lÀrarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterÀr bok genom höglÀsning. Jag ville undersöka vilka effekter nÀr det gÀller lÀsförstÄelse som kunde utlÀsas utifrÄn en sÄdan undervisningsmodell. De aspekter av lÀsförstÄelse jag ville undersöka var förmÄgan att samtala om och reflektera över texten, förstÄ orsakssammanhang och dra slutsatser, stÀlla frÄgor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville ocksÄ se vilka effekter pÄ elevernas attityd till den lÀsta boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgÄngspunkt var lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->